Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Morfologisk metodik & cellodling > Morfologisk Metodik 2 (färgning) > Flashcards

Morfologisk Metodik 2 (färgning) Flashcards

1
Q

Varför används visualiseringsmetoder/ färgningsmetoder ?

A

Skapa kontrast i den
mikroskopiska bilden genom att
ändra ljusbrytningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur kan man på olika sätt färga ett preparat ?

A 
•Färgmolekyler
- färgning, 
histokemi
•Metaller
- impregnering
•DNA
-prober
- in situ hybridisering

•Antikroppar
- immunohistokemi

•Fluorescerande ämnen
- immunofluorescence

•Enzymer
- enzymhistokemi

•Isotoper
- autoradiografi

•Faskontrast
- faskontrastmikroskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur många olika färgmolekyler finns det ?

A

•Det finns 361 olika färgmolekyler för histologi
(enligt StainFiles)

–> + metaller (brunt, grått, svart)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför gillar olika vävnadskomponenter olika färgmolekyler ?

A

Beror på olika kemiska
bindningar mellan
vävnadskomponenter
och färg/metaller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär översiktsfärgning och specialfärgning?

A 
•Översiktsfärgning
– Cellkärnor kontra cytoplasma
- Htx-eosin
•Specialfärgning
– En mer detaljerad bild av vävnadens 
uppbyggnad (bindväv, elastiska fibrer, 
viruspartiklar, svamp osv.)
- Specialfärgning för 
TBC-bakterier; Ziehl-Neelsen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Det finns naturliga färgämnen, vilka är det?

A 
•Naturliga färgämnen: hämtade ur 
naturen processade och renframställda
- Hematoxylin (trädbark från Kampeschträd)
–Saffranin (krokus)
– Karmin (sköldlus) 
•Syntetiska färgämnen: framställda ur 
stenkolstjära
– De allra flesta andra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur fungerar färgämnens bindning till vävnader?

A

• Färgämnen dissocierar i vatten eller
vattenhaltiga lösningar.
•Vävnads snittet färgas av färgämnets joner
som har färgande egenskaper och som i de flesta fall attraheras av vävnadskomponenter med motsatt laddning.
• Färgreaktionen sker med hänsyn till
saltets färgande egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad beror vävnadernas affinitet till vävnaden på?

A 
•Reaktiva grupper hos färgmolekyl och 
vävnad
•Diffusionshastigheten hos färgmolekylen
– molekyl/aggregat-storlek
– lösningsmedel
– koncentration
– pH
– temperatur
•Permeabilitet hos vävnad
– täthet
– ev. förbehandling
– tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad finns det för bindningar mellan atomer inom molekylen ?

A 
•Jonbindning 
(vanligast, stark bindning)
–Katjoner+(basiska färger): 
-NH3 +
–Anjoner -(sura färger):   
-SO3- -COO- -O-
•Kovalent bindning (stark bindning)
• Komplexbindning
• Hydrofoba/hydrofila krafter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det för intermolekylära krafter?

A

–Van der Waals krafter (är svaga tillfälliga dipol-dipol-bindningar)
– Dispersionskrafter (elektrostatiska attraktiva krafter)
–Dipol-dipol bindning (dipol är en molekyl där den ena änden är mera negativt laddad än den andra änden)
– Vätebindning (mellan vattenmolekylerna bildas det vätebindningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för reaktiva grupper i vävnaden ?

A
  • Nukleinsyror (DNA, RNA): =PO4-
  • Sura heteropolysackarider och proteiner: -COO-
  • Proteiner: -O-, -S-, -NH3+
  • Sura heteropolysackarider: -SO4-
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur delas färgämnen in efter sättet att binda till vävnaden ?

A

• Katjonfärgämnen (är basiskt färgämne): har + laddning (gillar sura vävnadskomponenter)
•Anjonfärgämnen (är surt färgämne): har – laddning (gillar basiska vävnadskomponenter)
• Amfortera färgämnen: har både + och – laddning (är neutrala färger, ex. indikatorfärgämnen)
• Indifferenta färgämnen: har varken + eller – laddning (färgegenskap beror på lösligheten och de löser sig direkt i cell
- eller vävnadsdelarna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara vad katjoner färger + (basiskafärger) är?

A

• Ex. metylgrönt,metylenblått, toluidinblått,
basisk fuchsin
• Färgar då sura vävnadskomponenter som; proteiner med karboxylgrupper, cellkärnor,bakterier, brosk, slem, nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara vad anjonfärger - (sura färger) är..

A

• Ex. Eosin, pikrinsyra, syrafuchsin, anilinblå
• Färgar då basiska vävnadskomponenter som;
• Proteiner med fria aminogrupper, cytoplasma, muskel, kollagen, bindväv,
erytrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara vad neutrala, amfotera färger (jämvikt +/-) är…

A

• Mest känd är en kombination av
metylenblått eller azur och eosin.
• Färgar då: blodkroppar och
parasiter i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär indifferenta färger?

A

• Har inga saltbildande sura eller basiska
grupper. De löser sig direkt i cell
- eller vävnadsbestånsdelarna.
• Ex. Sudan III,IV, Sudan svart B,
Oljerött som Oil red O
• Färgar då: Fettsubstanser (neutralfett)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur fungerar Färgningsmetodik - indelning A (hur färgämnet fäster till vävnaden)?

A 
• Direkta/substantiva metoder: 
– färglösningen behöver ej några tillsatser 
• Reducerande eller oxiderande metoder:
– medel behövs innan färglösning.
• Indirekta/adjektiva metoder: 
– ett betmedel som förmedlande länk fodras mellan färgmolekyl och vävnad
• innan färglösningen
• blandat med färglösningen (= 
färglack)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När används betmedel och vad är det för något ?

A 
• Om färgämnet har dålig affinitet till vävnaden användes ibland betmedel, t ex:
– Fosformolybden
– Fosforwolframsyra
– Järnklorid
– Kalialun = kalium + aluminiumsulfat
– Ammoniumalun = ammonium + aluminiumsulfat
– Järnalun = ferri+ ammoniumsulfat
–Kromalun= krom + kaliumsulfat
19
Q

vad är definitionen av betmedel?

A

Definition: en polyvalent metalljon vilken

bildar komplex med vissa färgämnen

20
Q

Vilket är de vanligaste betmedlet?

A 
•De vanligaste betmedlen: 
– Aluminium (tre valenselektroner)
–Järn (tre valenselektroner)
– Ex. Htx med aluminium eller järn
• Andra betmedel:
– Krom, Kalcium, Bly, Wolfram, Molybden,  Beryllium
21
Q

Hur färgas cellkärnor ?

A

färgas med Htx+ betmedel ( aluminium eller järn)

  • kärnorna blir rödaktiga (löslig färg)
  • blåning fodras, pH ändras och färgen blir mörkare och olöslig!

—> i någon basisk lösning eller i kranvatten (som är svagt basiskt)

22
Q

Vad innehåller blåning ?

A

Ammoniakvatten
Litiumkarbonat
Kranvatten

23
Q

Hur färgas cytoplasman ?

A

Den är basisk, färgas av sur Eosin surgörs extra (isättika, HAc) lättlösligt i vatten.

  • kort tid i vatten och 70%-ig alkohol. Vid dehydrering för senare montering
24
Q

Hur fungerar färgningsmetodik- indelning B (hur färgämnet får rätt styrka) ?

A
  • Progressiv metod: färgningen avbryts då bästa optimala färgnyansen erhållits.
  • Regressiv metod: en överfärgning. Överskottet av färg löses bort (differentierar) tills optimal färgnyans erhålls (selektiv differentiering)

—> (syror, alkohol, saltsur alkohol, metallsaltlösning, kranvatten)

25
Q

Hur fungerad förgningsmetodik -indelning C (hur de olika färgerna anbringas till vävnaden)

A
  • Succedanfärgning: flera fört lösningar efter varandra.

- Simultanfärgning: en färgblandning av två eller fler färgsubstanser i samma färglösning.

26
Q

Vad används ofta som lösningsmedel?

A

Destillerat vatten och alkohol av olika koncentrationer.

27
Q

Vilken är färgämnets koncentration?

A

oftast mellan 0.1-2-0%

28
Q

Nämn några grejer som är bra att tänka på om man vill ha lång hållbarhet…

A 
–stamlösning
– arbetslösning
–A och B-lösning förvaras skilda
–filtrera tillbaka 
–ev. konserveringsmedel
–mörk flaska, kylskåp
29
Q

Vad ska man märka lösningarna med?

A

–Ämne, koncentration, till vilken färgmetod, namn, datum , ev farosymbol

30
Q

Allmänt om färgsubstanser, vad vet man?

A
  • De flesta är giftiga
  • Vid inköp av substans, se Colour Index-nr (CI-nr)
  • Färgtabeller finns (Biological Stain Comission)
  • Bokstavskodning
31
Q

Vad är ett färgämne ?

A

•Ett ämne som absorberar
elektromagnetisk strålning i det synliga
området av spektrat (400-750 nm) = är färgad (eller ger färg)
• Vid histokemi:
–aromatiskt eller heteroaromatiskt ämne
– löslig i vatten eller polära lösningsmedel
–förmåga att binda sig till andra ämnen

32
Q

Hur fungerar färgämnes grupper?

A
  • Oftast en aromatisk förening
  • Färgbärande grupp = kromofor
  • Färgbindande grupp = auxokrom
33
Q

Hur fungerar kromoforer (färgbärare)?

A

•Grupper av atomer som får färgämnet att
absorbera ljus i det ultravioletta eller synliga området av spektrat.
•Flera kromofora grupper krävs för absorbtion i det synliga området
•Exempel på kromofora grupper
– -N=N-azo
– -N=O nitroso
– -NO2 nitro

34
Q

Hur fungerar auxokromerer (färgbindare) ?

A 
•Absorberar ej själv ljus
• Binder till kromofort system
• Ändrar ljusabsorbtionen mot längre våglängd
• Exempel på auxokroma grupper
• -OH     hydroxyl
-NH2      amino
-SH         mercapto
35
Q

vad hjälper auxokomerer till med?

A

Med hjälp av auxokromer ökas

färgintensiteten hos ett färgämne

36
Q

Hur fungerar färgämnes indelning ?

A

•Efter ursprung
– Naturliga, syntetiska
• Efter sättet att binda sig till vävnaden
– Katjon + (basiska), anjon- (sura), amfortera(neutrala), indifferenta färgämnen
•Efter kemisk struktur
– aromatiska, heteroaromatiska, ej aromatiska f-ämnen
•Efter användningsområde
–vital, bindvävs, fett, kollagen, brosk, blod, bakterie, svamp färger
•Efter de kromofora
grupperna
–Azo, nitroso, nitro, etylen, carbonyl

37
Q

Vilka metaller och metallsalter används vid visualisering ?

A

•De vanligast använda metalljonerna:
–Al3+, Fe3+, Fe2+, Cr3+
• Andra användbara metalljoner:
–silver, guld, bly, uranyl

Med hjälp av metalljoner kan man påvisa
om det finns reduktorer och oxidatorer i
vä vn a d e n

38
Q

Metaller förkommande i vävnader ?

A

•Naturlig förekomst:
–Ca Mg Fe Zn Na K
•Patologisk förekomst:
–Pb Hg Ag Th Cd Au Cu

39
Q

Vad är In situ hybridisering (

ISH, FISH)?

A 
• En metod som utnyttjar både 
immunologiska och molekylärbiologiska 
tekniker för färgning.
• In situ = på platsen
• Hybridisering: enkelsträngad DNA-probe
binder till framställt enkelsträngat DNA i 
vävnaden.
40
Q

Vad har In situ hybridisering för användningsområde ?

A 
• Användningsområde:
– Sökande efter genetiska förändringar
–Kromosom-mapping
–Infektiösa sjukdomar
Metoden är mycket specifik
41
Q

Hur fungerar proberna?

A 
•DNA-prober
•RNA-prober
•Proberna hybridiserar med specifikt  komplementära DNA eller RNA-sekvenser i vävnaden. 
•Vanlig inmärkning av prober: 
–isotoper, biotin, fluorescerande ämnen
42
Q

vad finns det för kontroller vid

infärgningars tillförlitlighet?

A

• Negativ
kontroll glas
• Positiv kontroll glas

43
Q

patologins

roll i den diagnostiska processen …

A

Syftet med det histopatologiska utlåtandet är att ge behandlande läkare den information som behövs för optimal handläggning och prognosbedömning. För bättre diagnostisk säkerhet vid bedömning av oklara och svårvärderade fall rekommenderas användning av gällande: kriterier, immunhistokemiska färgningar, nedsnittning, konsultationer.

Morfologisk metodik & cellodling (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions