Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Morfologisk metodik & cellodling > Morfologisk Metodik Nr. 1 > Flashcards

Morfologisk Metodik Nr. 1 Flashcards

1
Q

Vad är PAD ?

A

Patientprov till patologisk anatomisk diagnos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Morfologi :

A

Läran om organismens yttre form och inre struktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Morfologisk metodik :

A

Hantering- preparation av cell och vävnadsprover Inför mikroskopisk analys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Histoteknik:

A

Hantering- preparation av vävnader och hantering av cel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Histologi :

A

Vävnadslära, ses makro och mikroskopiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Patologisk :

A

Läran om sjukliga vävnadsrubbningarnas histologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Cytologi :

A

Cell-lära, är läran om enskilda celler ; nen hjälp av mikroskopet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Användningssätt

A
  • behandling av patient
  • vid diagnosik / behandling av sjd.
  • Forskningsstudie av cellerspåverkab från olika omgivande faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär biopsi provtagning ?

A

Olikas slags bitar från ex. Hud eller organ/tumör. Kan tas med …..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad ska man tänka på vid en biopsi-provtagning av tumör ?

A

För att kunna få ut rätt storlekar av tumören inför diagnos och undersökning ska man sätta biopsi-kanylen lite längre ut för då får man med rätt delar av tumören. (En kanyl som sätt prick mitten av tumören kommer nästan enbart

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken frågor ställer man vid prepareringsmetod?

A
  • Vilken frågeställning skall bevaras
  • Vilken typ av vävnad består provet utav. Ex fettrik vävnad, ben …
  • Vilket analys instrument skall användas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka prepareringsmoment som ingår i rutinförfarandet:

A
  1. Själva provtagningen
  2. Utskärning
  3. Fixering
  4. Inbäddning
  • dehydrering
  • klarning
  • infiltrering
  • inbäddning
    5. Snittning
  • uppläggning
  • bränning
    6. Visularisering
    7. Montering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur tas prover hand om?

A

Genast vid operationsögonblicket läggs vävnadsprovet i fixeringslösning eller frysen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en lämplig storlek vid utskärning av preparat ?

A

c:a 15 x 15 x 4 mm tjocklek

Organets olika lager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är viktigt att tänka på vid en utskärning ?

A

Utskärning med tanke på:

  • Längdsnitt/tvärsnitt
  • Misstänkt patologisk
    förändring
  • Resektionsranden:
    randområdet mellan
    patologiska förändringen och normal vävnad.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad finns det för olika slags av utstryk?

A

avtryck
utstryk av cellprover
biopsi-excision-provtagning
operations-autopsyprover

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är viktigt att kolla upp under en utskärning?

A

• Makroskopisk bedömning
- vävnadsbit och
eventuella sjukliga förändringar beskrivs
(storlek, vikt, färg, form, förändringen i
proportion till vävnad etc)
• Om vävnaden är stor –
utskärning till mindre
bitar som tillsammans skall ge en riktig bild
av den sjukliga förändringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är en lämplig storlek vid utskärning?

A

c:a 15 x 15 x 4

mm tjocklek.

19
Q

Hur ska ett preparat utskäras ?

A 
Utskärning med tanke på:
• Längdsnitt/tvärsnitt
•Misstänkt patologisk förändring
•Resektionsranden: 
randområdet mellan 
patologiska förändringen och 
normal vävnad.
20
Q

Det viktigaste steget är fixering, förklara hur man gör detta…

A 
Detta händer vid fixering:
• Proteinerna och protoplasmatiska substanser stabiliseras och vävnaden hårdnar 
• Enzymernas aktivitet minskas. 
Autolys förhindras
•Bakterier fäster ej på fixerade celler –
ingen förruttnelse
•Gör cellulära substanser olösliga 
och motståndskraftiga mot 
processning i kommande lösningar
• Förbereder så att ett färgat preparat tydligt visar cellkärnans 
mönster, de epiteliala
cellmembranen och cytoplasman
•Många artefakter skapas ibland 
– vilket ej är önskvärt
21
Q

Varför är fixering det viktigaste steget?

A

Idealisk fixering avbryter livsprocessen momentant och bevarar
vävnaden så lik det levande tillståndet som möjligt

22
Q

Vad är viktigt att tänka på vid fixering?

A

Val av fixeringsmetod och fixeringsmedel
beror på val av prepareringsmetod. Man väljer fixmedel beroende på vad det är man ska leta efter av proteiner, fetter och kolhydrater.

23
Q

nämn alternativ på olika fixeringar:

A
  • Immersionsfixering

- Perfussionsfixering

24
Q

Vad finns det för typ av fixeringsmedel ?

A
  • Gelerande eller koagulerande

- Reversibel eller irreversibel

25
Q

Hur fungerar gelerande fixeringsmedel ?

A
  • ex. formaldehyd, glutaraldehyd, osmiumtetraoxid
  • Cross linking: Metylenbryggor bildas mellan proteinerna
  • Strukturen bibehålls, det blir ingen denaturering av proteinerna.
  • Additivt fixeringsmedel
  • Gelerande fix.medel är att föredra, eftersom de ger minst strukturförändring av vävnaden och är till viss del reversibla
26
Q

Hur fungerar koagulerande fixeringsmedel?

A 
•ex. etanol, metanol, aceton och pikrinsyra
•Denaturerar 
vävnaden genom dehydrering
•Ändrar 
protein strukturen
• Irreversibel reaktion
27
Q

Hur fungerar fixeringsmedel vid stabilisering av protein?

A

Denaturerande fix.medel ex. Etanol förändrar proteinernas form, men
formen förändras ej av de gelerande fix. medel ex Formalin

Proteiner; Epitoper hos antigen kan
maskeras beroende på bindningar
inom och mellan proteinerna

28
Q

Skillnad mellan ej koagulerande fixativ och koagulerande fixativ

A
  • Ej koagulerande fixativ (B1):
    tertiärstrukturen behålls med interna tvärbindningar
    Hydrofila grupper
    exponeras= Gelerande
- Koagulerande fixativ (B2):
tertiärstrukturen öppnas
Hydrofila + hydrofoba 
grupper exponaras
= Denaturerande
29
Q

Hur bör man tänka ångående fixerings tider och volymer, viktigt att komma ihåg?

A

•Volym i förhållande till vävnad: Mängden 4% neutralt buffrad formalin, bör vara 10-
20 ggr större än provets volym.
•Penetrationshastigheten; c:a 1mm/tim
•Fix.tid är 1-2 dygn
•Temperatur; oftast rumstemp
•m. fl. faktorer som pH, osmolaritet, jonstyrka
•Fettrika vävnader ex. bröstvävnad, kräver längre dehydreringstider
•Hårda vävnader, ben
•Hur ska vävnaden prepareras sedan?

30
Q

Hur går urkalkning till? Varför gör man detta?

A
  • Hårda vävnader som ben, kräver ofta att man urkalkar dem innan man bäddar in dem i paraffin.
  • Urkalkningsmedel:
    • olika syror som ex. Myrsyra (svag syra)
    • Decalc, Parengy (starka syror)
    • E DTA -lösningar
  • Kan snabbas upp mha värme eller mikrovågor
  • Kan bäddas in i ett hårdare material som plast
31
Q

Vad är extra viktigt att tänka på vid fysikaliskt fixering ?

A

•Frysning med
a) flytande kväve (-196 oC)
b) torris=kolsyreis & alkoholen isopentan (- 80 oC),
•snittning; kryostat
•snabb metod
•”sämre” morfologi ses i LM
•bra för vissa fortsatta preparerings- och
visualiseringsmetoder, ex. för känsliga vävnader

32
Q

Hur sker inbäddning och dehydrering ?

A

•Vid frysning av vävnad (fysikalisk metod) kan själva vattnet fungera som ”inbäddningsmedel”– och stabilisera vävnaden och proteinerna, tillsammans med inbäddningen med OCT eller Tragakant
.
•Dehydrering (Kemisk metod):
o Vid paraffin - eller plastinbäddning måste vattnet i vävnaden avlägsnas
(kemisk metod) mha dehydrering
med ökande alkohol koncentration
•Klarning
o I ett intermedium -medel, blandbart med både dehydreringsmedel och infiltrationsmedel (kemisk metod) ex. xylen,
histoclear
• Infiltration
o Av något inert och stabiliserande medel (kemisk metod) ex. paraffin
• Inbäddning
o Ofta i ovan använda infiltrationsmedel (kemisk metod) ex. paraffin; smältpunkt 56-58 oC
.

33
Q

hur går snittning- paraffinsnitt till?

A

• Snitten (4-6 um) sträckes släta m.h.a. kallt & varmt vattenbad, innan ”de brännes” i ugn
•Inga veck eller luftblåsor
får finnas på snitten.
Finns olika sätt att snitta bland annat genom rotationsmikrotom, varmt vattenbad, slädmikrotom …

34
Q

Hur fungerar fryssnittning?

A
  • Snittjocklek 4-6 um
    Smittorisk finns vid hantering av färsk och frusen vävnad – använd förelagda
    rutiner och skyddsutrustning
35
Q

Hur går visularisering/färgning till?

A

Olika visualiserings-/färgnings-metoder och lösningar ger en kontrast mellan vävnadernas olika strukturer, celler och
organeller. Detta möjliggör en analys m.h.a. mikroskopi.

36
Q

Hur fungerar montering ?

A 
Täckglas:
•Skyddar mot uttorkning och repor 
•Ger ett riktigt brytningsindex
Monteringsmedel:
•Skall vara inert
•Ge ett riktigt brytningsindex
37
Q

Viktiga punkter att alltid komma ihåg så att mikroskoperingen blir rätt?

A

•Det är mycket viktigt att provmaterialet är
färdigfixerat innan
dehydreringen
börjar.
• Fel vid fixering –
det kan då bli svårt att se detaljer i
preparatet.
• Vid val av fel fix.medel kan det bli omöjligt att reparera skadan
• Den vävnadsbit man får är ofta det enda material som
finns att få.
• Fel vid utskärningen –
man missar den sjukliga
förändringen.
• Omhändertagandet vid utskärning och fixering måste
ske rätt.

38
Q

vad är abrasio-prover

A

skrapning mha borstar för cytologiska prover.

Ex. för körtlar eller gynokologiska prover.

39
Q

Vad är exfoliation?

A

•Uppsamling av vätska från kroppen, innehållande celler som naturligt lossnat från epitelytan, slemhinnan.
–Ex. sputum (upphostning), urin

40
Q

Vad innebär aspiration ?

A

utsugning av vätska EX. Biopsi-finnål, biopsi-sternal eller biopsi-spinalvätska

41
Q

Vad är smear-prover ?

A

Utstryks prover (vaginalt ?)

42
Q

varför är vätskebaserad cytologi bra?

A
  • Automatiserad preparering

* Bättre provkvalitet

43
Q

Varför är avfallshantering så viktigt ?

A

Många reagens lösningar är toxiska, cancerogena eller mutagena!
–Viktigt med rätt Avfallshantering!
Tänk på att arbeta kvalitetssäkert

44
Q

Vilka ämnen är farliga och på vilket sätt ?

A
  • Formalin: Är hälsovådligt, arbeta på ventilerad arbetsplats och använd rock
    och handskar. Samlas i särskild behållare.
  • Xylen: Organiskt lösningsmedel, brandfarligt, undvik inandning och hudkontakt. Använd dragskåp. Samlas i särskild behållare –skickas till destruktion.
  • Etanol: Organiskt lösningsmedel, brandfarligt. Kan spolas ner i vasken
    .
  • Mayers HTX: Giftigt för vattenlevande organismer. Samlas i särskild behållare.
  • Väteperoxid: (är 30%), starkt oxiderande, kan ge frätskador. Kan spolas ner
    i vasken. Använd handskar.
  • DAB: Cancerogent. Handskar, skyddsglasögon, skyddskläder, dragskåp.
    Används vid IHC. Samlas
    i särskild behållare
    – skickas till destruktion.

Morfologisk metodik & cellodling (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions