Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

PT > Näringslära - Begrepp > Flashcards

Näringslära - Begrepp Flashcards

1
Q

Enzymer

A 
Skyndar på eller saktar ned processer i kroppen
Är proteiner
Slutar på -as
Stimuleras och hämmas av hormoner
Ex: lipas bryter ned fett (lipider)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Glukos

A

Fria form av kolhydrater i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Glykogen

A

Kolhydraternas lagringsform i muskulatur och lever

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Triglycerider (TG)

A 
Fettmolekyler
Fettets lagringsform (glycerol +FFA)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Fria fettsyror (FFA)

A

Free fatty acids

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Lipolys

A

Fettnedbrytning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ATP

A

Energibärare, används som energikälla
Adenosintrifosfat
Ultimata energvalutan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

CrP

A

Kreatinfosfat

Dess nedbrytning medverkar till återskapandet av ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Mitokondrie

A

Är en organcell - cellens svar på organ
Cellens kraftverk
Har en viktig roll i ämnesomsättningen genom att tillverka ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Insulin

A 
Ett proteinhormon - tillverkas i bukspottkörteln
Främjar inlagringen av TG och glykogen
Hämmar lipolys
Stimulerar proteinsyntesen
Stimulerar av förhöjda blodsockernivåer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Katekolaminer, våra “kamphormoner”

A

Adrealin/noraandrealin
Hormoner som ökar vid fysiskt arbete, stress och ilska
Stimulerar lipolys
Hämmar insulinutsöndring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Glukagon (hormoner från bukspottskörtlen)

A

Främjar glukoneogenes (glukosåterbildning)
Höjer blodsockernivån
Triggas igång av hypoglykemi (låga blodsockervärden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Spjälkning, klyvning eller spaltning är …

A

…en process där ett ämnes beståndsdelar delas upp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kortisol

A

Är du stressad så utsöndrar du massa kortisol
Hormon från kolesterol
Ökar effekten av katekolaminerna
Ökar lipolys i fettvävnad
Stimulerar glukoneogenes
Vi ska inte ha konstant stress/ för ofta eller för mycket
Man har sett att en långvarig stress ger en omvänd effekt. I stället för att önska lipolysen så minskar den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

TEF (Thermic effect of Food)

A

Matens termogerna effekt
Thermic effect of Food-värmeproduktion när din kropp bryter ner mat
Ca: 10% av matens energi återgår till dess egen processering (nedbrytningen av mat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

(TEF) Hur många procent som krävs för att bryta ner fett, kolhydrater, protein?

A

Kolhydrater 7%
Fett: 3%
Protein: 24%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

BMR

A

Basal Metabolic Rate
Basalmetabolismen- energiförbrukning i tal vila
C:a 1kcal/min- olika parametrar spelar in
Energin som krävs för att hålla våra organ/oss vid liv
Ålder, kön, längd. En lång person kräver mycket mer energi för att överleva. Du behöver få i dig det du gör dig av med (t.ex. om en lång person gör sig av med mycket så behöver hen också få i sig det).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

TDEE

A

Total daily energy expenditure
Hur mycket kalorier vi gör av med på en hel dag (inklusive aktivitet som t.ex. träning, rörelse på jobbet osv.)
Ger ett ungefärligt värde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

EEA

A

Energy Expenditure of Activity

Kaloriåtgång pga fysisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

PAL-Värde

A

Physical activity level
En individs fysiska aktivitetsnivå under ett dygn
En lista på siffror och så hittar man en siffra som passar en
När man hittat siffran så x man det med sitt BMR och får hur mycket man gör sig av med på en hel dag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

MET (metabolic turnover rate)

A

Ett aktivitetsvärde- värde på hur mycket energi som du förbrukar under en viss aktivitet.
Avancerat och något som är svårt / tar tid att räkna ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Metabolism

A

Ämnesomsättning

Process där näringsämnen tas upp, omvandlas, bryts ner och omsätts till energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Katabolism

A

Nedbrydningsprocesser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Anabolism

A

Uppbyggnadsprocesser

25
Q

Macronutrienter

A

Kolyhydrater, fetter, proteiner

26
Q

Micronutrienter

A

Vitaminer och mineraler

27
Q

GI

A

Glykemiskt index
Mått på blodglukosstegring vid kostintag
Skala upp till 100 (referensen är oftast vitt bröd = 100)

28
Q

Laktat

A

Mjölksyra

29
Q

Mat är alltid en kombo av…

A

Näringsrikt, näringsfattigt, Energirikt, energifattigt

30
Q

Protein

A

Påverkar tillväxt och utveckling
Bygger upp och reparerar muskler, mjukdelar och inreorgan
Kan fungera som energikälla - ej primär funktion
Proteinbehov 0,8kg/dag - enkelt att fylla.
Kroppsbyggare - kanske 1,6 - 1,7/dag?

31
Q

Vegetabiliska proteinkällor?

A

Det går lika bra med vego som animaliskt. För att kunna tillgodose sig alla 20 aminosyror bör man äta varierat och av flera olika vegetabiliska proteinkällor (spannmål och baljväxer).
Bra källor: Soja, ALLA baljväxter (bönor, kikärtor, linser osv), Nötter. Även Quinoa, Quorn och Bovete är bra källor.

32
Q

Aminosyror bygger upp..

A

våra proteiner

33
Q

Hur många aminosyrer kan vi syntetisera? Hur många kan vi inte?

A

11, 9 (de här kallas de essentiella)

34
Q

Långvarig uthållighetsträning är…

A

proteinnedbryttande

35
Q

Genom att mäta kvävebalansen tar vi reda på hur

A

mycket protein vi behöver

36
Q

Vid intag av kolhydrater bör vi tänka på tre saker. Vilka

A

Tidpunkt för intag, frekvens/hur ofta av intag, typ av intag (t.ex. efter träning)

37
Q

Hur stort kolhydratintag ska man ha per dag?

A 
5-7/kg/dag = generellt vid måttlig träning
7-10/kg/dag = vid ökad belastning / intensitet
10-13/kg/dag = vid extrema fysiska aktivitet
38
Q

Exempel på stärkelse?

A

spannmål, ris, gryn, past, potatis

39
Q

Exempel på Kostfiber?

A

kli och skal

40
Q

Fett är energigivare vid..

A

vid låg intensitet och har nästan obegränsade resurser

41
Q

Fett är:

A

Bränsle för muskelarbete, Skyddar inre organ vid trauma - hjärta, lever, mjälte, lever, njure, hjärna
Transportmedel av vitaminer, Dämpar hungerkänslorna bäst av macro, Gör maten aptitlig och aromatisk.

42
Q

Fleromättade fetter är ..

A

Essentiella (livsnödvändig) vi måste få i oss det via kosten. Omega 3, omega 6

43
Q

Fettkällorna som finns klassas i följande kategorier

A

Omättade, flermättade, Enkelmättat, Transfetter, Mättat

44
Q

Vitaminer/mineraler

A

Spelar en viktig roll i reglering av metabolismen, tillväxt och reparation av kroppsvävnad, syretransport, Immunförsvar.
Välbalanserad kost = full tillräckligt
För höga halter - kan vara skadligt
För låga halter - är det definitivt

45
Q

Vatten / vätskebehov

A

Kroppens nedkylningssystem
Kan förlora upp till 2-3l/h vid fysisk aktivitet
Prestationsförmågan och reaktionsförmåga kan försämras vid vätskebrist
Vatten hjälper till att transportera näringsämne, syre, hormoner till kroppens vävnader via blodet

46
Q

Vad är grunderna i allmän näringslära?

A
  • Matens funktion, macro- och micronutrienter
  • Protein - tillväxt och utveckling
  • Kolhydrater - energigivare, högintensivt arbete
  • Fett - energigivare, uthållighetsträning
  • Vatten - reglerar kroppstemperatur, transportör
  • Vitaminer och mineraler- viktig i de flesta processer i kroppen
47
Q

Aminosyrer är?

A

Är proteinernas byggstenar
De flesta proteinerna är uppbyggda av upp till 300 aminosyror (polypeptider)
Finns 20 olika aminosyror som bygger upp våra proteiner
Av de 20 som finns i våra livsmedel kan människan syntetisera 11 – de andra nio kallas essentiella.

48
Q

Träningens relation till protein?

A
  • Träning ger en proteinsparande effekt
  • Långvarig uthållighetsträning - proteinnedbrytande
  • Mäta proteinbehov - mät kvävebalansen, alltså hur mycket kväve in i kroppen (finns i protein) i förhållande till kväve ut (avföring, urin, svett).
  • Om positiv balans= bygger muskler
  • Om negativ balans = bryter ner muskler
49
Q

Vilka kolhydrater finns det?

A

Monosackarider - GLUKOS
Disackarider - LAKTOS, SACKAROS
Oligosackarider - MALTODEXTRIN
Polysackarider - KOSTFIBER

50
Q

Kolhydrater?

A 
Borde ha en central roll i kosten hos idrottare
Relativt små lager - muskler + lever
 (cirka 400g +100g)
Fylls snabbt på igen - med rätt kost
Nästa fysiska aktivitet?
51
Q

Vad behöver man tänka kring återbildandet av glykogen?

A

Timing av kolhydratintag
(Frekvens av kolhydratintag)
Typ av kolhydrater
Protein + kolhydrater efter träning

52
Q

Omättatfett?

A

Påverkar bla blodtryck och immunförsvaret. Skyddar även mot hjärt-och kärlsjukdomar, ökar HDL, ökar insulinkänslighet och bra för cellernas reparation

53
Q

Fleromättat?

A

ssentiella fettsyror omega-3, omega-6. omega-3 finns i bla. fet fisk, alger, rapsolja, valnötter, chia, hampa, linfrön. omega-6 finns i majs-, raps- och solrosolja, sesam och soja

54
Q

Enkelomättat?

A

Finns i de flesta vegetabilier som olivolja, oliver, rapsolja, nötter, frön, avokado mfl.

55
Q

Mättat?

A

Finns i de flesta animalier så som kött och mjölkprodukter. Kroppen har ett behov utav det men i stora mängder kan det leda till hjärt-och kärlsjukdomar.

56
Q

Transfett?

A

Finns i fasta vegetabiliska fetter, tex margarin. Stora intag visar samma effekt på kroppen som stora mängder mättat fett har.

57
Q

Mättat vs omättat?

A

Inget fastställt – råder stor oenighet. Det finns studier som bekräftar både positivt och negativt. Använd sunt förnuft och bra balans.
Stora mängder mättat fett kan öka mängden av LDL – kan öka risk för hjärt och kärlsjukdomar.
Även fysisk aktivitetet skapar bra balans mellan HDL/LDL

58
Q

Hur väljer kroppen energi?

A

I första hand väljer vi ATP som finns lagrat i muskelcellen. Tyvärr räcker lagret till max 5 sekunders arbete.
Näst på tur för kroppen är att få fram ATP är att återskapa det från nedbrytning av CrP. Håller lite längre ATP i steget innan. ca 15 sekunders maximalt arbete.
Det tredje bästa/snabbste sättet för kroppen är att bryta kolhydrater/laktat. Detta kräver inte tillgång till syre, anaerob process, och ger energi till cirka 90-120 sekunders maximalt arbete.
Det fjärde och sista sättet för kroppen att producera ATP är från nedbrytning av kolhydrater eller fett vilket räcker till flera timmars lågintensivt arbete, tex powerwalk!

59
Q

Olika träningsformer olika behov?

A

Uthållighet = högenergiförbrukare
Klassisk styrketräning = inte
Mer muskler = lite mer
Allt är relaterat till - intensitet, duration och frekvens!

PT (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions