motorik 2.0

Question 1

grovmotorik

Answer 1

Grovmotorik avser kontrollen av stora muskelgrupper och rörelser som kräver samordning av flera muskler och kroppsdelar. Exempel på grovmotoriska färdigheter inkluderar att krypa, gå, springa, hoppa, klättra och kasta.

Question 2

finmotorik

Answer 2

Finkmotorik handlar om finjusterad kontroll av små muskelrörelser, särskilt i händerna och fingrarna. Det inkluderar färdigheter som att greppa små föremål, använda bestick, skriva och knyta skosnören.

Question 3

milestones

Answer 3

Motoriska milstolpar är specifika färdigheter och rörelser som förväntas utvecklas vid vissa åldrar. Till exempel, att lyfta huvudet, rulla över, sitta, krypa, gå och använda bestick är några exempel på motoriska milstolpar som barn når under sin utveckling.

Question 4

motorisk kontroll

Answer 4

Motorisk kontroll handlar om förmågan att koordinera och reglera muskelrörelser för att utföra specifika uppgifter och rörelser. Det innefattar aspekter som balans, precision, styrka, smidighet och reaktionsförmåga.

Question 5

utvecklingsförlopp

Answer 5

Den motoriska utvecklingen följer vanligtvis en bestämd sekvens och följer ett typiskt förlopp. Till exempel, spädbarn börjar vanligtvis med grundläggande rörelser som att rulla över och krypa innan de utvecklar förmågan att sitta, stå och gå. Det är viktigt att förstå att individuell variation förekommer, och vissa barn kan utveckla motoriska färdigheter snabbare eller långsammare än genomsnittet.

Question 6

Sug- och sväljningsreflex:

Answer 6

Detta är en reflex där barnet suger vid beröring av läpparna eller gommen. Reflexen är viktig för att möjliggöra amning och intag av bröstmjölk eller formel.

Question 7

sökreflex

Answer 7

När något vidrör en nyfödd bebis kind eller mun, vrider barnet huvudet mot stimulansen och öppnar munnen för att “söka” efter bröstvårtan eller flaskan. Detta hjälper barnet att hitta matkällan.

Question 8

steppreflex

Answer 8

Om du håller en nyfödd bebis upprätt och placeras deras fötter på en fast yta kommer de att göra en stegliknande rörelse med benen, som om de skulle “stega”. Detta är steppreflexen och visar barnets tidiga förmåga att utföra gångrörelser.

Question 9

gripreflex

Answer 9

När något försiktigt vidrör en nyfödd bebis handflata, kommer de att gripa tag i objektet med sina fingrar och handflata. Gripreflexen är stark och kan observeras genom att placera ett finger i handflatan på barnet.

Question 10

två former inom prediktiv kontroll

Answer 10

sensorisk prediktiv kontroll och kunskapsbaserad prediktiv kontroll.

Question 11

Sensorisk prediktiv kontroll:

Answer 11

Sensorisk prediktiv kontroll innebär att vi använder våra sinnen och sensoriska information för att förutsäga och planera våra motoriska handlingar. Genom att tolka sensorisk information som synintryck, hörsel, beröring och proprioception (kroppsuppfattning) kan vi skapa en inre modell av vår omgivning och våra egna kroppar. Denna inre modell används för att förutsäga och förbereda våra motoriska rörelser baserat på de förväntade sensoriska resultat vi förutser att få. Till exempel, när vi rör oss mot ett objekt, kan vi använda synintryck och vår kunskap om objektets storlek och avstånd för att förutsäga hur mycket kraft och precision som behövs för att greppa objektet.

Question 12

Kunskapsbaserad prediktiv kontroll:

Answer 12

Kunskapsbaserad prediktiv kontroll involverar användningen av tidigare erfarenheter, kunskap och kognitiva förmågor för att förutsäga och planera våra motoriska handlingar. Genom att dra nytta av våra tidigare erfarenheter och kunskaper kan vi skapa förväntningar om resultatet av våra handlingar och använda denna information för att guida våra motoriska rörelser. Till exempel kan vi använda tidigare kunskap om hur man cyklar för att förutsäga och planera våra rörelser när vi hoppar på en cykel igen.

Question 13

prediktiv kontroll

Answer 13

handlar om förmågan att förutsäga och planera våra handlingar baserat på våra tidigare erfarenheter och förväntningar om resultatet. Genom predikativ kontroll kan vi anpassa våra motoriska rörelser och beteenden för att uppnå önskade mål. Det innebär att vi kan förutsäga konsekvenserna av våra handlingar och göra justeringar för att uppnå önskade resultat på ett effektivt sätt. Predikativ kontroll hjälper oss att vara flexibla och anpassningsbara i olika situationer.

Question 14

lagar och regler

Answer 14

dessa spelar också en viktig roll inom motorisk utveckling. Dessa kan vara formella lagar och regler som styr hur vi ska bete oss i olika sammanhang, till exempel trafikregler eller regler inom idrott. Genom att följa dessa lagar och regler lär vi oss att anpassa våra motoriska rörelser för att passa in i samhällets normer och förväntningar.

Question 15

motorisk utveckling

Answer 15

motorisk utveckling är en central del av den övergripande utvecklingen hos människor och handlar om förvärvandet och förbättringen av motoriska färdigheter och rörelsemönster över tiden. Inom motorisk utveckling finns det en nära koppling mellan handling, perception, kognition och motorik.

Question 16

handlingar

Answer 16

Handlingar utgör kärnan i motorisk utveckling, eftersom de representerar de konkreta beteenden och rörelser som en individ utför. Genom handlingar kan vi interagera med vår omgivning, manipulera objekt och utföra olika uppgifter. Exempel på handlingar inkluderar att greppa, kasta, springa, skriva, klä på sig och äta.

Question 17

perception

Answer 17

Perception spelar en viktig roll i motorisk utveckling genom att ge oss information om vår omgivning och de objekt vi interagerar med. Genom perception kan vi bedöma avstånd, uppfatta objektens egenskaper, känna igen hinder och anpassa våra rörelser och handlingar baserat på den samlade informationen från våra sinnen.

Question 18

kognition

Answer 18

Kognitionen, inklusive tankar, minne och problemlösning, är också viktig inom motorisk utveckling. Kognitionen påverkar vårt beslutsfattande och planerande av handlingar, och hjälper oss att välja lämpliga strategier och att organisera våra rörelser på ett effektivt sätt.

Question 19

Motorik och motaktion

Answer 19

hänvisar till den ömsesidiga påverkan mellan motoriska färdigheter och interaktionen med omgivningen. Genom motorik använder vi vår kropp för att utföra rörelser och handlingar. Motaktion avser återkopplingen och anpassningen av våra motoriska färdigheter baserat på resultatet av våra handlingar och interaktioner med omgivningen. Det innebär att vi kontinuerligt justerar och anpassar våra rörelser för att uppnå önskade resultat och hantera förändrade situationer.

Question 20

handling och kroppen

Answer 20

Samarbetet mellan handling och kroppen innebär interaktionen och samverkan mellan en individs fysiska kropp och den omgivande fysiska världen. Det handlar om hur vi använder vår kropp för att utföra handlingar och agera i vår miljö. Denna samverkan mellan kroppen och den fysiska världen är grundläggande för vår förmåga att utföra motoriska färdigheter och anpassa oss till olika situationer.

Question 21

variationsfasen

Answer 21

Första variationsfasen, även känd som explorationsfasen eller reflexivt svar, är en tidig fas inom den motoriska utvecklingen hos spädbarn. Under denna fas utforskar spädbarn sin kropp och omgivning genom att röra sig och utföra reflexmässiga rörelser. Spädbarnet experimenterar med sina rörelser och reagerar på yttre stimuli och inre kroppssignaler.
I denna fas utforskar spädbarnet olika motoriska mönster och rörelser. Reflexer som gripreflexen och sugreflexen kan observeras i denna tidiga fas. Spädbarnet reagerar spontant på yttre stimuli genom dessa reflexer och utforskar sitt omgivande genom att röra på sina extremiteter.

Question 22

under selektionsfasen

Answer 22

Under selektionsfasen blir spädbarnet mer selektivt i sina rörelser och börjar använda specifika rörelsemönster och motoriska färdigheter som fungerar bäst för att nå önskade resultat. De rörelser som ger positiva konsekvenser eller belöningar, såsom att nå efter en leksak och lyckas ta tag i den, tenderar att bli starkare och användas igen.

Question 23

sekundär variationsfasen

Answer 23

Under denna fas börjar spädbarnet utforska nya variationer och mönster inom sina motoriska färdigheter. De kan prova olika sätt att utföra en rörelse eller testa nya kombinationer av rörelser. Denna utforskning och variation bidrar till att utöka deras motoriska repertoar och förbättra deras förmåga att anpassa sig till olika utmaningar och situationer.

Question 24

ordning på faserna

Answer 24

1. variationsfasen
2. selektionsfasen
3. sekundär variationsfasen

Question 25

neurongruppens roll i motorisk utveckling

Answer 25

När det gäller neurongruppens roll i motorisk utveckling, är det känt att muskelspolar och andra sensoriska receptorer i musklerna och leden ger feedback och information till nervsystemet om muskelkontraktion, ledens position och rörelse. Denna information används av nervsystemet för att reglera och anpassa motoriska rörelser och bidrar till koordination och precision i motorisk utförande.

Question 26

dynamiskt system

Answer 26

Dynamiskt system-teori är en modell inom utvecklingspsykologin som betonar interaktionen mellan olika faktorer och processer som påverkar utvecklingen. Enligt denna teori är utveckling inte en linjär progression, utan snarare ett komplext nätverk av dynamiska interaktioner mellan individens egna förmågor, den fysiska miljön, sociala kontexter och individens mål och motivation. Dynamiska system-teorin fokuserar på hur dessa interaktioner formar och driver utvecklingen på olika områden, inklusive motorik, kognition och språk.

Question 27

neurongruppsteorin

Answer 27

Neurongruppteori, även känd som teorin om spegelneuroner, är en teori inom kognitiv och social kognition som betonar betydelsen av spegelneuroner i att förstå andras handlingar och att utveckla empati och sociala färdigheter. Spegelneuroner är neuroner i hjärnan som aktiveras både när vi utför en handling och när vi observerar någon annan som utför samma handling. Enligt neurongruppteorin hjälper dessa spegelneuroner oss att efterlikna och förstå andras handlingar, vilket i sin tur underlättar inlärning, imitation och social interaktion.

Question 28

handling och kroppslig kognition

Answer 28

Handling och kroppslig kognition avser samspelet mellan kroppsrörelser och kognition, särskilt inom utvecklingspsykologi och kognitionsforskning. Enligt denna synvinkel är tanken att kroppsrörelser och handlingar spelar en viktig roll i hur vi tänker, förstår och lär oss om världen. Genom att interagera med fysiska och sociala miljöer genom våra rörelser och handlingar kan vi skapa mening, förståelse och upplevelse av omvärlden. Kroppslig kognition kan inkludera aspekter som sensorisk-motorisk inlärning, perception av egna och andras rörelser, samt hur kroppsrörelser integreras med kognition, språk och social interaktion.

Question 29

luftteorin och dess principer

Answer 29

Luffteorin, även känd som mognadsteorin, är en teori av Jean Piaget. Enligt Luffteorin är barns kognitiva utveckling resultatet av deras aktiva utforskande och interaktion med sin fysiska och sociala miljö.
principerna:
assimilation, ackommodation
kognitiva steg
scheman
Ekvilibration

Question 30

assimilation

Answer 30

Assimilation innebär att barnet tolkar och integrerar nya erfarenheter och information i sina befintliga mentala scheman (kognitiva strukturer). Barnet försöker anpassa den nya informationen till sina befintliga kunskaper och förståelse.

Question 31

ackommodation

Answer 31

Ackommodation sker när barnet modifierar sina befintliga mentala scheman för att passa in den nya informationen eller erfarenheten. Detta kan innebära att skapa nya scheman eller ändra de befintliga för att bättre passa den nya kunskapen.

Question 32

kognitiva steg

Answer 32

Piaget identifierade olika kognitiva stadier som barn genomgår i sin utveckling: sensorimotoriska stadiet (0-2 år), preoperationella stadiet (2-7 år), konkret operationellt stadiet (7-11 år) och det formella operationella stadiet (11 år och uppåt). Varje steg karakteriseras av specifika sätt att tänka och förstå världen.

Question 33

scheman

Answer 33

Scheman är de mentala strukturer som barn bygger upp för att organisera, lagra och bearbeta information. Scheman fungerar som en grund för barnets förståelse och tolkning av världen. Scheman utvecklas och förändras genom assimilation och ackommodation.

Question 34

Ekvilibration:

Answer 34

Ekvilibration är en process genom vilken barnet söker balans och harmoni mellan sina befintliga mentala scheman och nya informationen. När det uppstår en kognitiv konflikt eller obalans, strävar barnet efter att anpassa sina scheman för att nå en mer balanserad och adekvat förståelse.

Question 35

Grovmotorisk utveckling

Answer 35

Grovmotorisk utveckling handlar om förvärvandet och förbättringen av stora muskelrörelser och kroppskontroll. Det inkluderar färdigheter som att lyfta huvudet, rulla över, sitta upp, krypa, gå, springa, hoppa och klättra. Under de första åren av livet går barn igenom olika stadier av grovmotorisk utveckling och förbättrar gradvis sin rörlighet och koordination. Till exempel kan ett spädbarn i början bara lyfta huvudet när de ligger på magen, men efter några månader kan de rulla över och sedan krypa. Senare lär de sig att sitta upp själva, gå och utforska sin omgivning genom fysisk aktivitet. Grovmotorisk utveckling är viktig för att barn ska kunna utforska sin omgivning, delta i lek och interaktion med andra samt för att utveckla sina motoriska färdigheter och muskelstyrka.

Question 36

Grepprörelseutveckling

Answer 36

handlar om utvecklingen av finmotoriska färdigheter som att använda och kontrollera handen och fingrarna för att greppa och manipulera objekt. Det börjar med enkla grepp, som att klämma om objekt med hela handen, och fortsätter till mer precisa och raffinerade grepp som används för att hantera små föremål och utföra detaljerade uppgifter. Grepprörelseutvecklingen involverar att lära sig olika greppmönster, precision, fingerfärdighet och fingerisolering. Exempel på grepprörelser inkluderar att gripa en penna, knyta skosnören, använda bestick eller bygga med klossar. Grepprörelseutvecklingen är viktig för finmotoriska färdigheter, vilket inkluderar skrivning, ritning, hantering av små föremål och att utföra detaljerade uppgifter inom olika områden.