motorik 2.0 Flashcards
grovmotorik
Grovmotorik avser kontrollen av stora muskelgrupper och rörelser som kräver samordning av flera muskler och kroppsdelar. Exempel på grovmotoriska färdigheter inkluderar att krypa, gå, springa, hoppa, klättra och kasta.
finmotorik
Finkmotorik handlar om finjusterad kontroll av små muskelrörelser, särskilt i händerna och fingrarna. Det inkluderar färdigheter som att greppa små föremål, använda bestick, skriva och knyta skosnören.
milestones
Motoriska milstolpar är specifika färdigheter och rörelser som förväntas utvecklas vid vissa åldrar. Till exempel, att lyfta huvudet, rulla över, sitta, krypa, gå och använda bestick är några exempel på motoriska milstolpar som barn når under sin utveckling.
motorisk kontroll
Motorisk kontroll handlar om förmågan att koordinera och reglera muskelrörelser för att utföra specifika uppgifter och rörelser. Det innefattar aspekter som balans, precision, styrka, smidighet och reaktionsförmåga.
utvecklingsförlopp
Den motoriska utvecklingen följer vanligtvis en bestämd sekvens och följer ett typiskt förlopp. Till exempel, spädbarn börjar vanligtvis med grundläggande rörelser som att rulla över och krypa innan de utvecklar förmågan att sitta, stå och gå. Det är viktigt att förstå att individuell variation förekommer, och vissa barn kan utveckla motoriska färdigheter snabbare eller långsammare än genomsnittet.
Sug- och sväljningsreflex:
Detta är en reflex där barnet suger vid beröring av läpparna eller gommen. Reflexen är viktig för att möjliggöra amning och intag av bröstmjölk eller formel.
sökreflex
När något vidrör en nyfödd bebis kind eller mun, vrider barnet huvudet mot stimulansen och öppnar munnen för att “söka” efter bröstvårtan eller flaskan. Detta hjälper barnet att hitta matkällan.
steppreflex
Om du håller en nyfödd bebis upprätt och placeras deras fötter på en fast yta kommer de att göra en stegliknande rörelse med benen, som om de skulle “stega”. Detta är steppreflexen och visar barnets tidiga förmåga att utföra gångrörelser.
gripreflex
När något försiktigt vidrör en nyfödd bebis handflata, kommer de att gripa tag i objektet med sina fingrar och handflata. Gripreflexen är stark och kan observeras genom att placera ett finger i handflatan på barnet.
två former inom prediktiv kontroll
sensorisk prediktiv kontroll och kunskapsbaserad prediktiv kontroll.
Sensorisk prediktiv kontroll:
Sensorisk prediktiv kontroll innebär att vi använder våra sinnen och sensoriska information för att förutsäga och planera våra motoriska handlingar. Genom att tolka sensorisk information som synintryck, hörsel, beröring och proprioception (kroppsuppfattning) kan vi skapa en inre modell av vår omgivning och våra egna kroppar. Denna inre modell används för att förutsäga och förbereda våra motoriska rörelser baserat på de förväntade sensoriska resultat vi förutser att få. Till exempel, när vi rör oss mot ett objekt, kan vi använda synintryck och vår kunskap om objektets storlek och avstånd för att förutsäga hur mycket kraft och precision som behövs för att greppa objektet.
Kunskapsbaserad prediktiv kontroll:
Kunskapsbaserad prediktiv kontroll involverar användningen av tidigare erfarenheter, kunskap och kognitiva förmågor för att förutsäga och planera våra motoriska handlingar. Genom att dra nytta av våra tidigare erfarenheter och kunskaper kan vi skapa förväntningar om resultatet av våra handlingar och använda denna information för att guida våra motoriska rörelser. Till exempel kan vi använda tidigare kunskap om hur man cyklar för att förutsäga och planera våra rörelser när vi hoppar på en cykel igen.
prediktiv kontroll
handlar om förmågan att förutsäga och planera våra handlingar baserat på våra tidigare erfarenheter och förväntningar om resultatet. Genom predikativ kontroll kan vi anpassa våra motoriska rörelser och beteenden för att uppnå önskade mål. Det innebär att vi kan förutsäga konsekvenserna av våra handlingar och göra justeringar för att uppnå önskade resultat på ett effektivt sätt. Predikativ kontroll hjälper oss att vara flexibla och anpassningsbara i olika situationer.
lagar och regler
dessa spelar också en viktig roll inom motorisk utveckling. Dessa kan vara formella lagar och regler som styr hur vi ska bete oss i olika sammanhang, till exempel trafikregler eller regler inom idrott. Genom att följa dessa lagar och regler lär vi oss att anpassa våra motoriska rörelser för att passa in i samhällets normer och förväntningar.
motorisk utveckling
motorisk utveckling är en central del av den övergripande utvecklingen hos människor och handlar om förvärvandet och förbättringen av motoriska färdigheter och rörelsemönster över tiden. Inom motorisk utveckling finns det en nära koppling mellan handling, perception, kognition och motorik.
handlingar
Handlingar utgör kärnan i motorisk utveckling, eftersom de representerar de konkreta beteenden och rörelser som en individ utför. Genom handlingar kan vi interagera med vår omgivning, manipulera objekt och utföra olika uppgifter. Exempel på handlingar inkluderar att greppa, kasta, springa, skriva, klä på sig och äta.
perception
Perception spelar en viktig roll i motorisk utveckling genom att ge oss information om vår omgivning och de objekt vi interagerar med. Genom perception kan vi bedöma avstånd, uppfatta objektens egenskaper, känna igen hinder och anpassa våra rörelser och handlingar baserat på den samlade informationen från våra sinnen.
kognition
Kognitionen, inklusive tankar, minne och problemlösning, är också viktig inom motorisk utveckling. Kognitionen påverkar vårt beslutsfattande och planerande av handlingar, och hjälper oss att välja lämpliga strategier och att organisera våra rörelser på ett effektivt sätt.
Motorik och motaktion
hänvisar till den ömsesidiga påverkan mellan motoriska färdigheter och interaktionen med omgivningen. Genom motorik använder vi vår kropp för att utföra rörelser och handlingar. Motaktion avser återkopplingen och anpassningen av våra motoriska färdigheter baserat på resultatet av våra handlingar och interaktioner med omgivningen. Det innebär att vi kontinuerligt justerar och anpassar våra rörelser för att uppnå önskade resultat och hantera förändrade situationer.
handling och kroppen
Samarbetet mellan handling och kroppen innebär interaktionen och samverkan mellan en individs fysiska kropp och den omgivande fysiska världen. Det handlar om hur vi använder vår kropp för att utföra handlingar och agera i vår miljö. Denna samverkan mellan kroppen och den fysiska världen är grundläggande för vår förmåga att utföra motoriska färdigheter och anpassa oss till olika situationer.
variationsfasen
Första variationsfasen, även känd som explorationsfasen eller reflexivt svar, är en tidig fas inom den motoriska utvecklingen hos spädbarn. Under denna fas utforskar spädbarn sin kropp och omgivning genom att röra sig och utföra reflexmässiga rörelser. Spädbarnet experimenterar med sina rörelser och reagerar på yttre stimuli och inre kroppssignaler.
I denna fas utforskar spädbarnet olika motoriska mönster och rörelser. Reflexer som gripreflexen och sugreflexen kan observeras i denna tidiga fas. Spädbarnet reagerar spontant på yttre stimuli genom dessa reflexer och utforskar sitt omgivande genom att röra på sina extremiteter.
under selektionsfasen
Under selektionsfasen blir spädbarnet mer selektivt i sina rörelser och börjar använda specifika rörelsemönster och motoriska färdigheter som fungerar bäst för att nå önskade resultat. De rörelser som ger positiva konsekvenser eller belöningar, såsom att nå efter en leksak och lyckas ta tag i den, tenderar att bli starkare och användas igen.
sekundär variationsfasen
Under denna fas börjar spädbarnet utforska nya variationer och mönster inom sina motoriska färdigheter. De kan prova olika sätt att utföra en rörelse eller testa nya kombinationer av rörelser. Denna utforskning och variation bidrar till att utöka deras motoriska repertoar och förbättra deras förmåga att anpassa sig till olika utmaningar och situationer.
ordning på faserna
- variationsfasen
- selektionsfasen
- sekundär variationsfasen