Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BV 2 läkarprogrammet > lärandemål modul 1 > Flashcards

lärandemål modul 1 Flashcards

1
Q

Redogör för celltillväxt

A
  1. Interfas (vilofas)
  2. Mitos (celldelning)
  3. Cytokinas (Cytoplasmisk delning)
  4. Reglering av celltillväxt
  5. Stimulering och hämning av celltillväxt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Interfas (vilofas)

A

Fasen då cellen förbereder sig för celldelning och delas in i tre följande steg:

  • G1- fas (första växningsfasen), cellen ökar i storlek och syntetiserar protein som behövs för kommande celldelning
  • S-fas (syntesfas), cellen replikerar sitt DNA
  • G2-fas, (andra växningsfasen), cellen fortsätter växa och förbereder sig för mitos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Mitos (celldelning)

A

Cell delas i identiska dotterceller.

  1. Profas, kromosomerna kondenseras o blir synliga under mikroskop
  2. Metafas, kromosomerna ordnas i mitten av cellen
  3. Anafas, kromosomerna separeras och dras till varsin pol av cellen
  4. Telofas, cellen delas fysiskt och nya cellkärnor bildas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cytokinas (cytoplasmatisk delning)

A

Den sista delen av celldelningen, cellens cytoplasma och organeler delas jämnt mellan de två dottercellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Reglering av celltillväxt

A

Reglering sker via interaktion mellan proteiner o signalsubstanser.

Ex cykliner och cyclin-dependent kinases styr cellcykeln så celldelning endast sker när det ska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka olika typer av cellkommunikation finns det?

A
  • Kemiska signaler
  • Signaltransduktion
  • Intracellulär kommunikation
  • Elektriska signaler
  • Direkt cellkontakt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kommunicerar celler via kemiska signaler?

A

Finns 3 typer av kemiska signalering:
- Hormoner, kemiska ämnen som produceras från endokrin körtlar, rörs via blod och påverkar målceller
- Neurotransmittorer, kemiska ämnen, överförs från nervcell till nervcell via synaps
- Cytokiner, proteriner eller små molekyler, frisätts av immunceller för att reglera immunsystemet eller andra celler i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kommunicerar celler via signaltransduktion?

A
  • När en cell mottar en kemisk signal binder signalen till specifika receptorer, på cellens yta eller inuti.
  • Processen involverar ofta olika proteiner, enzymer, och andra molekyler
  • Receptorerna omvandlar kemiska signalen till en intracellulär signal.
  • Kedjereaktionen i cellen som skapas av detta kallas signaltrandsuktion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur kommunicerar celler via intracellulär kommunikation?

A
  • Inne i cellen kan signalerna påverka olika intracellulära processer som ex genuttryck, metabolism, celldelning etc
  • Signaler kan också transporteras till cellkärnan där transkriptionen av gener och därmed produktionen av proteiner kan påverkas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kommunicerar celler via elektriska signaler?

A

Denna kommunikation används i nervsystemet, nervceller kommunicerar med elektriska signaler, överförs via axoner och synapser

Nervceller genererar aktionspotential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kommunicerar celler via direkt cellkontakt?

A

När närliggande celler kommunicerar med varandra via kontakt.
Sker ex genom gap junctions, plasmodesmata eller andra strukturer som möjliggör utbyte av moekyler och signaler mellan celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mendels genetik

A

Mendels genetik innefattar 2 lagar om ärftlighet:

  • 1a lagen, lag om enhetlig anlag
  • Lag 2, lag om oberoende sortering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Lag om enhetlig anlag

A

Alla egenskaper bestäms av två anlag, två alleler, en från varje förälder.

När två individer med olika alleler gällande en egenskap får ett barn kommer en allele vara dominant och en recessiv.
Den dominanta genen manifesterar sig i individen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Lag om oberoende sortering

A

Alleler för olika egenskaper sorteras oberoende vid bildning av könsceller (gameter).
Alleler för olika egenskaper blandas alltså oberoende av varandra när de ärvs av avkomman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

locus

A

Specifika positionen eller platsen på en kromosom där en specifik gen eller genvariant (allel) är belägen.
Varje gen har ett specifikt locus på en kromosom där de är lokaliserade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

allel

A

En allel är en specifik version eller variant av en gen, ex blå ögon allelen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Heterozygot

A

En individ har två olika alleler för en specifik gen.
Ex en brunögon allel och en blåögon allel, Aa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Homozygot

A

En individ har två identiska alleler för en specifik gen på motsvarande kromosomer. exempelvis två blå ögon alleler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Genotyp

A

Den genetiska sammansättningen/genetiska anlagen hos en organism.
Genotypen ligger i en individs DNA och bestämmer hur den är genetiskt kodad för olika egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Pedigree

A

Ett familjeträd som beskriver hur olika typer av gener förts vidare.
Används ofta för att kartlägga hur vissa specifika genetiska sjukdomar ärvs ner genom generationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fenotyp

A

Observerbara fysiska eller biologiska egenskapen hos en organism, det är ett resultat av genotypen och interaktion med miljön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Recessivt anlag

A

En recessiv allel/reccesivt anlag, a, ett anlag som kräver att allelerna är likadana för att ge upphov till egenskapen. Ex rött hår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Dominant anlag

A

Dominant allel, räcker med att en av allelerna är dominant för att ge uttryck, exempelvis svart hår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Autosomala anlag

A

De gener eller alleler som är belägna på autosomala kromosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Könsbunda anlag

A

De gener eller alleler som är belägna på könskromosomerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Autosomal dominant

A

Då en dominant allel till en nedärvd egenskap befinner sig på en autosomal kromosom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Autosomal recessiv

A

Då en recessiv allel till en nedärvd egenskap befinner sig på en autosomal allel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

X-bunden dominant

A

Då en dominant allel till en nedärvd egenskap befinner sig på en X-kromosom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

X-bunden recessiv

A

En recessiv allel till en nedärvd egenskap som befinner sig på en X-kromosom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Y-bunden nedärvning

A

Ärvs bara från far till son.
Y-kromosomen stannar också i princip samma från generation till generation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Mitokondriell nedärvning/maternell nedärvning

A

Man ärver vissa gener som finns i mitokondrierna.
Bara från mamman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Haploidi

A

En cell eller organism som har med enkel kromosomuppsättning, hälften av normala antalet
Ex könsceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Diploidi

A

En cell eller organism som har dubbeluppsättning kromosoer, jämfört med haploida. 46 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Homologa gener

A

Gener som har gemensam evolutionär föregångare och liknande genetisk struktur.
Utför liknande funktioner och har ofta liknande DNA sekvenser eller genstrukturer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Ortologa gener

A

Typ av homologa gener som uppstår genom specifik genutdvidgning (duplicering), i den senaste gemensamma föregångaren till två olika arter som utvecklats divergent.
Generna utför liknande funktioner hos dem två arterna.
Ex insulin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Single nucleotide polymorfism

A

Vanlig typ av genetisk variation som uppstår när en enskild nukleotid i genomet varierar mellan individer i en population.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Epigenetik

A

Studien av förändringar i genuttryck eller fenotyp.
Fokuserar på hur gener slås på eller av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är skillnaden mellan epigenetik och mendelsk genetik?

A
  • Mendelsk genetik fokuserar på ärftlig variation som kommer från genetiska sekvenser
  • Epigenetik fokuserar på hur genutryck och fenotyp påverkas av miljö och epigenetiska mekanismer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad finns det för olika typer av genetiska sjukdomar?

A
  • Kromosomavvikelser
  • Monogena sjukdomar
  • Multifaktorella (komplexa) sjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Ge exempel på genetiska sjukdomar som är numeriska kromosomavvikelser

A
  • Downs syndrom, karyotyp 47, en extra 21 kromosom
  • Kilnefelters syndrom, karyotyp 47, XXY, en extra X kromosom
  • Turners syndrom, karyotyp 45, X
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilka två olika typer av kromosomavvikelser finns det?

A
  • Strukturella kromosomavvikelser
  • Numeriska kromosomavvikelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Ge exempel på strukturella kromosomavvikelser

A
  • Robertsonsk translokation
  • Reciprok translokation
  • Insertioner
  • Mikrodeletionssyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Nämn samtliga monogena sjukdomar vi gått igenom

A
  • Cystisk fibros
  • Fenolketonuri
  • Sickle cell anemi
  • Akondroplasi
  • Huntingtons sjukdom
  • Marfans sjukdom
  • Ärftlig bröstcancer
  • Duchennes muskeldystrofi
  • Hemofili A och B
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Ge exempel på multifaktorella sjukdomar

A
  • Diabetes
  • Hjärt- o kärlsjukdomar
  • Olika cancerformer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Polygenisk ärftlighet

A

Ärftlighet som involverar flera gener tillsammans, vilka påverka egenskap eller fenotyp.
Ex intelligens, kroppsvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Pleiotropi

A

När en enda gen påverkar flera egenskaper eller fenotypiska drag hos en organism.
Ex sickle cell anemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Epistasi

A

När två gener interagerar och en av genernas effekt påverkar den andra.
En gen påverkar eller ändrar hur en annan gen uttrycks och hur detta i sin typ påverkar fenotypen.

Ex gen som kodar för en mus pälsfärg kan påverka genen som påverkar pigment

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Imprinting/genetisk prägling

A

Epigenetisk mekanism.
Vissa gener uttrycks olika beroende av om de ärvts från mamman eller pappan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Gendos, gene dosage

A

Antalet kopior av en specifik gen i en organisms genom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Ca hur många gener finns i mitokondrier?

A

ca 37 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Centromerer

A

Struktur som finns i mitten av en kromosom, är avgörande för celldelning och kromosomrepation.

Fäster mikrotibuli från cellens mitotiska eller meiotiska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Telomerer

A

Finns vid ändan av kromosomerna och är upprepade DNA-sekvenser

Funktion är att skydda kromosomernas ändar och förhindra att de bryts ned eller förkortas under celldelningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Origin of replication

A

En specifik sekvens DNA i en kromosom, här börjar replikationen av DNA.

Här viker DNA strängarna ut sig och separerar för att möjliggöra syntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Gener med genreglerade sekvenser

A

Gener vars uttryck styrs av specifika sekvenser i sitt DNA.
Påverkar när och vilka mängder generna uttrycks i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Icke-kodande sekvenser/ icke-kodande DNA

A

Delar av DNA-sekvensen som inte kodar för proteiner eller andra funktionella RNA-molekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Repetitivt DNA

A

DNA-sekvenser som uppkommer i flera kopior i genomet.

Upprepas antingen genom tandemupprepning, direkt sekvens eller dispersa upprepningar, över hela genomet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Somatiska kromosomer

A

De kromosomer som finns i somatiska celler, alla celler i kroppen förutom könsceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Kromosomorganisation i cellkärnan (spatiell organisation)

A

Hur kromosomer är strukturerade eller organiserade i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Kärnhölje

A

Dubbelmembranstruktur som består av lipidmembraner och omger cellkärnan

58
Q

Kärnporer

A

Specialiserade strukturer i kärnhöljet, kontrollerar rörelsen av molekyler mellan kärnan och cytoplasman

59
Q

Olika faktorer som påverkar tillväxt och överlevnad

A
  • Miljöfaktorer
  • Genetiska faktorer
  • Sociala faktorer
  • Biologiska faktorer
  • Antropogena faktorer
60
Q

Mitogener

A

Ämnen eller signaler som stimulerar celldelning.
Viktiga för att reglera tillväxt och underhållet av cellpopulationer

61
Q

Cykliner

A

Proteiner som är avgörande för reglering av celldelning och celldifferentiering.

Fungerar som aktiveringsproteiner som binder till CDK

61
Q

Metafas checkpoint

A

Viktig relgeringspunkt i cellcykeln, inträffar under mitosen.

61
Q

Profas

A

Den första av de huvudsakliga stegen av Mitos-fasen.
Här görs förberedelse för att säkerställa korrekt uppdelning av kromosomer.

62
Q

CDK (cyklin-beroende kinas)

A

En familj enzymer som är centrala för reglering av cellcykeln, kontroll av celldelning och celldifferentiering.

Beroende av cyklinproteiner för att vara aktiva

63
Q

Prometafas

A

Övergångsfasen mellan profas och metafas.

Säkerställer att kromosomerna är korrekt placerade och förberedda

64
Q

Metafas

A

Möjliggör celldelning och produktion av två identiska dotterceller.

Under denna fas är cellen redo att fördela sina kromosomer jämnt mellan dottercellerna.

65
Q

Anafas

A

En fortsättning av metafas som förbereder för sista steget telofas.
Denna process säkerställer att dottercellerna får en korrekt uppsättning kromosomer

66
Q

Telofas

A

Här skapas de två nya dottercellerna.
- Kromosomupplösning och kärnmembranbildning möjliggör för cellkärnan att återskapas
- Cytokinesis, cytoplasman och organeller delas upp mellan dotterceller, cellmembranet nyps ihop i mitten, nu har vi två separata celler

67
Q

Cytokineser

A

En grupp små proteiner som fungerar som signalämnen.
Central roll i reglering av:
- Immunförsvaret
- Cellkommunikation
- Inflammationsprocesser
m.m

68
Q

Ledande sträng DNA replikation

A

Ledande strängen, här sker replikation kontinuerligt i riktning med replikationsgaffeln
Här läggs också nukleotiderna i en sammanhängande sekvens

69
Q

Följande sträng DNA replikation

A

Här sker replikation diskontinuerligt, i fragment som kallas Okazaki-fragment.
Replikationsgaffeln öppnas bara åt ett håll och detta gör det omöjligt för nukleotider att läggas i en sammanhängande sekvens.
Därför bildas istället kortare fragment av DNA på följande strängen och dessa sammanfogas senare av en grupp enzymer

70
Q

Replikationsgaffel/replikationsbubbla

A

Bildas under DNA-replikation.
Möjliggör dupliceringen av DNA molekylen.
Detta är ett område där Dubbelsträngade DNAt delas upp i ledande och följande sträng

71
Q

DNA-primer/RNA-primer/primer

A

Kort, enkelsträngat DNA som fungerar som startpunkt för DNA-syntes

72
Q

DNA-polymeras

A

Enzymer, bygger nya DNA-strängar genom lägga till nukleotider på en DNA-mall

73
Q

DNA-helikas (helikas)

A

Ett enzym, bistår i uppackning och denaturering av DNA-molekylen.
Bryter vätebindningar som håller ihop de två DNA-strängarna

74
Q

Single-strand-DNA-Binding protein

A

Enzym, viktigt för replikation och reparation av DNA
Binda enkelsträngiga(enkelsidiga) områden, stabilisera de så dem inte bildar återställda

75
Q

DNA-topoisomerase

A

Enzymer som reglerar DNA strukturen och dess topologi.
Lindrar spänning som uppstår vid replikation, trnaskirption och reparation

76
Q

Sliding clamp

A

Protein struktur, hålla DNA polymeras på plats.

77
Q

Clamp loader

A

Ett protein komplex, laddar över sliding clamps till DNA strängar

78
Q

Primas

A

Enzym, syntetiserar RNA-primrar som fungerar som startpunkter för DNA syntesen, nödvändiga för att DNA-polymerasen ska inleda replikationen

79
Q

Ligas

A

Enzym, katalyserar bildandet av fosfodiesterbindningar mellan två DNA-strängar

80
Q

Typer av mutation i nukleotid sekvens

A
  • Punktmmutationer
  • Substitutioner
  • Deletioner
  • Insertioner
  • Inversioner
  • Translokationer
  • Frameshiftmutationer
81
Q

Typer av punktmutationer

A
  • Tysta mutationer
  • Nonsensmutationer
  • Missensemutationer
82
Q

Tysta mutationer

A

Leder inte till förändring i det resulterade proteinet.
Bassekvensen i en gen ändras, men den ändrade tripletten kodar för samma aminosyra

83
Q

Nonsensmutationer

A

Bassekvensen i en gen förändrar och kodar för stopkodon/nonsenskodon istället för en aminosyra.
Resulterar i ett avbrutet, ofullständigt protein

84
Q

Missensemutationer

A

En enskild bas i en DNA-sekvens ändras, den kodade aminosyran ändras

85
Q

Substitutioner

A

Enskild bas i DNA-sekvensen byts mot en annan bas, kan ha olika effekt

86
Q

deletioner

A

En eller flera nukleotider/baspar i en DNA-sekvens tas bort eller förloras. Varierande konsekvens

87
Q

Insertioner

A

En eller flera extra nukleotider/baspar införs i en DNA sekvens.
Varierande konsekvenser

88
Q

Inversioner

A

Sekvens av DNA inverteras eller omvänds riktning, byter plats med sig själv i samma kromosom.

89
Q

Translokationer

A

Genetiskt material byts ut eller flyttas mellan kormosomer, vilket förändrar deras struktur

90
Q

Tymindimerer

A

Sekvenser av DNA där en kort sekvens av nukleotider upprepas i linjär följd i DNA-molekylen

91
Q

Steg av DNA reparation

A
  1. Excision med nukleas(er)
  2. Resynthesis (syntes av delen som tagits bort)
  3. Ligering (ligasenzymet kopplar ihop DNA-strängarna)
92
Q

Nukleas, endonukleas

A
  • Exonukleaser, tar bort onormala eller skadade nukleotider
  • Endonukleaser, kan klippa nukleinsyror inuti kedjan, de bryter nukleotidbindingar nånstans mellan nukleotiderna
93
Q

Base excision repair

A
  • Skadedetektion
  • Borttagning av skadad bas
  • Inkision av AP-site
  • Fyllning av gapet
  • Ligering
94
Q

Nucleotide excision repair

A

När större del än enstaka bas är påverkad
- Skadedetektion
- Öppning av DNA strängen
- Borttagning av skadade nukleotider
- Fyllning av gapet
- Ligering

95
Q

mismatch excision reparation

A

Mismatch excision reparation, reparerar felmatchade baspar i DNA. MMR-systemet klipper bort fel nukleotid och ersätter med rätt

96
Q

Ett exempel på koppling mellan DNA reparation och ärftliga sjukdomar

A

BRCA-mutationer och bröstcancer

97
Q

Apoptos

A

När celler inte längre behövs dör de på ett kontrollerat sätt, programmerad celldöd

98
Q

Exempel på apoptos under embryo/fosterperiod

A
  • Skulptering av ex händer
  • Borttagande av simhud mellan händer
99
Q

Exempel apoptos för vuxen

A
  • regeneration av hud
  • Omsättning av immunceller
100
Q

två sätt att aktivera apoptos

A
  • extrinsic, exracellulära signaler
  • Intrinsic, intracellullära signaler
101
Q

Kaspasaktivering

A

Kaspaser är en grupp proteaser/enzymer, centrala för att initiera och genomföra apoptos.
Aktivering av kaspaser leder till en serie händelser som leder till apoptos

102
Q

Skillnad på apoptos och nekros

A
  • Apoptos är programmerad och planerad
  • Nekros är oplanerad och ofta skadlig process som inträffar vid akut cellskada
103
Q

Kromatin

A

Består av DNA och proteiner som påverkar DNAts veckning, minska packningsneheten för kromatinet är nukleosomen

104
Q

Eukromatin

A

En av två huvudtyper av kromatin.
lös och inte tättpackad struktur.
Generna är oftast aktiva

105
Q

Heterokromatin

A

Andra huvudtypen av kromatin.
Kompakt och tättpackad, generna ofta inaktiva, kodar ofta för strukturella kompnenter av kromatin, också som skydd för att förhindirar att felaktiga gener uttrycks vid fel tidpunkt eller plats

106
Q

ackning av DNA i kromatin, inkl. nukleosomens uppbyggnad och loopar.
 Histonmodifieringar och DNA-metylering och deras betydelse för organismens
funktion

A
107
Q

Transkription

A

Info från kromosomer till RNA-molekyler, detta genom tillverkning av budbärar-RNA (mRNA).

108
Q

Genreglerande sekevenser

A
  • Promotorer
  • Enhancers
  • Silencers
  • Operatorsekvenser
  • TATA-box
  • CCAAT-box och GC-box
109
Q

Kodande strängen

A

Den av de två DNA strägnar som innehåller info som används för att syntetisera komplementerande mRNA-molekyl under transkription

110
Q

Transkriptionsfaktorer

A

Proteiner som reglerar transkriptionen av gener genom att interagera med specifika DNA-sekvenser i genomet

111
Q

De tre huvudstegen i transkriptionsprocessen

A
  • Initiering
  • elongering
  • terminering
112
Q

RNA polymeras 1

A

Ansvarar för transkriptionen av stora ribosomala RNA.

113
Q

RNA-polymeras 2

A

Huvudansvarig för transkription av proteinkodande gener

114
Q

RNA-polymeras 3

A

Specialiserad på transkription av mindre RNA-molekyler

115
Q

Olika typer av rna (sida 11)

A
116
Q

5’-cap

A

Kemiska modifikation som läggs till i 5’-änden, skydddar mot nedbrytning, viktig för initiering av translation, underlätta exporten av mRNA från kärnan och reglering av mRNA stabilitet

117
Q

polyA-svans

A

Srtuktur som finns i 3’-änden, består av serie adenin nukleotider.
- Skydd mot nedbrytning
- Initiering av translation
- Reglering av mRNA stabilitet
- Cellkärna till cytoplasma transport

117
Q

Splicing

A

Sker efter en gen transkriberats till pre-mRNA.
- Borttagning av icke-kodande sekvenser (introner), sammansättning av kodande sekvenser (exoner)

117
Q

snRNA (små nukleära RNA)

A

Viktig del av spliceosomet, som utför splicing av pre-mRNA molekyler
Viktiga för att ta bort introner och sammanfoga exoner

117
Q

Den geneetiska kodens universalitet

A

Genetisk info som är lagrat i form av NDA eller RNA översätt till proteiner på ett universeellt sätt över alla levande organismer

118
Q

den generella principen för översättning av nukleotidspråket i mRNA till
aminosyraspråk i proteiner

A

Följer principet “den genetiska koden”, alltså varje trippelnukleotidsekvens i mRNA, knd som ett kodon, motsvarar en specifik aminosyra i ett protein

118
Q

Startkodon

A

Den tri-nukleotidsekvens som markerar starten på proteinsyrasyntesen i en mRNA-molekyl

118
Q

Redundansen i den genetiska koden

A

Egenskap. sominnebär att flera olika kodoner kan koda. församma aminosyra i ett protein, möjliggör pålitlig och effektiv proteinsyntes

118
Q

läsram/reading frame

A

Den korrekta sekvensen av kodoner i en mRNA-molekyl som används för att översätta och producera ett funktionellt protein

118
Q

betydelse av deletioner eller insertioner i kodande regioner av gener för
translation

A

Kan ha betydande konsekvenser för översättningen av mRNA till protein.
De kan påverka läsramen vilket i sin tur kan leda till olika effekter på översättnignen.

118
Q

tRNA/transfer RNA

A

Adaptermolekyl som binder till specifika aminosyror och matchar dem med rätt kodon i mRNA

118
Q

Stoppkodon

A

Specifika tri-nukleotidsekvenser i mRNA som markerar avslutningen av proteinsyntesen under translationen

119
Q

aminoasyl-tRNA-syntetas

A

Grupp enzymer som spelar avgörande roll i proteinsyntesen.
Kopplar rätt aminosyror till rätt tRNA-molekyl vilket gör att kodonerna kan översättas korrekt

119
Q

Tre olika säten i ribosomen

A
  • A-säte
  • P-säte
    -E-säte
120
Q

A-säte i ribosomen

A

Platsen där ett nytt aminoacyl-tRNA kommer in i ribosomen under översättningen

121
Q

P-säte ribosomen

A

Platsen där den växande peptidkedjan är loaliserade

122
Q

E-sätet

A

Platsen där tRNA som avslutat sin uppgift i ribosomen släpps ut

123
Q

Antibiotikas påverkan prokaryotiska ribosomer

A

Antibiotika fungerar genom att hämma proteinsyntesen i bakterierna genom att rikta in sig på ribosomen:

  • Hämmad peptidbindning
  • Störda initieringsprocesser
  • Blockad förflyttning av ribosomer
  • Hämmad proofreading
124
Q

Endokrin

A

Avser det endokrina systemet, endokrina körtlar som utsöndrar hormoner.

125
Q

Parakrin

A

Beskriver en form av cellkommonikation. Här påverkar cecller andra celler i sin nörhet, vamligtvis inom samma vävnad elelr mikroiljö
Detta görs via signalsubstanser

126
Q

Neuronal

A

Nervceller och neruoner kommunicerar. medhjälp av elektricitet/elektriska signaler

127
Q

Kontaktberoende

A

Cellens överlevnad, tillväxt och differentiering är beroende av fysisk kontakt och interaktion med andra celler elelr med extracellulär matrix

128
Q

Intrecellulära receptorer

A
  • Kärnreceptorer
  • Sitoplasmiska receptorer
  • receptorer i mitokondirer eller andra organeller
129
Q

Betydelsen av signalamplifiering och signaldistribution inom cellen

A
129
Q

Två typer av reparation vid dubbelsträngade brott

A
  • Homolog återkopplingsreparation
  • Icke-homolog ändring av ändar
130
Q

Homolog återkopplingsreparation

A

Använder en annan kopia av DNA, oftast systerkromatiden för att reparera skadat område.

BV 2 läkarprogrammet (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions