Inhalationsanestesi Flashcards

1
Q

Vilka är de vanligaste halogenerade anestetika?

A

Isofluran och Sevofluran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn några andra halogenerade anestetika förutom isofulran och sevofluan?

A

Halotan, desfluran och enfluran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka effekter har halogenerade anestetika?

A
  • Dosberoende, reversibel depression av CNS -> generell anestesi
  • Depressiv effekt på cirkulationen Vasodilatation, minskat CO -> minskat blodtryck och vävnadsperfusion
  • Depressiv effekt på respirationen Minskad tidalvolym och andningsfrekvens
  • Elimineras snabbt via respirationen Ger snabba uppvak
    Risk för excitation i uppvak
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad betyder MAC?

A

Minimum alveolar contcentration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innbär MAC?

A

” Den lägsta koncentrationen vid 50% a patienterna inte visar nåon reaktion på smärtsamt stimuli”
Det är en riktlinje för hur mycket anestetika som behövs förkirurgi.
Ett mått på hur potent ett antestetika är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Grova riktlinjer för MAC?

A

1 x MAC = ytlig kirurgisk anestesi
1,5 x MAC = måttlig kirurgisk anestesi
2 x MAC = djup kirurgisk anestesi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan MAC variera?

A

Det varierar beroende på ålder, metabolism, kroppstemperatur, andra läkemedel m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka inhalationsanestetika är mest MAC potent och vilka är mist?

A

Mest till minst potent: exempel hund
Desfluran 7.2
Sevofluran 2.34
Isofluran 1.3
Halotan 0.87

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad ska jag ställa in min förgasare på?

A
  • Beror på vilket anestesidjup vi vill att patienten ska nå!
  • Olika mycket för olika typer av anestetika
  • Högre inställning (och/eller flöden) i början för att fylla upp koncentrationen i systemet och nå steady state i patienten – därefter sänka successivt tills uppnått önskvärt anestesidjup
  • Använd MAC-värdet som en riktlinje o Viktigt att komma ihåg att det är koncentrationen i alveolerna (-> blodet och hjärnan) som är intressant – inte inställningen på förgasaren
  • Viktigt att monitorerna patientens anestesidjup kontinuerligt under pågående anestesi
    o Reglerar inställningen på förgasaren hela tiden för att bibehålla önskvärt anestesidjup
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är isolfluran?

A

I dagsläget den vanligaste inhalationsanestetikan i djurvården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad har isofluran för effekt?

A

Passerar snabbt mellan lungalveolen och blodet
-> ger nsabb induktion och uppvak
-> ger snabba koncentrationsförändringar i underhållsfasen
* Stark doft – patienten kan reagera på lukten - dock kan även personalen detektera ev läckage
* Ger tillräcklig till god muskelrelaxion
* Ingen smärtlindrande effekt
* Billigare än sevofluran
* Används till nästan alla patienter, men mindre lämpligt vid maskinduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Berätta om sevofluran

A

Blir mer och mer vanligt i djursjukvården
* Passerar ännu snabbare mellan alveol och blodet än isofluran
* Luktar ingenting – passar till maskinduktion
* Tillräcklig muskelrelaxion
* Ingen smärtlindrande effekt
* Dyrare än isofluran
* Kan användas till alla, men används ofta till t.ex. exoter, neonatala/pediatriska, kritiskt sjuka, kejsarsnitt m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad har Isofluran och Sevofluran för fördelar?

A

Båda:
* Elimineras främst via respirationen
* Ger muskelavslappning
* Snabb induktion och uppvak
* Säkert att använda till de flesta patienter
* Lätt att styra narkosdjup

Isofluran:
* Vanligare än sevofluran
* Billigare än sevofluran

Sevofluran:
* Snabbare styra narkosdjup än isofluran
* Luktar ingenting

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nackdelar med isofluran och sevoflura?

A

Båda:
* Ger ingen analgesi
* Risk för excitation i uppvak
* Depressiv effekt av cirkulation och respiration
* Kräver avancerad utrustning
* Kan utgöra hälsorisker vid exponering
* Skadligt för miljön

Isofluran:
* Luktar illa
* Tar något längre tid att styra narkosdjup än sevofluran

Sevofluran:
* Mindre vanligt än isofluran * Dyrare än isofluran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är och gör ett punktutsug?

A

”Punktutsug skall finnas i lokalen om anestesi med mask eller annat arbete utförs så att anestesigas läcker eller släpps ut i sådan mängd att exponeringen kan leda till att de som arbetar där utsätts för hälsorisk. Utsuget skall ha tillräcklig kapacitet för att evakuera anestesigaserna”
* Utsug som suger ut luftföroreningar vid eller nära källan
* Kontrolleras vid installation – dokumenteras – uppvisas vid kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad har exponering för anestesigaser för korttidseffekter?

A
  • Trötthet
  • Huvudvärk
  • Illamående
  • Depression
  • Irritabilitet
  • Balansproblem
  • Försämrad finmotorik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad har exponering för anestesigaser för långtidseffekter?

A
  • Reproduktionsavvikelser
  • Lever- och njurskada
  • Benmärgsabnormaliteter
  • Kronisk nervsystemdysfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Är det vanligt att få biverkningar av exponering för anestesigaser?

A

Mycket liten risk för långtidseffekter i moden sjukvård där man vidtagit säkerhetsåtgärder!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad har halogenerande anestetika för påverkan på miljön?

A
  • Halogenerade anestetika klassas som växthusgaser
  • Estimerat utsläpp 4,4 milj. ton CO2 per år  motsvarar ca 1 kolfabrik eller 1 miljon passagerarbilar på ett år
  • Sjukvård i utvecklade länder släpper ut ca 2,1% av det totala utsläppet av växthusgaser varje år
  • Halogenerade anestetika potenta växthusgaser och höjer effektivt jordens yttemperatur
  • Potentiellt skadliga för ozonlagret och bidrar till global uppvärmning
  • Kan befinna sig flera år i atmosfären
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur kan vi minska utsläpp av halogenerande anestetika?

A
  • Cirkel-/återandningssystem
  • Lågflödesanestesi
  • Företag jobbar på metoder som återvinning och filtrering
    Vi får se vad framtiden erbjuder!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kan man minska risker för exponering/utsläpp – preoperativt?

A
  • Välj storlek på trachealtub, mask och anestesisystem utefter individ Använd cirkelsystem om möjligt
  • Täthetskontrollorera systemet före varje användning
  • Eftersträva 0 ml/min läckage
  • Åtgärda eventuella läckage
  • Använd punktutsug
22
Q

Hur kan vi minska risker för exponering/utsläpp – intraoperativt?

A
  • Använd lågflödesanestesi om möjligt
  • Var uppmärksam på eventuella läckage
    Ha punktutsug redo
    Åtgärda läckage så fort de upptäcks
  • Se till att överskottsutsuget är påslaget
23
Q

Hur kan vi minska risker för exponering/utsläpp – postoperativt?

A
  • Använd utsug/uppsamlare vid uppvak/utkörning
  • Ta hand om utrustningen
  • Täck/stäng centralgasuttag när de inte används
  • Förvara inhalationsgasflaskor i särskilt utrymme
24
Q

Hur kan vi minska risker för exponering/utsläpp generellt?

A
  • Mät exponeringsvärden vid behov
  • Utsätt dig inte för exponering om du är gravid eller ammar
  • Dokumentera alla täthetskontroller och ev åtgärder
  • Utför de kontroller av utrustning som krävs
  • Håll regelbundna utbildningar för personalen
  • Ta reda på var informationsdokument finns och håll dig uppdaterad
  • Försök minska klimatpåverkan
25
Q

Varför intuberar vi?

A
  • Upprätthåller fri luftväg
  • Minimerar risken för läckage av anestesigas
  • Optimerar gastillförsel till patienten
  • Minskar risken för aspiration
  • Minskar anatomiskt dead space
  • Möjlighet till assisterad ventilering
  • Möjlighet till monitorering av gasutbyte
26
Q

Vad för material behövs för intubering?

A
  • Trachealtub 3 olika storlekar
  • Gasbinda eller likande för att knyta
  • Kuffspruta
  • Handskar
  • Sax
  • Eventuellt:
    – Laryngoskop
    – Lokalbedövningsspray
    – Ledare
    – Tub-glidslem
    – Sug
    + en assistent!
27
Q

Material, storlek, kuff för trachealtuber?

A
  • Material PVC - transparent, styvare, vanligt till smådjur Gummi - äldre tuber, ofta orange Silikon – raka, dyrare, vanligt till häst
  • Storlek Längd
    – häst: fasta längder, smådjur: klipper till önskad längd Diameter
    – finns många olika storlekar
  • Med eller utan kuff
    Med kuff – tätar mot slemhinnan, både smådjur och häst
    Utan kuff – mycket små smådjur, hela trachealringar

Gummituber mycket dåliga och används knappt längre.

28
Q

Vad är en Merphy tube?

A
  • Vanligaste modellen på trachealtub
  • ”Murphys eye” – säkerhetsmekanism, om tubens mynning täpps igen
  • Blåser upp kuffen via en sk indikatorballong med en riktningsventil
  • Indikatorballong även för att känna kuffens fyllnad när tuben är placerad
  • Har ofta längdmarkeringar och en röntgentät linje längs med tuben
29
Q

Vad är ett laryngoskop?

A
  • Hjälpmedel vid intubering
  • Handtag, blad, ljuskälla
  • Bladen kommer i flera längder och modeller
  • Placera spetsen på tungbasen (ej på epiglottis) och pressa ned tungbasen för att visualisera larynxskop?
30
Q

Vad checkar vi innan intubering – smådjur?

A
  • Plocka fram allt material
  • Plocka gärna fram flera olika tubstorlekar
  • Provtryck kuffen
  • Mät ut rätt längd och klipp till tuben
  • Kontrollera att tuben är ren
  • Assistent
31
Q

Varför är storleken viktig för trachealtuben för smådjur?

A

Längd: Från bröstbenets kraniala spets till incisiver
För lång – risk för att endast intubera ena lungan
För lång – risk för ökat dead space utanför munnen
För kort – risk för spasm i trachea nedanför tubens spets
För kort – risk att kuffen åker upp i svalget vid uppblåsning

  • Diameter: Så nära tracheas diameter som möjligt
    För bred – risk för skador på trachea och svalg
    För smal – ökat andningsmotstånd
32
Q

Vilken diameter på trachealtuben ska hund och katt ha?

33
Q

Vad för kufftryck ska man ha?

A

Rekommendation 20-30 cmH2O
* Specialspruta eller manometer
* ”Rutten vindruva” eller lyssna för läckage test
* Läcker det? -> Mät in- och utandningsvolymer
För högt tryck – risk för tryckskador, ischemi i trachea
För lågt tryck – risk för läckage, aspiration, otillräcklig gastillförsel

34
Q

I vilka två lägen kan man intubera en hund?

35
Q

Teknik för intubering av hund?

A
  • Peta ut tungan ur munnen – OBS inga fingrar i munnen!
  • Dra tungan över underkäkens incisiver och öppna munnen
  • Använd tubens spets för att trycka ned epiglottis
  • Visualisera arybrosken – för in tuben mellan arybrosken
  • Fixera tuben – överkäke, underkäke, i nacken
  • Kuffa
  • Säkerställ tubens position i trachea
  • Assistent: Håll upp huvudet, inga fingrar i munnen!
36
Q

Teknik för intubering av katt?

A
  • Samma teknik som hund
  • Katter känsligare i svalget än hundar
  • Försiktig teknik!
  • Överväg lokalbedövningsspray, tub-glidslem och eventuellt ledare om liten och böjlig tub
  • OBS dos lokalbedövning!
  • OBS ledaren får inte sticka ut ur tuben!
37
Q

Teknik för intubering av häst?

A
  • Ca tubstorlek (OBS grova riktlinjer) > 400 kg – 22-30 mm < 400 kg – 16-22 mm Föl – 10-14 mm
  • Munkloss med hål i
  • Intuberar med blind teknik
  • Ovanligt att råka intubera i esofagus
38
Q

Hur intuberar du en häst?

A

Fukta tuben med vatten
* Tungan åt sidan
* Sätt in munklossen
* Sträck ut huvudet/halsen
* Intubera genom hålet i klossen
* Forcera inte, vrid/backa tuben och för in igen
* Ska kännas lätt att föra in tuben
* Kuffa
* Säkerställ tubens position i trachea

39
Q

Hur kontrollerar du tubens positionering?

A

Säkraste sättet – kapnograf
* Visualisera att tuben är placerad korrekt (smådjur)
* Känn luftström genom tuben
* Imma på tubens insida eller mot metalliskt föremål (tex bricka)
* Röntgen (om tuben har röntgentät linje)
* (Hostreflex)
* (Rörelse av andningsblåsan)
* (Palpera svalget, smådjur)

40
Q

Hur går extubering till?

A
  • Knyt upp tubens fixering innan patienten börjar vakna
  • Kuffa ur strax innan extubering
  • Extubera först när patienten återfått svalgreflex
  • Var beredd på att intubera om!
  • Var beredd med sug och eventuellt syrgas
    Häst – syrgassnorkel i ena näsborren
  • Tänk på risk för exponering av anestesigas
41
Q

Komplikationer vid svårintuberade patienter?

A
  • Forcera inte!
  • Visualisera om möjligt, laryngoskop
  • Kontrollera narkosdjup
  • Byt till mindre tub, ledare
  • Häst – vrida, backa, ev intubera via nos
  • Tracheostomi
42
Q

Komplikationer – intubering i esofagus?

A

Risk att patienten vaknar
* Risk för gasöverfylld magsäck
* Risk för hypoxemi
* Man kan ibland höra ”kvävda” andningsljud
* Intubera om

43
Q

Komplikationer vid intubering i en bronk?

A

Ventilerar endast ena lungan!
* (Risk för) Hypoxemi
* Risk att patienten vaknar
* Backa tuben

44
Q

Komplikationer ockluderad/knickad tub?

A

Ockluderad/knickad tub
* Ocklusion kan bero på tex slempropp
* Knickning tex böjer huvudet mycket, andningsslangarna drar tuben kraftigt åt ett håll * Risk för kvävning
* Kan se ”hajfenor” på kapnografkurvan
* Rätta till tubens position * Intubera om

45
Q

Komplikationer – börjar läcka mitt i operationen?

A
  • Många anledningar, tex kuffen går sönder, kufftrycket släpper succesivt eller problem som inte rör tuben
  • Risk att patienten vaknar
  • Exponering personal
  • Felsök anledningen till läckaget
  • Blås upp kuffen på nytt
  • Intubera om
46
Q

Komplikationer vid extubering med uppblåst kuff?

A

Risk för skador på trachea eller svalg
* Dock ibland kan man vilja extubera med något uppblåst kuff om tex kräkts under anestesin

47
Q

Komplikationer vid laryngospasm?

A
  • Strukturerna i larynx drar ihop sig så att ingen luft kan ta sig ned i trachea
  • Vanligare på katt än hund och häst
  • Vanligare om ytligt narkosdjup
  • Risk för hypoxemi
  • Forcera inte!
  • För att undvika: lokalbedövning, adekvat anestesidjup, försök undvika upprepade intuberingsförsök
48
Q

Komplikationer – biter av tuben?

A
  • Tex om patienten vaknar ur narkosen eller om man inte hinner extubera i tid
  • Risk tuben fastnar i trachea
  • Söva patienten med TIVA – försöka få upp tuben ur trachea
  • För att undvika: Håll patienten tillräckligt djupt sövd, se till att vara redo att extubera snabbt i uppvaket
49
Q

Mask som alternativ till intubering?

A
  • Finns masker i flera olika storlekar, avtagbart gummimembran
  • Kan användas både till induktion och underhåll
  • Vanligt till exotiska smådjur tex fåglar, råttor, möss, marsvin m.m. där det kan vara svårt att intubera
  • Kan också användas för att ge syrgas (utan anestesigas)

Fördelar
* Krävs ej intubering
* Enkla att använda
* Går snabbt att sätta ihop
* Kan användas till många olika djurslag

Nackdelar
* Läckage -> exponering, patienten vaknar ur narkos
* Stress för patienten (induktion)
* Säkrar inte luftvägar
* Tillåter ej assisterad ventilation

50
Q

Larynxmask som alternativ till intubering?

A
  • Vanligast att används på katt och kanin
  • Lägger sig över mynningen till trachea
  • Lättare och snabbare att placera än trachealtub ffa värdefullt till svårintuberade djurslag
  • Finns både med och utan kuff
  • OBS vanligt att hamnar ur läge, risk för att blockerar trachea, bör alltid vara kopplad till kapnograf
51
Q

Vad behöver man dokumentera vid intubering?

A

Skriv i journalen
* Tubstorlek
* Om hjälpmedel använts
* Lokalbedövning
* Hur intubering och extubering gick
* Klockslag -> Lag på att journalföra behandling -> Mycket hjälpsamt vid nästa sövning!