Neurologiska sjukdomar Flashcards

1
Q

Symptom av skada på cerebrum?

A

▪ Ändrat temperament och beteende
▪ Nedsatt medvetandegrad
▪ Blindhet
▪ Cirkelgång
▪ Huvudpressning
▪ Kompulsiva rörelser
▪ Kramper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Symptom av skada på cerebellum?

A

▪ Klumpiga och okoordinerade rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Symptom av skada på medulla oblongata?

A

▪ Ofta dödliga
▪ Omfattande neurologiska symptom
▪ Påverkan på medvetande
▪ Ataxi
▪ Pares
▪ Kranialvervsbortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Symptom av skada på ryggmärgen?

A

▪ Pares och Ataxi i de extremiteter som är belägna caudalt om skadan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Symptom av skada på det perifera nervsystemet?

A

▪ Domningar
▪ Stickningar
▪ Nedsatt känsel
▪ Muskelsvaghet
▪ Värk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ataxi?

A

▪ Okoordinerade rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är dysmetri?

A

▪ Fel avstånd i rörelserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är hypermetri?

A

▪ Stora rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är tremor?

A

▪ Ofrivilliga darrningar/ skakningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är pares?

A

▪ Nedsatt muskelkraft
▪ Förlamning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Olika diagnostiker på neurologiska sjukdomar?

A

▪ MRT
▪ DT/CT
▪ CSF
Myelografi
▪ Biopsier av nerv/muskler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är MRT?

A

▪ Magnetresonans - tomografi
▪ Mjukdelsförändringar
▪ Förändringar i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är DT/CT?

A

▪ Datortomografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är CSF?

A

▪ Cerebrospinal-vätskeprov
▪ Inflammatorisk/ infektiös process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är myelografi?

A

▪ Utvärdera ryggmärgen
▪ Invasivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kollar man på vid biopsier av nerv/muskel?

A

▪ Förändringar i perifera nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Orsaker till epileptiska anfall?

A

▪ 1.) Genetiskt (primär)
▪ 2.) Strukturell/ metabol
→ Neoplasi
→ Trauma
→ Inflammation
▪ 3.) Idiopatisk (okänd orsak)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Olika anfallstyper vid epileptiska anfall?

A

▪ A. Generaliserad
▪ B. fokal (symptom endast i en del av kroppen)
▪ C. Okänd (A/B)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilket slags epileptiskt anfall är vanligast hos hund?

A

▪ Genetiskt/ ideopatiskt
▪ Debuterar mellan 1 - 5 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilket slags epileptiskt anfall är vanligast hos katt?

A

▪ Strukturell/ metabol
▪ Ideopatisk förekommer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilket slags epileptiskt anfall är vanligast hos häst?

A

▪ Genetiskt på arabföl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är typiskt för anfallstyp 1 och 3 (genetiskt och idiopatiskt) vid epileptiska anfall?

A

▪ Normal vid neuroundersökning
▪ Normalt beteende mellan anfallen
▪ Börjar ofta under vila
▪ Ofta liknande anfall för just den individen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Behandling av epileptiska anfall?

A

▪ Vanligaste antiepileptika
→ Fenobarbital
→ Imepitoin
→ Kaliumbromid
→ Levetrazetam
→ Gabapentin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Biverkningar av behandling för epileptiska anfall?

A

▪ Trötthet
▪ Vinglighet
▪ Kissar på sig
▪ Ökad aptit och törst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur hanterar man telefonkontakt med ägare av ett djur som har ett
pågående epileptiskt anfall?

A

▪ Lugn
▪ Saklig
▪ Erbjud att komma in
▪ Råd:
→ Stoppa inget i munnen
→ Tyst
→ Lugnt
→ Mörkt
→ Flytta möbler
→ Polstra
→ Separera från andra djur
→ Trött efter anfallet

26
Q

Vilka patienter med epileptiska anfall skall komma in akut?

A

▪ Status epilepticus
▪ Klusteranfall
▪ Inte övrigt verkar friskt

27
Q

Vad är status epilepticus?

A

▪ Krampat längre än 5 min
▪ 2 eller fler anfall som kommer utan paus
▪ Kan leda till:
→ Hypoxi
→ Förändrat blodtryck
→ Hypertermi
→ Hjärnskador
→ Förändrat medvetande
→ Små ryckningar i ansikte och ben

28
Q

Vad gör man med djur med epileptiska anfall på polikliniken?

A

▪ Ta direkt på rum
▪ Sätt pvk
▪ Ta blodprov
▪ Ta temp
▪ Förbered för medicinering

29
Q

Vad är diskbråck?

A

▪ Disk som skadas eller förskjuts
▪ Disken trycker mot ryggmärgen
▪ Leder till smärta och kan leda till förlamning

30
Q

Vad är typ 1 diskbråck?

A

▪ Disken brister
▪ Diskmassan tränger ut i kotkanalen
▪ Beror på diskdegeneration
▪ Ger ofta väldigt akuta symptom med förlamning inom bara några timmar

31
Q

Vad är typ 2 diskbråck?

A

▪ Disken brister ej utan tappar sin form och buktar mot ryggmärgen
▪ Symptomen kommer långsammare

32
Q

Hur hanterar man telefonkontakt med ägare av ett djur som har diskbråck?

A

▪ Vila
▪ Håll stilla
▪ Smärtstillande

33
Q

Vad gör man på polikliniken med djur som har diskbråck?

A

▪ Undvika manipulera hals/ rygg
▪ Ej röntgen om patienten ej ska opereras i anslutning till undersökningen
▪ Röntgen ej tillräckligt för att ställa diagnos

34
Q

Behandling av diskbråck?

A

▪ Kirurgisk
→ Rekommenderat vid förlamning eller om smärtan ej ger med sig
→ God prognos om det ej gått för lång tid innan de opereras
▪ Konservativ
→ God prognos om smärtsensibilitet är intakt
→ Diskerna stabiliserar sig
→ Risk för återfall

35
Q

Vad gör man på stationärvårdsavdelningen med ett djur som har diskbråck?

A

▪ Bilddiagnostik innan op
▪ Smärtlindring
▪ CRI
▪ Plåster
▪ Kateter
▪ Fysioterapi efter op
▪ Strikt burvila
▪ Katetisering ifall de inte kan kissa
▪ Gå hem när de kan kissa viljemässigt

36
Q

Omvårdnad av diskbråck?

A

▪ Halkfritt underlag
▪ Mjukt underlag i buren
▪ Vändschema (var 4:e timme)
▪ Rastning - stöd under buken, sele, noga kisskoll
▪ Upphöjda mat/ vattenskålar

37
Q

Vad är wobbler?

A

▪ Patologisk förändring i halsryggen
▪ Onormal form på en eller flera halskotor
▪ Förträngning av kotkanalen
▪ Trycker på ryggmärgen
▪ Samtidigt halsdiskbrock kan förekomma
▪ Multifaktoriell orsak

38
Q

Symptom av wobbler?

A

▪ Vinglig gångstil
▪ Börjar med ataxi i bakben
▪ Kan utvecklas till tetrapares ( alla 4 extremiteter är förlamade)
Smärta kan förekomma

39
Q

Behandling och omvårdnad av wobbler?

A

▪ Stabilisering eller dekompression
▪ Bur/ boxvila
▪ Fysioterapi
▪ Smärtlindring
▪ Ev. foderbyte
▪ Varsam behandling
▪ Sele vid rastning
▪ Akta runt vinglig häst
▪ Sårvård som sker pga. Vinglighet

40
Q

Vad är Fibrocartilaginös emboli (FCE)? Vem drabbas fämst?

A

▪ Kärlförsörjningen till ryggmärgen är obstruerad
▪ Vanligt hos storväxta hundar
▪ Ovanligt hos katt

41
Q

Symptom av FCE?

A

▪ Skrik - blir fort förlamad
▪ Symptomen starkt lateraliserad
▪ Ataxi
▪ Smärta när det händer som sedan går över
▪ Oklar orsak
→ Troligen en infarkt i ryggmärgen

42
Q

Diagnos av FCE?

A

▪ MRT
→ Finns djup smärtsensibilitet kvar är prognosen god

43
Q

Behandling av FCE?

A

▪ Vila
▪ Fysioterapi
▪ Stöd vid rastning - kateter om det behövs
▪ Kan ta veckor - månader

44
Q

Vad är idiopatiskt meningoencephalit?

A

▪ Stor grupp inflammatoriska sjukdomar som drabbar nervsystemet på hund
▪ Misstänkt immunmedierad bakgrund

45
Q

Vad är Steroidresponsiv meningo-arterit (SRMA)?

A

▪ Immunmedierad sjukdom som karakteriseras av steril meningit och arterit i kärlen i meningerna
▪ Drabbar unga hundar med viss rasdisposition

46
Q

Symptom av SRMA?

A

▪ Akut nacksmärta
▪ Feber
▪ Nedsatt at.

47
Q

Diagnostik av SRMA?

A

▪ Blodprov - visar leukocytos
▪ CSF - visar höga celltal och högt protein
▪ Risk för återfall efter lyckad behandling

48
Q

Behadling av SRMA?

A

▪ Kortikosteroid
→ Snabb respons, kräver lång behandlingstid
→ Dropp
→ Smärtlindring

49
Q

Omvårdnad av SRMA?

A

▪ Varsam hantering - nacksmärta
▪ Rastning i sele
▪ Upphöjd mat-/ vattenskål

50
Q

Symptom av geriatriskt vestibulärt syndrom?

A

▪ Kräkningar
▪ Yrsel
▪ Vinglighet
▪ Huvudlutning
▪ Nystagmus

51
Q

Behandling av geriatriskt vestibulärt syndrom?

A

▪ Dropp - antiemetika

52
Q

Omvårdnad av geriatriskt vestibulärt syndrom?

A

▪ Varsam omvårdnad
▪ Stöd vid rastning
▪ Mjukt underlag
▪ Hjälp att äta och dricka
▪ Går över av sig själv

53
Q

Vad är gräsbetessjuka? Vem drabbas främst?

A

▪ Dysautonomi hos häst - balansproblem
▪ Höjt påslag av nervsystemet
▪ Okänt agens
▪ Drabbar unghäst
▪ Okänd smittväg

54
Q

Symptom av gräsbetessjuka?

A

▪ Snabbt insjuknande
▪ Nedsatt at.
▪ Svettningar och skakningar
▪ Förhöjd hjärtfrekvens
▪ Påverkan av magtarmkanalen
▪ Svårt att svälja
▪ Kolik
▪ Magsäcksöverfyllnad
▪ Nedsatt eller upphörd tarmmotorik
▪ Lunginflammation

55
Q

Diagnostik av gräsbetessjuka?

A

Diagnos ställs på symptom

56
Q

Behandling av gräsbetessjuka?

A

▪ Ingen specifik behandling
▪ Dålig prognos
▪ Flesta dör inom några dygn

57
Q

Omvårdnad av gräsbetessjuka?

A

▪ Få dem att äta och dricka
▪ Ren, djup ströbädd
▪ Vila
▪ Lätt motion
▪ Stimulera tarmotilitet och aptit
▪ Avföringskoll
▪ Enteral vätska och ev. paraffinolja för att mjuka upp avföring

58
Q

Infektiösa neurologiska sjukdomar?

A

▪ Rabies
▪ Valpsjuka
▪ EHV - 1
▪ Tetanus
▪ Botulism
▪ Vingelsjuka

59
Q

Symptom av vingelsjuka?

A

▪ Vinglighet
▪ Nedsatta reflexer
▪ Beteendeförändringar
▪ Stirrande blick
▪ Ömmar vid kors/ ländrygg
▪ Drar in klor
▪ Feber
▪ Minskad aptit
▪ Förstoppning

60
Q

Behandling av vingelsjuka?

A

▪ Inget som visats bota
▪ Symptomatisk understödjande behandling
▪ Avlivning om ej bättre