Cirkulation och ventilation Flashcards

1
Q
  1. Vad är syftet med respirationen?
A

Tillföra syre till alveolerna och lungkapillärblodet samt att vädra ut koldioxid, vilket brukar kallas ör lungornas gasutbyte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  1. Vad är respiration?
A

Den totala processen varvid syre tillförs och används av kroppsceller och CO2 produceras och elimineras ur kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  1. Vad är ventilation?
A

Rörelse av gaser in och ut från alveolerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Andningsreglering – formel?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. Vad är hypoventilation?
A

den alveolära ventilationen är för låg i förhållande till ämnesomsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. Vad är hyperventilation?
A

den alveolära ventilationen är för hög i förhållande till ämnesomsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. Vad är hypercapi?
A

Hypoventilation leder till hypercapni: Koldioxid ackumuleras i blodet PaCO2>45 mmHg (5 kPa) respiratorisk acidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  1. Vad är hypocapni?
A

Hyperventilaiton leder till hypocapni: koldioxid försvinner från blodet PaCO2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  1. Vad är hypoexemi?
A

för låg syrekoncentration i blodet
* Fisiologiskt, i rumluft, PaO2 ca 100 mmHg (ca 13 kPa)
Lindrig hypoxaemi PaO2 80-90 mmHg (10-12 kPa)
Måttlig hypoxemi: PaO2 60-80 mmHg (8-10 kPa)
Grav hypoxemi: PaO2 < 60 mmHg (

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. Vad är hypoxi?
A

syrekoncentration är onormalt låg i perifera vävnader

  • Fisiologiskt, i rumluft, PaO2 ca 100 mmHg (ca 13 kPa) oLindrig hypoxaemi PaO2 80-90 mmHg (10-12 kPa)
    Måttlig hypoxemi: PaO2 60-80 mmHg (8-10 kPa)
    Grav hypoxemi: PaO2 < 60 mmHg (
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  1. Vart regleras ventilationen?
A
  • Ventilation regleras via andningscentrum i förlängda märgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Vilka impulser påverka andningcentrum?
A

Andningscentrum påverkas av impulser från:
* mekanoreceptorer i lungor och andningsmuskulatur
* centrala och perifera kemoreceptorer via blodets syre- och koldioxidhalter samt PH i cerebrospinalvätska (CSF) och blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Hur fungerar andningsreglering under narkos?
A
  • Chemoreceptorer och mekanoreceptorer känslighet för hypercapni är nedsatt på grund av narkosmedel
  • Andningscentrum svar är nedsatt
  • Kroppens förmåga att svara är nedsatt
  • Positionering o Muskelrelaxering andningsmuskulatur
    -Tryck mot thorax o Bronkospasm o Om inte intuberad-> relaxering av övre luftvägar
  • Hypoventilation, hyperkapni vanliga komplikationer under narkos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Vad ä diving reflex?
A
  • Diving reflex: o Vid narkos av vattenlevande däggdjur och vattendykande fåglar, men också vissa reptiler o En anpassning för att minska syrebehovet och behålla kroppstemperatur
  • Hypoxemi, hypotermi, bradykardi och vissa narkos läkemedel kan stimulera dykreflexen
  • Orsakar bradykardi, apné, och i vissa reptiler även blod shunt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Anatomi övre luftvägar hund?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  1. Anatomi övre luftvägar katt?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q
  1. Anatomi övre luftvägar häst och idisslare?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  1. Hur är marsvin, fåglar och reptiler att söva?
A

Marsvin jättesvåra, fåglar och reptiler väldigt lätta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q
  1. Variation i anatomi hund bild
20
Q

Anatomi lungor?

21
Q
  1. Anatomi – nedre luftvägar?
22
Q
  1. Beskriv alveoler?
A
  • Alveolen är den struktur i lungorna där gasutbytet med kapillärerna sker.
  • Tunna väggar
  • Omgivna av tunna blodkärl (kapillärerna)
  • Diffusion av gaser mellan luftfyllda alveoler och

Ytstorlek X koncentrationsgradient X löslighet / Tjocklek

23
Q
  1. Andningmekanisk i vila (i slutet av expiratoin)?
A

Intrapleuralt tryck (Ppl) -5 cm H2O:
- Parietal pleura
- Visceral pleura
- Intrapleuralt utrymme-> negativt tryck, på grund av bröstväggens tendens att fjädra utåt

Inåt elastisk rekyl (Pel) +5 cm H2O:
- De sträckta elastiska fibrerna i lungparenkym utövar en kraft som tenderar att kollapsa lungan inåt

24
Q

Andningsmekanism vid inandning?

A
  • Vid inandning:
  • Diafragma förskjuter sig kaudalt:
  • De externa interkostala muskler kontraherar sig:
  • Bröstkorgen volym ökar o Ppl minskar från -5 till -8 cm H2O
  • Ppl överstiger Pel och lungorna utvidgar
  • Tryck i alveolerna blir mindre än atmosfärstryck, luft går in i lungorna
25
Q
  1. Vad är Compliance?
A

Compliance:
- Definierar hur ”responsiv” en lunga är till en variation i tryck.
- V/T
- En ”stel” lunga behöver högre tryck för att nå samma volym

26
Q
  1. Faktorer som minskar compliance?
A
  • Graviditet
  • Atelektasi
  • Fetma
  • Positionering på operationbordet
  • Ålder
27
Q
  1. Faktorer som ökar compliance:
A
  • Asthma
  • Emphysem
28
Q
  1. Berätta om luftvägsmotstånd – resistance
A
  • Omkring 30% av andningsarbetet i vila bedöms gå åt för att övervinna luftvägsmotståndet
  • Ju längre ut i luftvägsträdet man kommer, desto större blir den sammanlagda tvärsnittsarean och desto lägre blir flödesmotståndet.
  • Luftvägmotstndet påverkas av:
  • Bronkospasm, sekretion och slemhinnesvullnad
  • Allmänanestesi: tracheotub är dubbelt så lång som trachea och tvärsnittarea är bara en fjärdedel än övre luftvägar; Viktigt att välja en tracheotub så stor som möjligt för att minska motstånd!!!
29
Q
  1. Berätta om FRC – Funktionell residualkapacitet
A

Viktigt under narkos
- O2 buffert: o Luft inom FRC tillåter O2 att diffundera kontinuerligt från alveolerna till kapillärerna.
- Preoxygenering är en procedur som innebär att man fyller FRC med syre, och bygger därför ett ”buffert” innan en eventuell apné.
Förebyggandet av alveolär kollaps:
- Minskad FRC kan orsaka att den distala delar av nedre luftvägar (alveolerna) faller samman (kollapsar)
- Kollaps av alveolerna gör gasutbyte omöjligt->hypoxi
- Minskar under narkos, på grund av kranial förskjutning av diafragma.

30
Q
  1. Vad är dead space?
A
  • Den delen av tidalvolym som inte bidrar till ventilation kallas för dead space.
  • Tekniskt dead space
  • Anatomiskt dead space
  • Alveolärt dead space
31
Q
  1. Berätta om teknisk dead space
A
  • Dead space i andningskretsen är det utrymme där inandat och utandat luft blandas.
  • Hur stor tekniskt dead space är, bero på
  • Längden av tracheotuben
  • Kopplingar mellan ET tube och Y stycken
  • Färskgasflöde
  • Andningskrets
    *Relevant på smådjur…
32
Q
  1. Berätta om anatomiskt dead space?
A

Den sista tredjedelen av tidalvolym stannar i luftvägarna utan att nå alveolerna, och kallas för anatomiskt dead space.
* Anatomiskt dead space fyller viktiga funktioner genom att befukta, värma och filtrera inandningsgasarna
* Anatomisk dead space is konstant: därför är det mer effektiv att andas djupare än oftare för att öka gasutbyte!

33
Q
  1. Berätta om alveolärt dead space?
A
  • Ventilation av otillräckligt eller inte alls genomblödda (perfunderade) alveoler orsakar ett alveolärt dead space.
  • För att gasutbyte ska äga rum, måste alveolernas ventilation och perfusion vara i balans.
  • Ventilation perfusion mismatch (obalans) ökar i narkos på grund av minskad cardiac output eller lägre arteriell tryck.
  • Leder till minskad gasutbyte
34
Q
  1. Vad är shunt fraction?
A
  • När alveolerna är väl perfunderade men icke ventilerade
  • Orsakar obalans (mismatch) i ventilation/perfusion fördelning-> minskad gasutbyte
  • Kan leda till hypoxemi * Vanligt under narkos, framförallt stora djurslag (häst)-> atelektas
35
Q

Vad händer vid atelektas under narkos?

A

Distala delar av nedre luftvägarna (alveolerna) faller samman (luftvägsstägning)
* Resorption atelektas
- Narkos->muskelavslappning->Detta främjar stängning av de små luftvägar
- Gas absorberas bakom de stängda luftvägar vilket leder till kollaps
* Kompression atelektas
- Allt som orsakar tryck mot ventilerade lungorna (bukinnehåll, ödematösa lungvävnader)
* Förlust av surfaktant
- Surfaktant stabiliserar alveolerna, så att de inte faller samman;
- Sufaktant produceras och distribueras i alveolerna under de så kallade ”djupa andetag”

36
Q
  1. Hur transporteras syre i blodet?
A
  • 98 % av syre transporteras i blodet bunden till hemoglobin o Saturation av hemoglobin
  • 2 % av syre transporteras upplöst i plasma o Koncentration av syre o Kroppens ”reserv”
37
Q

Vad tittar du på när du övervakar syresättningen under narkos?

A
  • Saturation av hemoglobin:
  • Pulsoximetri
  • Koncentration av syre i blodet:
  • Blodgasanalys
38
Q
  1. Vad är hemoglobin?
A
  • Hemoglobin är en stor järninnehållande protein som finns i röda blodkroppar
  • Fyra molekyler av syre bindas till de fyra järn joner
  • Kooperativ bindning
39
Q
  1. Vad är hemoglobinets dissociationskurva?
A
  • Beskriver sambandet mellan hemoglobin saturation (syremättnad) och koncentration av O2 i blodet (syretryck).
  • Den övre delen av kuven är platt: även om syretryck minskar, syremättnad blir inte sämre.
  • Om syretryck faller ner under 60 mmHg, en ytterligare minskning i O2 koncentration orsakar en stor minskning i syremättnad.
  • Den P50 värden beskriver blodets O2 koncentration när 50% av Hb är bunden till O2.
  • När hemoglobin dissociationskurva flyttar till höger, har Hb mindre affinitet för O2.
    -Lättare att släppa O2 i perifera vävnader
  • Högre T, högre CO2, lägre PH
  • När hemoblobin dissociationskurva flyttar till vänster har Hb mer affinitet för O2.
  • Lättare att binda O2 i lungorna
  • Mindre T, lägre CO2, högre PH
40
Q
  1. Hur transporteras koldioxid i blodet?
A
  • Koldioxid transporteras i blodet på tre olika sätt:
  • I löst form i plasma
  • Bunden till hemoglobin
  • I form av bikarbonat (HCO3 - ) i plasma
41
Q
  1. Hur mäter man koloxidets partiella tryck i blodet?
A
  • Koldioxid partiellt tryck i blodet kan mätas med blodgasanalys eller i slutfasen av utandningsluften
  • Endtidal koldioxid EtCO2
  • Endtidala fasen motsvarar kapillärblodets innehåll o Koldioxid koncentration i blodet kan skiljas från end- tidala koldioxid vid alveolär dead space.
42
Q
  1. Vad är syftet med cirkulation?
A
  • Syftet med cirkulation är:
  • Förse kroppens vävnader med syre och näringsämnen
  • Transportera bort slaggprodukter som bildas vid ämnesomsättning
43
Q
  1. Vad gör hjärtat?
A
  • Pumpen i cirkulationssystem
  • Blodflodet: CO = SV x HR o SV = Stroke Volume eller SlagVolym o HR = Heart Rate eller Hjärtfrekvens
  • CO = Cardiac output, eller hjärtminutvolym
  • Syre transport till vävnader = CO x syre innehåll
  • Hjärtats frekvens (HR) och slagsvolym (SV) regleras autonomt (av hjärtat självt), neurogent (via sympatiska och parasympatiska nervsystemet) samt humoralt (via hormoner eller tillförda läkemedel)
44
Q
  1. Hur övervakar man hjärtat?
A
  • Auskultation:
  • Lub-dub, lub-dub…
  • Lub= S1=stängningen av mitraloch tricuspidalklaffar i början av ventrikulära systole
  • Dub=S2=stängning av semilunarklaffarna i början av ventrikulära diastole
  • Stora djur o S3=fyllnad av kammare o S4=kontraktion av förmak
45
Q
  1. Vad gör ett EKG?
A
  • ElektroKardioGram o Mäter elektriska impulser som presenteras som en kurva över hjärtats funktion
  • P våg= depolarisation av förmak (förmakskontraktion)
  • QRS komplex= depolarisation av kammare (kammarkontraktion)
  • T våg= repolarisation av kammare
46
Q
  1. Vad gör blodtrycket?
A
  • = tryck som blodet utövar på kärlväggarna
  • högst då hjärtat sammandras, s.k.systoliskatrycket
  • lägst när hjärtat vilar, s.k. diastoliskttryck
  • systoliska respektive diastoliska trycket beror på elasticiteten i artärväggarna
  • lite elasticitet i kärlväggarna = högt blodtryck
47
Q
  1. Vart ryms blodvolymen?
A
  • Systemkretsloppet rymmer 80% av totala blodvolymen
  • Artärsystemet rymmer ca 10%
  • Kapillärerna ca 5% o Vensystemet 60-65%
  • Lungkretsloppet rymmer 20% av totala blodvolymen