Morfologisk Metodik Nr. 1

Question 1

Vad är PAD ?

Answer 1

Patientprov till patologisk anatomisk diagnos.

Question 2

Morfologi :

Answer 2

Läran om organismens yttre form och inre struktur

Question 3

Morfologisk metodik :

Answer 3

Hantering- preparation av cell och vävnadsprover Inför mikroskopisk analys

Question 4

Histoteknik:

Answer 4

Hantering- preparation av vävnader och hantering av cel

Question 5

Histologi :

Answer 5

Vävnadslära, ses makro och mikroskopiskt

Question 6

Patologisk :

Answer 6

Läran om sjukliga vävnadsrubbningarnas histologi

Question 7

Cytologi :

Answer 7

Cell-lära, är läran om enskilda celler ; nen hjälp av mikroskopet

Question 8

Användningssätt

Answer 8

• behandling av patient
• vid diagnosik / behandling av sjd.
• Forskningsstudie av cellerspåverkab från olika omgivande faktorer

Question 9

Vad innebär biopsi provtagning ?

Answer 9

Olikas slags bitar från ex. Hud eller organ/tumör. Kan tas med …..

Question 10

Vad ska man tänka på vid en biopsi-provtagning av tumör ?

Answer 10

För att kunna få ut rätt storlekar av tumören inför diagnos och undersökning ska man sätta biopsi-kanylen lite längre ut för då får man med rätt delar av tumören. (En kanyl som sätt prick mitten av tumören kommer nästan enbart

Question 11

Vilken frågor ställer man vid prepareringsmetod?

Answer 11

• Vilken frågeställning skall bevaras
• Vilken typ av vävnad består provet utav. Ex fettrik vävnad, ben …
• Vilket analys instrument skall användas

Question 12

Vilka prepareringsmoment som ingår i rutinförfarandet:

Answer 12

1. Själva provtagningen
2. Utskärning
3. Fixering
4. Inbäddning

• dehydrering
• klarning
• infiltrering
• inbäddning
  5. Snittning
• uppläggning
• bränning
  6. Visularisering
  7. Montering

Question 13

Hur tas prover hand om?

Answer 13

Genast vid operationsögonblicket läggs vävnadsprovet i fixeringslösning eller frysen.

Question 14

Vad är en lämplig storlek vid utskärning av preparat ?

Answer 14

c:a 15 x 15 x 4 mm tjocklek

Organets olika lager

Question 15

Vad är viktigt att tänka på vid en utskärning ?

Answer 15

Utskärning med tanke på:

• Längdsnitt/tvärsnitt
• Misstänkt patologisk
  förändring
• Resektionsranden:
  randområdet mellan
  patologiska förändringen och normal vävnad.

Question 16

Vad finns det för olika slags av utstryk?

Answer 16

avtryck
utstryk av cellprover
biopsi-excision-provtagning
operations-autopsyprover

Question 17

Vad är viktigt att kolla upp under en utskärning?

Answer 17

• Makroskopisk bedömning
- vävnadsbit och
eventuella sjukliga förändringar beskrivs
(storlek, vikt, färg, form, förändringen i
proportion till vävnad etc)
• Om vävnaden är stor –
utskärning till mindre
bitar som tillsammans skall ge en riktig bild
av den sjukliga förändringen

Question 18

Vad är en lämplig storlek vid utskärning?

Answer 18

c:a 15 x 15 x 4

mm tjocklek.

Question 19

Hur ska ett preparat utskäras ?

Answer 19

Utskärning med tanke på:
• Längdsnitt/tvärsnitt
•Misstänkt patologisk förändring
•Resektionsranden: 
randområdet mellan 
patologiska förändringen och 
normal vävnad.

Question 20

Det viktigaste steget är fixering, förklara hur man gör detta…

Answer 20

Detta händer vid fixering:
• Proteinerna och protoplasmatiska substanser stabiliseras och vävnaden hårdnar 
• Enzymernas aktivitet minskas. 
Autolys förhindras
•Bakterier fäster ej på fixerade celler –
ingen förruttnelse
•Gör cellulära substanser olösliga 
och motståndskraftiga mot 
processning i kommande lösningar
• Förbereder så att ett färgat preparat tydligt visar cellkärnans 
mönster, de epiteliala
cellmembranen och cytoplasman
•Många artefakter skapas ibland 
– vilket ej är önskvärt

Question 21

Varför är fixering det viktigaste steget?

Answer 21

Idealisk fixering avbryter livsprocessen momentant och bevarar
vävnaden så lik det levande tillståndet som möjligt

Question 22

Vad är viktigt att tänka på vid fixering?

Answer 22

Val av fixeringsmetod och fixeringsmedel
beror på val av prepareringsmetod. Man väljer fixmedel beroende på vad det är man ska leta efter av proteiner, fetter och kolhydrater.

Question 23

nämn alternativ på olika fixeringar:

Answer 23

• Immersionsfixering

- Perfussionsfixering

Question 24

Vad finns det för typ av fixeringsmedel ?

Answer 24

• Gelerande eller koagulerande

- Reversibel eller irreversibel

Question 25

Hur fungerar gelerande fixeringsmedel ?

Answer 25

* ex. formaldehyd, glutaraldehyd, osmiumtetraoxid * Cross linking: Metylenbryggor bildas mellan proteinerna * Strukturen bibehålls, det blir ingen denaturering av proteinerna. * Additivt fixeringsmedel * Gelerande fix.medel är att föredra, eftersom de ger minst strukturförändring av vävnaden och är till viss del reversibla

Question 26

Hur fungerar koagulerande fixeringsmedel?

Answer 26

``` •ex. etanol, metanol, aceton och pikrinsyra •Denaturerar vävnaden genom dehydrering •Ändrar protein strukturen • Irreversibel reaktion ```

Question 27

Hur fungerar fixeringsmedel vid stabilisering av protein?

Answer 27

Denaturerande fix.medel ex. Etanol förändrar proteinernas form, men formen förändras ej av de gelerande fix. medel ex Formalin Proteiner; Epitoper hos antigen kan maskeras beroende på bindningar inom och mellan proteinerna

Question 28

Skillnad mellan ej koagulerande fixativ och koagulerande fixativ

Answer 28

- Ej koagulerande fixativ (B1): tertiärstrukturen behålls med interna tvärbindningar Hydrofila grupper exponeras= Gelerande ``` - Koagulerande fixativ (B2): tertiärstrukturen öppnas Hydrofila + hydrofoba grupper exponaras = Denaturerande ```

Question 29

Hur bör man tänka ångående fixerings tider och volymer, viktigt att komma ihåg?

Answer 29

•Volym i förhållande till vävnad: Mängden 4% neutralt buffrad formalin, bör vara 10- 20 ggr större än provets volym. •Penetrationshastigheten; c:a 1mm/tim •Fix.tid är 1-2 dygn •Temperatur; oftast rumstemp •m. fl. faktorer som pH, osmolaritet, jonstyrka •Fettrika vävnader ex. bröstvävnad, kräver längre dehydreringstider •Hårda vävnader, ben •Hur ska vävnaden prepareras sedan?

Question 30

Hur går urkalkning till? Varför gör man detta?

Answer 30

* Hårda vävnader som ben, kräver ofta att man urkalkar dem innan man bäddar in dem i paraffin. * Urkalkningsmedel: * - olika syror som ex. Myrsyra (svag syra) * - Decalc, Parengy (starka syror) * - E DTA -lösningar * Kan snabbas upp mha värme eller mikrovågor * Kan bäddas in i ett hårdare material som plast

Question 31

Vad är extra viktigt att tänka på vid fysikaliskt fixering ?

Answer 31

•Frysning med a) flytande kväve (-196 oC) b) torris=kolsyreis & alkoholen isopentan (- 80 oC), •snittning; kryostat •snabb metod •”sämre” morfologi ses i LM •bra för vissa fortsatta preparerings- och visualiseringsmetoder, ex. för känsliga vävnader

Question 32

Hur sker inbäddning och dehydrering ?

Answer 32

•Vid frysning av vävnad (fysikalisk metod) kan själva vattnet fungera som ”inbäddningsmedel”– och stabilisera vävnaden och proteinerna, tillsammans med inbäddningen med OCT eller Tragakant . •Dehydrering (Kemisk metod): o Vid paraffin - eller plastinbäddning måste vattnet i vävnaden avlägsnas (kemisk metod) mha dehydrering med ökande alkohol koncentration •Klarning o I ett intermedium -medel, blandbart med både dehydreringsmedel och infiltrationsmedel (kemisk metod) ex. xylen, histoclear • Infiltration o Av något inert och stabiliserande medel (kemisk metod) ex. paraffin • Inbäddning o Ofta i ovan använda infiltrationsmedel (kemisk metod) ex. paraffin; smältpunkt 56-58 oC .

Question 33

hur går snittning- paraffinsnitt till?

Answer 33

• Snitten (4-6 um) sträckes släta m.h.a. kallt & varmt vattenbad, innan ”de brännes” i ugn •Inga veck eller luftblåsor får finnas på snitten. Finns olika sätt att snitta bland annat genom rotationsmikrotom, varmt vattenbad, slädmikrotom ...

Question 34

Hur fungerar fryssnittning?

Answer 34

- Snittjocklek 4-6 um Smittorisk finns vid hantering av färsk och frusen vävnad – använd förelagda rutiner och skyddsutrustning

Question 35

Hur går visularisering/färgning till?

Answer 35

Olika visualiserings-/färgnings-metoder och lösningar ger en kontrast mellan vävnadernas olika strukturer, celler och organeller. Detta möjliggör en analys m.h.a. mikroskopi.

Question 36

Hur fungerar montering ?

Answer 36

``` Täckglas: •Skyddar mot uttorkning och repor •Ger ett riktigt brytningsindex Monteringsmedel: •Skall vara inert •Ge ett riktigt brytningsindex ```

Question 37

Viktiga punkter att alltid komma ihåg så att mikroskoperingen blir rätt?

Answer 37

•Det är mycket viktigt att provmaterialet är färdigfixerat innan dehydreringen börjar. • Fel vid fixering – det kan då bli svårt att se detaljer i preparatet. • Vid val av fel fix.medel kan det bli omöjligt att reparera skadan • Den vävnadsbit man får är ofta det enda material som finns att få. • Fel vid utskärningen – man missar den sjukliga förändringen. • Omhändertagandet vid utskärning och fixering måste ske rätt.

Question 38

vad är abrasio-prover

Answer 38

skrapning mha borstar för cytologiska prover. | Ex. för körtlar eller gynokologiska prover.

Question 39

Vad är exfoliation?

Answer 39

•Uppsamling av vätska från kroppen, innehållande celler som naturligt lossnat från epitelytan, slemhinnan. –Ex. sputum (upphostning), urin

Question 40

Vad innebär aspiration ?

Answer 40

utsugning av vätska EX. Biopsi-finnål, biopsi-sternal eller biopsi-spinalvätska

Question 41

Vad är smear-prover ?

Answer 41

Utstryks prover (vaginalt ?)

Question 42

varför är vätskebaserad cytologi bra?

Answer 42

* Automatiserad preparering | * Bättre provkvalitet

Question 43

Varför är avfallshantering så viktigt ?

Answer 43

Många reagens lösningar är toxiska, cancerogena eller mutagena! –Viktigt med rätt Avfallshantering! Tänk på att arbeta kvalitetssäkert

Question 44

Vilka ämnen är farliga och på vilket sätt ?

Answer 44

- Formalin: Är hälsovådligt, arbeta på ventilerad arbetsplats och använd rock och handskar. Samlas i särskild behållare. - Xylen: Organiskt lösningsmedel, brandfarligt, undvik inandning och hudkontakt. Använd dragskåp. Samlas i särskild behållare –skickas till destruktion. - Etanol: Organiskt lösningsmedel, brandfarligt. Kan spolas ner i vasken . - Mayers HTX: Giftigt för vattenlevande organismer. Samlas i särskild behållare. - Väteperoxid: (är 30%), starkt oxiderande, kan ge frätskador. Kan spolas ner i vasken. Använd handskar. - DAB: Cancerogent. Handskar, skyddsglasögon, skyddskläder, dragskåp. Används vid IHC. Samlas i särskild behållare – skickas till destruktion.