Morfologisk Metodik Nr. 1 Flashcards
Vad är PAD ?
Patientprov till patologisk anatomisk diagnos.
Morfologi :
Läran om organismens yttre form och inre struktur
Morfologisk metodik :
Hantering- preparation av cell och vävnadsprover Inför mikroskopisk analys
Histoteknik:
Hantering- preparation av vävnader och hantering av cel
Histologi :
Vävnadslära, ses makro och mikroskopiskt
Patologisk :
Läran om sjukliga vävnadsrubbningarnas histologi
Cytologi :
Cell-lära, är läran om enskilda celler ; nen hjälp av mikroskopet
Användningssätt
- behandling av patient
- vid diagnosik / behandling av sjd.
- Forskningsstudie av cellerspåverkab från olika omgivande faktorer
Vad innebär biopsi provtagning ?
Olikas slags bitar från ex. Hud eller organ/tumör. Kan tas med …..
Vad ska man tänka på vid en biopsi-provtagning av tumör ?
För att kunna få ut rätt storlekar av tumören inför diagnos och undersökning ska man sätta biopsi-kanylen lite längre ut för då får man med rätt delar av tumören. (En kanyl som sätt prick mitten av tumören kommer nästan enbart
Vilken frågor ställer man vid prepareringsmetod?
- Vilken frågeställning skall bevaras
- Vilken typ av vävnad består provet utav. Ex fettrik vävnad, ben …
- Vilket analys instrument skall användas
Vilka prepareringsmoment som ingår i rutinförfarandet:
- Själva provtagningen
- Utskärning
- Fixering
- Inbäddning
- dehydrering
- klarning
- infiltrering
- inbäddning
5. Snittning - uppläggning
- bränning
6. Visularisering
7. Montering
Hur tas prover hand om?
Genast vid operationsögonblicket läggs vävnadsprovet i fixeringslösning eller frysen.
Vad är en lämplig storlek vid utskärning av preparat ?
c:a 15 x 15 x 4 mm tjocklek
Organets olika lager
Vad är viktigt att tänka på vid en utskärning ?
Utskärning med tanke på:
- Längdsnitt/tvärsnitt
- Misstänkt patologisk
förändring - Resektionsranden:
randområdet mellan
patologiska förändringen och normal vävnad.
Vad finns det för olika slags av utstryk?
avtryck
utstryk av cellprover
biopsi-excision-provtagning
operations-autopsyprover
Vad är viktigt att kolla upp under en utskärning?
• Makroskopisk bedömning
- vävnadsbit och
eventuella sjukliga förändringar beskrivs
(storlek, vikt, färg, form, förändringen i
proportion till vävnad etc)
• Om vävnaden är stor –
utskärning till mindre
bitar som tillsammans skall ge en riktig bild
av den sjukliga förändringen
Vad är en lämplig storlek vid utskärning?
c:a 15 x 15 x 4
mm tjocklek.
Hur ska ett preparat utskäras ?
Utskärning med tanke på: • Längdsnitt/tvärsnitt •Misstänkt patologisk förändring •Resektionsranden: randområdet mellan patologiska förändringen och normal vävnad.
Det viktigaste steget är fixering, förklara hur man gör detta…
Detta händer vid fixering: • Proteinerna och protoplasmatiska substanser stabiliseras och vävnaden hårdnar • Enzymernas aktivitet minskas. Autolys förhindras •Bakterier fäster ej på fixerade celler – ingen förruttnelse •Gör cellulära substanser olösliga och motståndskraftiga mot processning i kommande lösningar • Förbereder så att ett färgat preparat tydligt visar cellkärnans mönster, de epiteliala cellmembranen och cytoplasman •Många artefakter skapas ibland – vilket ej är önskvärt
Varför är fixering det viktigaste steget?
Idealisk fixering avbryter livsprocessen momentant och bevarar
vävnaden så lik det levande tillståndet som möjligt
Vad är viktigt att tänka på vid fixering?
Val av fixeringsmetod och fixeringsmedel
beror på val av prepareringsmetod. Man väljer fixmedel beroende på vad det är man ska leta efter av proteiner, fetter och kolhydrater.
nämn alternativ på olika fixeringar:
- Immersionsfixering
- Perfussionsfixering
Vad finns det för typ av fixeringsmedel ?
- Gelerande eller koagulerande
- Reversibel eller irreversibel
Hur fungerar gelerande fixeringsmedel ?
- ex. formaldehyd, glutaraldehyd, osmiumtetraoxid
- Cross linking: Metylenbryggor bildas mellan proteinerna
- Strukturen bibehålls, det blir ingen denaturering av proteinerna.
- Additivt fixeringsmedel
- Gelerande fix.medel är att föredra, eftersom de ger minst strukturförändring av vävnaden och är till viss del reversibla
Hur fungerar koagulerande fixeringsmedel?
•ex. etanol, metanol, aceton och pikrinsyra •Denaturerar vävnaden genom dehydrering •Ändrar protein strukturen • Irreversibel reaktion
Hur fungerar fixeringsmedel vid stabilisering av protein?
Denaturerande fix.medel ex. Etanol förändrar proteinernas form, men
formen förändras ej av de gelerande fix. medel ex Formalin
Proteiner; Epitoper hos antigen kan
maskeras beroende på bindningar
inom och mellan proteinerna
Skillnad mellan ej koagulerande fixativ och koagulerande fixativ
- Ej koagulerande fixativ (B1):
tertiärstrukturen behålls med interna tvärbindningar
Hydrofila grupper
exponeras= Gelerande
- Koagulerande fixativ (B2): tertiärstrukturen öppnas Hydrofila + hydrofoba grupper exponaras = Denaturerande
Hur bör man tänka ångående fixerings tider och volymer, viktigt att komma ihåg?
•Volym i förhållande till vävnad: Mängden 4% neutralt buffrad formalin, bör vara 10-
20 ggr större än provets volym.
•Penetrationshastigheten; c:a 1mm/tim
•Fix.tid är 1-2 dygn
•Temperatur; oftast rumstemp
•m. fl. faktorer som pH, osmolaritet, jonstyrka
•Fettrika vävnader ex. bröstvävnad, kräver längre dehydreringstider
•Hårda vävnader, ben
•Hur ska vävnaden prepareras sedan?
Hur går urkalkning till? Varför gör man detta?
- Hårda vävnader som ben, kräver ofta att man urkalkar dem innan man bäddar in dem i paraffin.
- Urkalkningsmedel:
- olika syror som ex. Myrsyra (svag syra)
- Decalc, Parengy (starka syror)
- E DTA -lösningar
- Kan snabbas upp mha värme eller mikrovågor
- Kan bäddas in i ett hårdare material som plast
Vad är extra viktigt att tänka på vid fysikaliskt fixering ?
•Frysning med
a) flytande kväve (-196 oC)
b) torris=kolsyreis & alkoholen isopentan (- 80 oC),
•snittning; kryostat
•snabb metod
•”sämre” morfologi ses i LM
•bra för vissa fortsatta preparerings- och
visualiseringsmetoder, ex. för känsliga vävnader
Hur sker inbäddning och dehydrering ?
•Vid frysning av vävnad (fysikalisk metod) kan själva vattnet fungera som ”inbäddningsmedel”– och stabilisera vävnaden och proteinerna, tillsammans med inbäddningen med OCT eller Tragakant
.
•Dehydrering (Kemisk metod):
o Vid paraffin - eller plastinbäddning måste vattnet i vävnaden avlägsnas
(kemisk metod) mha dehydrering
med ökande alkohol koncentration
•Klarning
o I ett intermedium -medel, blandbart med både dehydreringsmedel och infiltrationsmedel (kemisk metod) ex. xylen,
histoclear
• Infiltration
o Av något inert och stabiliserande medel (kemisk metod) ex. paraffin
• Inbäddning
o Ofta i ovan använda infiltrationsmedel (kemisk metod) ex. paraffin; smältpunkt 56-58 oC
.
hur går snittning- paraffinsnitt till?
• Snitten (4-6 um) sträckes släta m.h.a. kallt & varmt vattenbad, innan ”de brännes” i ugn
•Inga veck eller luftblåsor
får finnas på snitten.
Finns olika sätt att snitta bland annat genom rotationsmikrotom, varmt vattenbad, slädmikrotom …
Hur fungerar fryssnittning?
- Snittjocklek 4-6 um
Smittorisk finns vid hantering av färsk och frusen vävnad – använd förelagda
rutiner och skyddsutrustning
Hur går visularisering/färgning till?
Olika visualiserings-/färgnings-metoder och lösningar ger en kontrast mellan vävnadernas olika strukturer, celler och
organeller. Detta möjliggör en analys m.h.a. mikroskopi.
Hur fungerar montering ?
Täckglas: •Skyddar mot uttorkning och repor •Ger ett riktigt brytningsindex Monteringsmedel: •Skall vara inert •Ge ett riktigt brytningsindex
Viktiga punkter att alltid komma ihåg så att mikroskoperingen blir rätt?
•Det är mycket viktigt att provmaterialet är
färdigfixerat innan
dehydreringen
börjar.
• Fel vid fixering –
det kan då bli svårt att se detaljer i
preparatet.
• Vid val av fel fix.medel kan det bli omöjligt att reparera skadan
• Den vävnadsbit man får är ofta det enda material som
finns att få.
• Fel vid utskärningen –
man missar den sjukliga
förändringen.
• Omhändertagandet vid utskärning och fixering måste
ske rätt.
vad är abrasio-prover
skrapning mha borstar för cytologiska prover.
Ex. för körtlar eller gynokologiska prover.
Vad är exfoliation?
•Uppsamling av vätska från kroppen, innehållande celler som naturligt lossnat från epitelytan, slemhinnan.
–Ex. sputum (upphostning), urin
Vad innebär aspiration ?
utsugning av vätska EX. Biopsi-finnål, biopsi-sternal eller biopsi-spinalvätska
Vad är smear-prover ?
Utstryks prover (vaginalt ?)
varför är vätskebaserad cytologi bra?
- Automatiserad preparering
* Bättre provkvalitet
Varför är avfallshantering så viktigt ?
Många reagens lösningar är toxiska, cancerogena eller mutagena!
–Viktigt med rätt Avfallshantering!
Tänk på att arbeta kvalitetssäkert
Vilka ämnen är farliga och på vilket sätt ?
- Formalin: Är hälsovådligt, arbeta på ventilerad arbetsplats och använd rock
och handskar. Samlas i särskild behållare. - Xylen: Organiskt lösningsmedel, brandfarligt, undvik inandning och hudkontakt. Använd dragskåp. Samlas i särskild behållare –skickas till destruktion.
- Etanol: Organiskt lösningsmedel, brandfarligt. Kan spolas ner i vasken
. - Mayers HTX: Giftigt för vattenlevande organismer. Samlas i särskild behållare.
- Väteperoxid: (är 30%), starkt oxiderande, kan ge frätskador. Kan spolas ner
i vasken. Använd handskar. - DAB: Cancerogent. Handskar, skyddsglasögon, skyddskläder, dragskåp.
Används vid IHC. Samlas
i särskild behållare
– skickas till destruktion.
