Modul 4 biokemi improved Flashcards

1
Q

cis-isomer

A

En molekyl har:
- En dubbelbindning
- Kolen i dubbelbindningarna har en väteatom och en till molekylgrupp var

Cis är att båda vätena i bindingen är på samma sida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Trans-isomer

A

En molekyl har:
- En dubbelbindning
- Kolen i dubbelbindningarna har en väteatom och en till molekylgrupp var

Trans är att båda vätena är på olika sidor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Optiska isomerer, D/L-isomerer

A

Man avgör isomerin genom att utgå från det sista kirala kolet.

Isomeren är D-form om hydroxylgruppen (OH gruppen, sista) pekar åt höger

Isomeren är L-form om OH/hydroxylgruppen pekar åt vänster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Optiska isomerer, R/S isomerer

A

Används när en molekyl har flera kirala centrum och man vill beskriva dess struktur exakt.

  • Grupp med lägst atomnummer hamnar bakåt
  • Sen går man från högt till låg atomnummer
  • Går varvet medurs är det en R-kolatom och moturs en S-kolatom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hexoserna

A

Socker med 6-kolatomer

  • Glukos
  • Fruktos
  • Galaktos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Pyranoser

A

Glukos och galaktos, har en 6-kantig-ringformation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Pentoser

A

5 Kolatomer

  • Deoxyribos och ribos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Furanoser

A

5-kantig-ringformation

  • Deoxyribos
  • Fruktos
  • Ribos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Fischer-projektion

A

Visar molekyler i sin öppna form

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Epimer

A
  • Samma summaformel och grundstruktur
  • Skiljer sig stereokemiskt på EN position
  • Således behöver molekylerna ha fler än ett kiralt centrum
    De behöver inte vara spegelbilder av varandra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Anomer

A

En typ av epimer i en cyklisk sockermolekyl, skiljer sig i orienteringen av hydroxylgruppen på det anomera kolet.

Finns alfa och beta former av anomer beroende på om hydroxylgruppen pekar uppåt eller nedåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Anomera kolet

A

Kolet som härstammar från aldehydgruppen eller ketongruppen i den öppna formen av molekylen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Enantiomer

A

Spegelbilder av en molekyl. Finns i höger och vänster form, D/L.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Glykosidbinding

A
  • Kovalent bindning mellan en sockergrupp och en annan molekyl
  • Den andra molekylen är vanligtvis en annan sockergrupp eller en alkoholgrupp

En vanlig binding i polysackarider och disackarider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur bildas en glykosidbindning?

A

En sackarid binds till en annan genom att hydroxylgruppen i position 1 i första glukosmolekylen binds till hydroxylgruppen i position 4 (ev 6) i den andra glukosmolekylen.

De slås ihop och bildar en eterbrygga samtidigt som vatten spjälkas av via kondensationsreaktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

O-glykosidbindning

A

En glykosidbindning där syret utgör bindningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

N-glykosidbindning

A

Om det istället är en bindning med kväveatom.

Detta sker ex mellan en sackarid och en aminosyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hydrolaser

A

Enzymer som bryter glykosidbindningar, genom att hydrolisera bindningen. Olika hydrolaser spjälkar olika glykosidbindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Spjälkning av glykosidbindningar

A

Hydrolaser hydroliserar bindningen (adderar en vattenmolekyl), då bryts bindningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad spjälkar enzymerna i vårt matspjälkningssystem?

A

De enzymerna spjälkar alfa-glykosidbindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kan vi själva spjälka laktos?

A

Nej, laktos har en beta-glykosidbindning. Därför behöver vi det specifika enzymet laktas för att kunna bryta den bindningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nämn 4 st disackarider?

A
  • Laktos
  • Maltos
  • Sukros
  • Isomaltos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur bildas en så kallad ringslutning?

A

I öppna kedjor kan den ena ändens hydroxylgrupp attackera/reducera kolet på den andra änden vilket därmed bildar en ringslutning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kallas kolet där ringslutningen sker?

A

Det anomera kolet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är det anomera kolet?

A

Det är kolet där ringslutningen sker.
Det är ett kiralt centrum bundet till bl.a väte och en hydroxylgrupp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad avgör om en beta-molekyl bildas?

A

Om hydroxylgrupp hamnar i cis-position till förgreningen på kol-5 (alltså om det är uppåt), då har det bildats en beta-molekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad avgör om det bildas en alfa-molekyl?

A

Om hydroxylgruppen hamnar i transposition mot förgreningen på kol-5 (alltså nedåt) är det en alfa-molekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur bildas en alfa-glykosidbindning?

A

En alfa-glykosidbindning bildas när den första monosackariden som är med i bindningen är en alfa-molekyl, ex alfa-glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur bildas en beta-glykosidbindning?

A

När den första monosackariden som är med i bindningen är en beta-molekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Homoglykaner

A

Kolhydrater som består av samma monosackarid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Stärkelse

A

Används i växter för att lagra energi. Består helt av alfa-glykosidbindningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Linolensyra

A

18:3 (9, 12, 15)
- En omega-3-fettsyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Nämn 10 fettsyror

A

Palmer, stearin, olja
Linol, linolen, spindel/arakidon

1,2,3

  1. Palmitinsyra
  2. Stearinsyra
  3. Oljesyra
  4. Linolsyra
  5. Linolensyra
  6. Arkidonsyra
  7. Eikosapentesyra (EPA)
  8. Monoacylglycerol
  9. Diacylglycerol
  10. Triacylglycerol
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Amylopektin

A

Grenade kedjor av alfa-1,6 och alfa-1,4- glykosidbindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Ge exempel på homoglykaner för glukos

A
  • Stärkelse
  • Amylos
  • Amylopektin
  • Glykogen
  • cellulosa
31
Q

Amylos

A

Långa ogrenade kedjor av alfa-1,4-glykosidbindning

31
Q

Linolsyra

A

18:2(9, 12).
- Fleromättad
- En omega-6-fettsyra

31
Q

Glykogen

A

Polymer av glukos, alfa-glykosidbindningar.
- Finns i djur
- Tätare grenade än amylopektin
- Får inte i sig glykogen av att äta djur eftersom när de dör sker processer där glykogenet förbrukas
- Alfa-1,6- och 1,4-glykosidbindning

31
Q

Stearinsyra, bara benämning

A

18:0

31
Q

Oljesyra

A

18:1(9)
Enkelomättad, alltså en dubbelbindning, i detta fall vid kol 9

31
Q

Diacylglycerol

A

glycerol + 2 fettsyror
Fettsyrorna är bundna i antingen båda ändarna eller en i kanten på en i mitten

31
Q

Cellulosa

A

Polymer av glukos.
- Från växter
- Kan inte brytas ned av kroppen själv
- Rak kedja av beta-1,4-glykosidbindningar

31
Q

Arakidonsyra

A

20:4(5,8,11,14)
- En omega-6-fettsyra

31
Q

Palmitinsyra

A

Strukturen benämns 16:0, 16 är antalet kolatomer och 0 är antalet dubbelbindningar
rak, mättad fettsyra med en karboxylgrupp

31
Q

Fosfatidylkolin

A

Glycerol + 2 fettsyror + fosforsyra som sitter ihop med kolin

31
Q

Fosfatidyletanolamin

A

Glycerol + 2 fettsyror + fosforsyra som sitter ihop med etanolamin

31
Q

Monoacylglycerol

A
  • Ester av glycerol (propantriol) och en fettsyra
  • Antingen binder fettsyran på en av OH-grupperna längst ut eller på den i mitten
31
Q

Eikosapentensyra (EPA)

A

20:5(5,8,11,14,17)
- En omega-3-fettsyra

31
Q

Omega-kolet

A

Det kol som är längst ifrån karboxylgruppen

31
Q

Tryacylglycerol

A

Glycerol + 3 fettsyror
- 95% av allt fett vi får in i kroppen

31
Q

Fosfolipider

A
  • Polärt huvud
  • Opolär svans
  • Glycerol + 2 fettsyror + fosforsyra
32
Q

Ge exempel på tre olika fosfolipider

A
  • Fosfatidyletanolamin
  • Fosfatidylkolin
  • Fosfatidylserin
32
Q

Omega-3-fettsyror

A

Har en dubbelbindning 3 kola ifrån omega-kolet

32
Q

omega-fettsyror

A

Fettsyror med en dubbelbindning ett visst antal kol från omega-kolet

32
Q

omega-6-fettsyror

A

har en dubbelbindning 6 kol ifrån omega-kolet

32
Q

Vad består kolesterol av?

A
  • 4 cykliska kolkedjor
  • Alifatisk kedja (molekyler utan bensenring, molekyler med bensenring kallas aromatiska)
  • Polär hydroxyl-ände
32
Q

Fosfatidylserin

A

Glycerol + 2 fettsyror + fosforsyra som sitter ihop med serin

32
Q

Ge 3 exempel på omega-6-fettsyror

A
  • Linolsyra
  • Gamma-linolensyra
  • Arakidonsyra
32
Q

Ge tre exempel på omega-3-fettsyror

A
  • Alfa-linolensyra
  • Eikosapentensyra (EPA)
  • dokosahexensyra (DHA)
32
Q

Essentiella fettsyror

A

Fettsyror som vi inte kan tillverka själva och därför behöver få i oss genom maten

32
Q
A
32
Q

Vad kan tillverkas från våra essentiella fettsyror?

A
  • Från linolsyra kan arakidonsyra skapas.
  • Från alfa-linolensyra kan EPA och DHA bildas
32
Q
A
32
Q

Vilka essentiella fettsyror finns hos människan?

A
  • Linolsyra (omega-6)
  • Linolensyra (omega-3)
33
Q
A
34
Q
A
35
Q
A
36
Q
A
37
Q
A
38
Q
A
39
Q
A
40
Q
A
41
Q
A
42
Q
A
43
Q
A
44
Q
A
45
Q
A
46
Q
A
47
Q
A
48
Q
A
49
Q
A
50
Q
A
51
Q
A
52
Q
A
52
Q
A