ÖNH Cancer Flashcards
riskfaktoer för head/neck-cancer
ålder och incidens
Head/Neck cancer har ca 1600 per år i Sverige. Mer män än kvinnor. 10% dör inom 6 månader.
Riskfaktorer – HPV, rökning och alkohol
Ålder – ca 67 år är snitt åldern för insjuk
av alla HH cancer, vilka är vanligt
- Läpp
- Munhåla – näst vanligast
- Nasofarynx
- Orofarynx - vanligaste
- Hypofarynx
- Larynx
- Spottkörlar
- Näsa/bihålor
- CUP
9 st svf punkter för HH cancer
Det finns många olika saker man bör ha koll på här – viktigt!
1| Nytillkommen förstorad lymfkörtel eller knuta på halsen som inte varierar i storlek.
- Viktigt att utesluta lymfkörtelmetastas och primär spottkörtelcancer.
2 | Synlig eller palpabel tumör i näsa, mun och svalg.
- Har man sår som inte läcker ska man alltid tänka skivepitelcancer
3 | Sår i munhålan, på tunga eller läpp som inte läcker på 3 veckor.
- Samma här – sår som inte läcker è SVF
4 | Knuta i spottkörtel
- Vanligast i parotis
5 | Heshet i mer än 3 veckor utan förbättring
- Ska misstänka larynxcancer
6 | Sväljbesvär eller klumpkänsla med smärta upp mot öronen
- Misstänk hypofarynxcancer och supraglottis larynx. OBS dessa är cancer som man lätt missar annars.
7 | Ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida
- Ska tänka sinonasal cancer
8 | Ensidig återkommande blodig sekretion från näsa
- Ska tänka sinonasal cancer
9 | Ensidig sekretorisk mediaotit
- Ska alltid kolla med fibroskopi i näsan och inte bara öronmikroskopi!
- Tänk nasofarynxcancer
läppcancer
vanligt? risk? var? metasts= behandling?
Vanligt – ja, 10% av alla HH
Var – 90% på underläpp pga. sol
Riskfaktor – sol och rökning
Metastaser – vanligt till halsen
Behandling – kirurgi och radioterapi
munhålltumör
vanligt? vad är det för cancer? var?
Vanligt – vanligaste av alla HH
Vad är de för cancer – skivepitel till 90%. Kan vara:
- Malignt melanom
- Spottkörtel
- Sacoma
- Lymgom
- Från bindväv så som fibros mm
Var sitter cancer – vanligast i tunga, men även munbotten och underkäkare.
tungcancer
svf när?
symtom?
Undersökning?
SVF vid sår som inte läcker!
Symtom – ofta sår som är smärtsamma. Gör att man t.ex. inte kan borsta tänder.
Undersökning – inspektion och palpera.
Tungcancer
diff, behadnling
Diff – vass tand eller lungua geografica.
Behandling
- Små – endast op + ev. sentinel node
- Större – strålning och op
buccalcancer
vad är det? när svf=
typ av cancer? risk?
behadnlugn=
Vad är det? Kindcancer. SVF vid sår som inte läcker!
Typ av cancer – skivepitel. Mycket sällan metastaser.
Risk – patienter med lichenoider – små vita sår.
Behandling – op oftast
Gingivalcancer
vad är det? symtom?
behandling?
Är tandköttscancer. 2/3 är i underkäken. Åter igen – sår som inte läcker = SVF.
Symtom – smärta och sår.
- Kan även ha benivation och då behöver man såga bort benet och ner de är cancerfrit ersätta med permanet gomplatta.
Behandling – op och ev radioterpi vid storr tumör
vad är orofarynxcancer?
vanligt?
riskerfaktorer?
Orofarynx
Metastaser? behadnling? Symtom?
Metastaser – vanligt till hals.
Behandling – strålning och då ev brachy.
Symtom – smärta i halsen, sväljning, grötigt tal och hård sårig mandel.
nasofarynxcancer
vanligt?
symtom och behadnlign?
Vanlig? NEJ! Ca 1 fall på 100 000. Men vanligare i Asien.
Symtom av knöl på halsen, sekretorisk media otit och nästäppa.
Behandling – radioterpi och cytostatika.
hypfarynxcancer
symtom, vanligt och behandling och riskfakroter
Symtom – sväljningsbesvär och smärta mot örat
Vanlig/farlig – inte så vanlig, men dålig prognos och hittar sent.
Behandling – RT eller cytostatika. Sedan sond eller peg.
Riskfaktor – tobak och alkohol
larynxcancer
typ av cancer.
riskfaroer
Typ – finns olika, men vanligen skrivepitel. Kan sedan delas in i:
- Supraglottis
- Glottis – vilken är vanligaste och metasterar sällan
- Subglotttis
Riskfaktorer – rökning och alkhol
symtom och behadnling larynxcancer
Symtom – beror på var:
- Glottis – heshet och luftvägshinder
- Supre – sväljning och smärta
- Sub – stridor och heshet
Behandling – små strålar och större som ej går genom brosk strålas. De de går genom brosk gör man laryngektomi på – vilket är när man skär från öra till öra och tar bort larynx. Man har sedan ett litet rör man kan prata genom