Njurcancer Flashcards
Vilka typer av cancer förekommer i urinvägarna?
- Urotheliancancer (90 %)
- Skivepitelcancer (5-10 %)
- Adenocarcinom, småcellig, sarkomatös, nested variant (3-5 %) varav 1/3 är muskelinsvasiva
Hur är urothelet placerat?
- Urotelet täcker sammanhängande den urinledande ytan från njurkalkar, njurbäcken-hela vägen ned över uretärer och urinblåsa till 75% av den proximala längden på uretra (cancer vid alla dessa platser är möjliga)
Hur många cellrader finns i urinblåsan?
Vad kallas urotelets yttersta lager?
Övergångsepitelet tål mekanisk påfrestning och är tänjbart. När blåsan är tömd finns 5-10 cellrader i epitelskiktet att jämföra med 2-3 då den är urinfylld.
In mot lumen finns paraplyceller
Hur ser risken ut för att cancer sprider sig uppåt och neråt i urinblåsa?
Vad påverkar denna spridningsrisk?
- Urotelial cancer i övre urinvägar ger stor risk för urotelial urinblåsecancer i nedre urinvägar (30 %), inte motsatt (1 %)
- Urin längre tid i blåsan, samt att celler från övre naturligt tar sig neråt
Etiologi (urinblåsecancer)
- Risken att få blåscancer styrs av exponering för riskfaktorer och genetiskpredisposition
Så vilka riskfaktorer känner vi till utöver
- Exponering för strålning ökar också risken (10 år efter, sena bieffekter), viktigt i valet av terapi för yngre)
- Tidigare strålbehandling för gyncancer
- Tidigare strålbehandling för prostatacancer
övergripande urothelialcancerrisker?
- Kronisk infektion och inflammation
- Nitrosaminer, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) (målning, jordbruk) och klorerade kolväten
- Rökning
Vilka symptom ses vi urinblåsecancer?
-
Makrohematuri (minst 1 ml/L)
- Kan vara tyst eller kopplad till andra symptom
- Cancer tills motsatsen är bevisad!!
- Patient- eller doctor delay för vidare diagnosticering ökar risken för metastasering
- Irritativa vattenkastningsbesvär
- Recidiverande UVI (lätt missa hos kvinnor), infektioner får lättare fäste vid tumör i blåsa ex
- Stensmärta (njurbäcken spänns ut), vid tumör i uretär eller uretärens mynning i blåsa
Differentialdiagnoser vid makrohematuri
- Tumörer (benigna/maligna)
- Infektioner
- Benign prostatahyperplasi
- Trauma
Nämn en till och vad som är viktigt att tänka på i samband med denna
- Sten/konkrement (uteslut inte cancer för att du ser sten på röntgen)
Vilka labbprover kan vara förhöjda vid urinblåsecancer?
- SR, CRP (mkt förhöjda)
- S-kreatinin – nedsatt njurfunktion
- Hb, kan sjunka vid upprepad eller massiv hematuri, liksom vid långt gångna maligniteter (ovanligt att denna sjunker)
- PSA, patologiskt förhöjt PSA, eventuell indikation på prostatacancer, kan också tyda på UVI
- Urinsticka – tecken på infektion, förekomst av niturpositivitet? Vita blodkroppar i urin?
Om S-kreatinin ligger högt vid misstanke om urinblåsecancer, vad kan vara viktigt att tänka på?
Om njurarna klarar en röntgenundersökning med kontrastförstärkning?
Vad tänker du när hör makroskopiskt hematuri gällande utredning?
SVF (standardiserat vårdförlopp)
- Övre- och undre urinvägar ska undersökas vid makrohematuri hos
- > 50 år
- < 50 år och riskfaktor, t ex rökning > 20 år
- Röntgen av annan orsak som visar misstänkt tumör
- Snabbt förlopp till urolog, CT-urografi med kontrast (övre urinvägar) och cystoskopi (nedre urinvägar (uretra och urinblåsa) (som i detta fall bekräftar fyndet)
- Prover
- Remiss urolog (ev skriver du också remiss för röntgen) som sedan urologen tittar på
Din kollegoa får nys om att du skrivit remiss till urolog genom att följa SVF. Hon tittar i journalen och skrattar rakt ut, tydligen har patienten både en påvisad urinvågsinfektion och behandling med antikoagulantia varför remissen ju är helt onödig, eller?
- Påvisad urinvägsinfektion eller behandling med antikoagulantia är inte skäl för att avstå från vidare utredning!
- 30-40 % med makrohematuri har malign sjukdom som orsakar blödningen. Blödning från tumören kan ske lättare vid behandling med antikoagulantia. Patienter med tumörer i urinvägarna har också en större benägenhet att få urinvägsinfektioner.
Vad kan sägas om prognosen för ytlig blåscancer?
- Ytlig blåscancer sprider sig sällan men kommer ofta tillbaka (mångåriga kontroller)
- Nästan kronisk sjukdom, påfrestande för patienten och mkt resurskrävande för sjukvården
Hur behandlas en ytlig urinblåsecancer vanligtvis?
Vad görs efter behandlingen?
- Transuretal resektion av blåstumör (TUR-B), går in via uretra och ”hyvlar bort” tumören som skickas för histopatologisk bedömning och PAD (patologisk anatomisk diagnos)
- Detrusormuskel med i preparat för att kunna bedöma spridning
- Ibland bladdermapping biopsier som inte syns med blotta ögat
Hur behandlas en muskelinvasiv blåscancer?
-
Cystektomi (förstaval) eller strålning, cytostatika
- Hos män avlägnas prostata och sädesblåsor (impotens)
- Hos kvinnor avlägsnas inre könsorgan och vaginalväggens kraniala 2/3
- Hos menstruerande kvinnor sparas också kontralaterala ovariet
- Endast cytostatika vid svaga patienter
- Hyvling med TUR-B och ev palliativ cytostatika
Njurbäcken – uretärcancer
- Enbart 5% av all urotelial tumör sitter i övre urinvägarna
- 3 ggr vanligare i njurbäcken än uretär
- Samtidig urinblåsecancer vanligt, ca 40 %
- Utredning
- Cytoskopi + blåssköljvätska
- Datortomografi med iv kontrast (bilden visar lite avvikande fynd)
- Vid oklara fynd pyelografi eller uretäroskopi (skop med kamera)
- Metastasutredning med DT-thorax
Vilka symptom kan ses?
- Makrohematuri
- Flanksmärtor
- Avflödeshinder
Vad visar bilden?
- Uretärens lumen utfylld med tumör
Vad är problemet här?
- Till höger ses liten tumör i njure (patientens höger)
