Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BV 2 läkarprogrammet > BV2 Modul 2 > Flashcards

BV2 Modul 2 Flashcards

1
Q

De fyra huvudtyperna av vävnad

A
  • Epitelvävnad
  • Nervvävnad
    . Muskelvävnad
  • Bindvävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka komponenter består vävnad av?

A
  • Epitel
  • Basal lamina
  • Kollagen fibrer
  • makrofag
  • Kapillär
  • Elastiska fibrer
  • Fibroblast
  • Mast cell
  • Hyaluronan, proteoglykan, glykoproteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad gör epitelvävnad?

A

Täcker kroppens ytor, både inuti och utanför
- Skydd, ex huden som skyddar mot patogener och slemhinnor i organ
- Avsöndring, vissa specialiserade på att utsöndra hormoner (endokrina körtlar) och enzymer (exokrina körtlar).
- Absorption, i tarmen ex specialiserade på absorption
- Transport
- sensoriska funktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Typer av celler som bildar ECM

A
  • osteoblaster, i ben
  • Chondroblaster, i brosk
  • Fibroblaster, i bindväv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ECMs mängd, sammansättning och struktur varierer mellan olika vävnader, hur är den i Ben och Brosk, hjärnan och i honrhinnan?

A
  • i Ben och brosk mycket hård och hög mängd
  • I hjärnan mjuk och mindre mängd
  • I honrhinnan är den genomskinlig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad har ECM för funktioner?

A
  • Strukturellt stöd
  • Form och konsistens hos organ
  • Specifika funktioner, beroende av vävnad
  • Bestämmer cellernas morfologi och polaritet (basalmembran)
  • Styr cellmigration
  • Styr cellmigration
    Reglerar cellfunktion och beteende genom överförande av extracellulära signaler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur fungerar ECM som strukturellt stöd?

A

-Påverkar draghållfasthet, elasticitet osv
- ger mekanisk styrka och motståndskraft mot drag, elasticitet, styvhet och kompression i vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Två huvudtyperna av ECM

A
  • Interstitial matrix
  • Basal lamina
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Huvudkomponenter av ECM

A
  • Fibrila proteiner
  • Grundsubstanser
  • Glykoproteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Typer av fibrila proteiner i ECM

A
  • Kollagen
  • elastin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Typer av grundsubstanser i ECM

A
  • GAGs/glucoseaminoglykaner
  • Proteoglykaner (kärnprotein + GAGs)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Glykoproteiner i ECM

A

Proteiner med flera kolhydrat-sidokedjor
- Fibronectin
- Laminin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

exempel på GAGs

A
  • Heparan
  • Chondroitin
  • Keratan sufat
  • Hyaluronic acid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Exemepel på proteoglykaner (GAGs+kärnprotein)

A
  • Perlecan
  • Aggrecan
  • Lumican
  • Decorin
  • Syndecan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kollagen

A
  • Mest mängd av alla proteiner i kroppen
  • Ger draghållfasthet åt vävnader (motstånd mot sträckning)
  • Fibroblaster påverkar riktningen och orienteringen av kollagenfibrer
  • Förberedda vägar för cellrörelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur utsöndras kollagen?

A

Som en prokollagenförkropp, klippt av specifika proteaser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ehler-Danlos syndrom

A
  • Mutationer i kollagen typ 1, 3, eller 5
  • Lösa leder, stretchigt skinn, abnormal formning av ärr
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Scurvy/skörbjugg

A

Kollagen relaterade sjukdom
- Hud- och tandköttblödnignar, anemi, svaghet
- Orsakas av långvarig brist på vitamin C (askorbinsyra)
- Defekt produktion och ökad nedbrytning av kollagenfibriller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Elastin

A
  • Ger vävnad elasticitet (stretch and recoil without tearing)
  • Viktig för elasticiteten hos lungor, artärer och skinn
  • Utsöndras som tropoelastin
  • Elastinkedjor är sammankopplade via fibrilla protein för att bilda fibrilla nätverk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Marfan syndrom

A

Elastin relaterade sjukdom
- beror på mutation i fibrillin-1 (associeras emd elastin)

  • Ovanligt långa och flexibla, med långa lämmar och tunna fingrar, eventuellt problem med ryggraden
  • Ögon och lung problem
  • hjärt valvs otillräcklighet, aortisk aneurysm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Heparan, chondroitin, keratan sulfat (de är GAGs)

A

Kovalent linkade till kärnprotein för att forma proteoglykaner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hyaluronic acid

A

En GAG
Inte bundet till proteiner, formar ingen protoglykan
Utsöndras direkt in i ECM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

GAGs (glukoseaminoglykaner)

A
  • Attraherar katjoner, vattenabsorption, svullnad av den hydrofila gelen (osmotisk svullnad)
  • Tar upp stor volym jämfört med sin massa: Utrymmesfyllare
  • Balanserar spänningskrafter som utövas av kollagenfibrer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Proteoglykaner

A
  • Negativt laddade GAG-kedjor bundna till ett kärnprotein
  • Bidrar till hydrering och stötdämpning
  • Binder growth factors, andra ECM molekyler, faciliterar cell-cell interaktioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Olika typer av proteoglykaner

A
  • Membran-bundna, syndecan, glipican
  • Modular, aggrecan, perlecan
  • Others
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Basal membran

A
  • Omger vissa celltyper och blodkärl, underligger epithel och endotel lager
  • Dominanta proteiner är Kollagen 6, Laminin, perlecan
  • Som 2D deposition av ECM molekyler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad gör basal membran?

A
  • Bidrar till cell polaritet
  • Barriär för cellmigration
  • Bidrar med strukturellt stöd till kopplade celler
  • Skickar vidare information om förändringar i externa miljön till celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Cytoskelettet

A
  • Fibröst nätverk i cytoplasman
  • Bestämmer cellformen
  • Hjälper med motstånd mot mekanisk stress
  • Fungerar som ställning för att positionera och transportera cellens organeller och makromolekyler intracellulärt
  • Bidrar med bindningspunkter för motorproteiner
  • Undergår konstant omordning för att möjliggöra cellmigration
  • Stöttar celldelning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Tre huvudsakliga komponenterna av cytoskelettet

A
  • Intermediära filament
  • Mikrotubuli
  • Aktin filament
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Intermediära filament
BUNDETTILL? SKYDDAR VAD?

A
  • Mekanisk styrka till cellen
  • Bunden till närliggande celler via desmosomer
  • Bundet till ECM via hemi
    desmosomer
  • Skyddar cellkärnan, nuclear lamina
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

SLIDE 29 föreläsning 1 modul 2

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Nuclear lamina

A
  • kompakt fibrillärt nätverk under kärnhöljet
  • Består av lamina A/C och B-proteiner
  • Mekanisk stöttning till kärnstrukturer
  • reglerar DNA replikation och celldelning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Mikrotubuli

A
  • Skapar cellens transportsystem där organeller och vesiklar positioneras och transporteras
  • Tillhandahålåler mekanismer för att avskilja genetiskt material vid celldelning
  • Bildar stabila, rytmiskt slående celltillägg som cilier och flageller i vissa celltyper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

SLidde 33 föreläsning 1

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Två olika tillstånd en mikrotubuli kan befinna sig i

A

Stabil eller instabil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Tubulin, GTPase enzymer

A

GTP/GDP bindningar modulerar växande eller krympande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Instabila mikrotubuli

A
  • Mer benägna att krympa eller växa
  • GDP-cap vid sin ände, mindre stabila än GTP-caps
  • Viktiga för dynamiska processer som celldelning, kan snabbt förkortas och återväxa med uppdelningen fron kormosomer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Stabila mikrotubuli

A
  • Bevaras i sin nuvarande form en längre tid
  • GTP-cap vid växande ände, de är försedda med GTP molekyler längst ut, ger stabilitet och förhindrar förlust av tubulinsubenhete, bibehåller därmed dess längd
  • Vanliga i celler när de fungerar som vägledande spår för transport och utgör kärnskelletet under celldelning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Mikrotubili dynamisk instabilitet

A

Dynamiska strukturer som kontinuerligt skiftar mellan att krympa och växa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Tre viktiga delar av centrosomet

A
  • Centrosome
  • Two poles of mitotic spindle
  • Basal body, cilia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

GDP (Guanosindifosfat)

A

En nukleotid, destabiliserar, främjar dissociation.
Kan signalera att ett protein ska vara inaktivt eller i nedslagen form.
Fungerar som en off-brytare,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

GTP (Guanosintrifosfat)

A

Nukleotid som liknar GDP men har en extra fosfatgrupp, ger högre energipotential.
Fungerar som en On-brytare, kan aktivera ett protein och sätta igång specifika biologiska reaktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Microtubule organizing centers (MTOCs)

A

Mikrotubuli växer ut från en MTOC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Mikrotubuli-associerade proteiner (MAPs)

A
  • Stabiliserar och destabiliserar
  • Leder mikrotubuli mot specifika cellulära platser
  • Tvärbindning
  • Medierar sina interaktioner med andra cellulära proteiner
  • Motor proteiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Two poles of a mitotic spindle (delande cell), vad är spindelapparaten?

A

När mitos/celldelning sker delar sig centrosomet i två delar, fungerar som motsatta poler av spindelapparaten.
Spindelapparaten är ansvarig för att separerar kromosomer under celldelning och fördela dem jämnt mellan nya dottercellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Centrosom (icke-delande cell)

A

I en icke delande cell fungerar centrosomet som centrum för mikrotubulär organisation, involverat i intracellulär transport samt struktur
viktig del av cytoskelettet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Basal body (cilia)

A

I celler som har cilier (korta hårliknande strukturer på cellens yta) fungerar centrosom som basal kropp.
Basal kroppen är det central element som bildar grundenför ciliet och fungerar som en motor fr ciliär rörelse eller sensorisk perception.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Centrosomers struktur

A

Två vinkelrätt orienterade centrioler och centrosommatris (pericentriolärt material)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Mikrotubuli i celldelning

A
  • Mikrotibuli plockas isär och sätts ihop till mitotic spindles nukleerade i de dubbla kromosomerna

Mitotiska spindlar stöder separationen av systerkromatider till dottercellerna

Läkemedel som blockerar ombyggnad av mikrotubuli stoppar celler i mitos (kemoterapi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Mikrotubuli i cell polaritet

A
  • Orienterade, stabila mikrotubuli i axon
  • Stöttar struktur och formar vägar som vesiklar rör sig via (mellan cellkropp och axon-terminal)
  • Möjliggör transport av neurotransmittorer, mitokondira, etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Motor proteiner

A
  • Kinesin
  • Dynein
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vart rör sig motorprotein?

A

Kinesin mot + änden och dynein mot - änden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Aktin Mikrofilament

A
  • Tunna och flexibla, avgör cellform
  • Viktig för cellrörelse som berör ytan
  • Adherens junctions kopplar till nära celler
  • Fokala adhesioner kopplar till ECM
  • Både kontinuerlig förändring och stabilitet
  • Bidrar till kontraktion i muskelceller och mikrovilli av tarm-epitel celler
  • Bidrar till celldelnign med formande av kontraktil ring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är en actin?

A

Ett enzym kallat ATPas som finns i celler och är en nyckelkomponent i cytoskelletet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Struktur av aktin mikrofilament

A
  • Globulära aktin monomerer polymeriserar till tunna filament
  • Strukturell polaritet baserat på placering av flobulära aktin monomerer
  • Aktin filament bildar en snurrad dubbelkedja
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad hände när actin inkorporeras i filament?

A

Bryter ned bundet ATP till ADP och fosfat, ATP hydrolys
Främjar frisättning av aktin-subenheter från filamentänden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad beror tillväxt eller kyrmpning av filament på?

A

Koncentrationen av fria aktin-monomerer och hastigheten på ATP hydrolys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Treadmilling

A

Vid en mellanhög koncentration av actin-monomerer kan treadmilling inträffa, filament växer i en ände samtidigt som det krymper i den andra

43
Q

Arrangemang av mikrofilament, 3 delar

A
  • Stress fiber
  • Cell cortex
  • Filopodium
44
Q

Cell cortex

A

Gel-like network

44
Q

Stress fibrer

A

Conractile bundle

45
Q

Filopodium

A

Tight parallel bundle

45
Q

Actin binding proteins (ABPs)

A

Differentiellt regulerar beteendet hos aktin cytoskelettet i olika delar av cellen

46
Q

Myosin (main motor proteins)VAD INTERAGERAR MYOSIN MED?

A
  • Interagerar med aktin för att forma kontraktila strukturer
46
Q

Två typer av myosin

A
  • myosin 1, finns i alla celltyper, huvudet binder till aktinfilament och svansen binder till lasten
  • Myosin 2 finns bara i muskelceller
47
Q

Aktin-medierad cellrörelse, specifikt cellmigration genom krypning

A

Cellmigration genom krypning är en process där celler omorganiserar sitt kortikala aktin i respons på olika stimuli. Denna rörelse består av tre huvudsteg: protrusion (förlängning av cellens främre kant), attachment (fästning vid substratet), och traction (kraftgenerering för att förflytta cellen framåt).

48
Q

Muskelkontraktion

A

Muskelkontraktion är en process som involverar ett komplex av två tunga och två lätta kedjor. Varje tung kedja består av en rund huvuddomän och en lång svansdomän som bildar en tvåsträngad spiral. Många myosin-II-molekyler samarbetar med varandra för att bilda bipolära filament. Denna process är central för muskelrörelse.

49
Q

Cell adhesion molekyler, main families

A
  • Cadheriner
  • Selektiner
  • Integriner
  • Immunoglobulin-superfamilj (CAMS)
49
Q

Cell adhesions molekyler

A

enpass transmembrana proteiner ankrade i cytoskelttet
De är involverade i bindande av ytproteiner av närliggande celler eller ECM

50
Q

Cell-cell junctions

A
  • Ocluding junctions, tight junctions
  • Anchoring junction, adherens junctions och desmosomer
  • Communicating junctions, gap junction
50
Q

Anchoring junctions

A

kopplar indirekt ihop cytoskeletts komponenter i cellvävnad
Producerar stark adhesion mellan celler via cadheriner och intracellulära länk-proteiner

50
Q

Occluding junctions - Tight junctions

A
  • Sätter samman celler för att hindra läkage
  • Huvudkomponenter är occludin och claudin
  • Finns i vävnader med barriärfunktion ex Tight epitel, blodd-brain barrier (endothel)
51
Q

Adherens junctions

A

En typ av anchoring junction, aktin mikrofilament
- Finns under tight junctions
- Formar ett bälte runt cellen, zonula adherens
- Formast främst av klassiska cadheriner
- Binder aktin mikrofilament via intracellulära ankar-proteiner
- Underlättar bildning av rör eller vesiklar i epitelvävnader

52
Q

Ex på ankar proteiner

A

Catenin och plakoglobin

53
Q

Adapter protein exempel

A
  • Plakoglobin
  • Plakophilin
  • Desmoplakin
53
Q

Desmosomer

A

Anchoring junctions
- Formas av icke-klassiska cadheriner som desmoglein och desmocollin
- Binder intermediära filament via adapter proteiner

53
Q

Huvudsakliga ECm adhesion komplex

A

Hemidesmosomer och fokala adhesioner

54
Q

Gap junction

A

Communicating junction
- Formas av connexins
- Tillåter små molekyler flyta mellan celler
- Elektriska synapser i CNS

55
Q

Intermediära filament exempel

A
  • Keratin
  • Vimentin
  • Neurofilament
56
Q

Vad gör ECM adhesions komplex

A
  • Ankrar celler till specifika ECM-proteiner, främst via integriner
  • Kopplar cytoskeletala element till adhesionspunkter med hjälp av adapter protein
57
Q

Desmosome

A

parar intermediära filament i en cell med dess granne

57
Q

Adherens junctions kort om

A

Sätter samman aktin bundles i en cell till en liknande bundle i en närliggande cell

58
Q

Gap junctions kort om

A

Formar kanaler som låter små, intracellulära, vattenlösliga molekyler passera från cell till cell

59
Q

Vad gör en hemidesmosom?

A

Ankrar intermediära filament i en cell till basal lamin

60
Q

vad består cellmembran av?

A

Fosfolipider

61
Q

Fosfolipider

A
  • Hydrofila huvuden som pekar mot vatten
  • Hydrofoba svansar som är kärnan av membranet
61
Q

Mitokondrier

A
  • Resultat endosumbiotisk evolution
  • Egen genom
  • Dubbelmembran
  • Powerhouse of cell
62
Q

Vad styr mitokondriers utsträckning?

A

Mikrotubuli

62
Q

Mitokondrievolym

A

Enligt energibehov, ex muskelceller har en hög volym av mitokondrier

63
Q

Mitokondrierna genom/proteiner i mitokondrier

A
  • Vissa kodas i kärnan och tillverkas i cytosolen
  • För att dessa ska nå mitokondrierna finns speciella signalsekvenser och transportmekanismer som TIM och TOM
  • Vissa proteiner kodas direkt av mitokondriens eget DNA och tillverkas av dess egna ribosomer
64
Q

Peroxisomer

A
  • Enkelmembran
  • Producerar och använder väteperoxid
  • Viktig nedbrytning av toxiska molekyler, o viss fettnedbrytning
  • Växer o delar sig själva när de nåt en viss storlek
65
Q

Mitokondriella sjukdomar

A
  • 1/11000 i Sverige
  • Ofta defekter i andningskedjan, sämre prod ATP
  • Nervsystemet och skelettmuskulaturen mest drabbat
66
Q

En typ av peroxisomala sjukdomar

A

Zellwegers syndrom

66
Q

ER, endoplasmatiskt retikel

A
  • Membranstruktur kontinuerligt med kärnhöljet
  • Kärnhöljsdelar blir del av ER under mitosen
  • Mängden och typen av ER varierar baserat på celltyp
67
Q

Granulärt ER

A
  • Translation, modifiering och veckning av membranproteiner
  • Transport av proteiner från ER till golgiapparaten med hjälp av transportvesiklar
67
Q

Slätt ER

A
  • SMÅ MÄNGDER I DE FELSTA CELLER
  • syntes av lipider, fosfolipider, steroidhormoner
  • metabolism av alkohol och toxiska molekyler
68
Q

Proteinglykosylering

A
  • Påbörjas normalt i ER och avslutas i golgi
  • handlar om olika typer av sockermolekyler som fästs på proteiner för funktion och rätt veckning
69
Q

Golgiapparaten

A
  • Enkelmembran
  • “POSTNORD”
  • Sortering och modifiering av proteiner
  • tre delar cis-golgi, cisterna och trans-golgi
70
Q

Olika funktioner i golgi-apparaten

A

Kommer in från ER
- Sortering
- Fosforylering
- Ta bort sockermolekyler
- Lägga till sockermolekyler, ex blodgruppsantigener
- Sulfatera
- sortering
Ut mot lysosomen, cellmembranet eller till en vesikel

70
Q

Lysosomer

A

Cellens återvinningscentral
- Enzymer verksamma
- Protonpump som håller pH lågt
- De enzymer som ska vara verksamma i lysosomer märks med transportsignal i golgi (mannos-6-fosfat)

71
Q

Vesikulär transport

A
  • Vesiklar som innehåller olika typer av molekyler
  • Inom cellen, ut från cellen, in i cellen
  • Transporteras av vesiklar med motorproteiner längs mirkotubuli
  • Har adresslappar
72
Q

Vad händer vid nedsatt funktion av lysosomen?

A
  • Celler kan inte utföra normal nedbrytning av molekyler
  • Icke nedbruten matieral ansamlas
  • ex på sjukdomar Gaucher och Hunters sjukdom
72
Q

Vad är Klatrin viktigt för?

A

Budding av vesiklar

73
Q

Endosomer - Sorteringsorganeller

A
  • Mellanstation i transport mellan ER och lysosom och från cellyta till lysosom
  • Finns olika typer av endosomer
  • Endosomer mognar och fuserar med målstrukturer
73
Q

Olika typer av transport

A
  • Gated transport
  • Transmembrantransport
  • Vesikulär transport (endo- exocytos)
74
Q

Gated transport

A
  • små molekyler slinker igen och större transporteras selektivt
  • kan öppnas och stägnas
75
Q

Tre huvudtyper av transportörer

A
  • uniport
  • Symport
  • Antiport
    Symport o antiport, coupled transport
76
Q

Exocytos

A
  • celler utsöndrar molekyler
  • Typ av vesikeltransport
76
Q

Konstitutiv exocytos

A

Konstant aktiv, finns i alla celler

77
Q

Endocytos, olika typer

A

Substanser importeras in i cellen
- Receptorberoende/specifik endocytos
- Pinocytos
- Fagocytos

77
Q

Reglerad exocytos/sekretion

A

Sekretion av stora mängder molekyler lagrade i vesiklar vid given signal, ex insulin eller amtspjälkande enzymer

78
Q

Receptorberoende endocytos

A

Tex import av LDL (transportör av kolesterol) med en specifik LDL-receptor

79
Q

Pinocytos

A

Intag av vätskedroppar genom invaginering av cellmembranet

80
Q

Fagocytos

A
  • Cellen tar in stora partiklar genom invaginering av cellmembranet
  • Import av bakterier, virus, döda celler,mineralpartiklar
  • Viktig mekanism mot patogener
81
Q

Transcytos

A
  • Molekyler transporteras genom cellen
  • Import på en sida av cellen och export på den andra
  • Exempelvis i polära celler , ex epitelceller med en apikal och en basal del
81
Q

Autofagi

A

Återanvöndning av material från organeller, ex defekta mitokondrier
- Viktig för homoestas
- Först bidas autofagosom runt målet
- Autofagosomen fuserar med en lysosom och innehållet återanvänds

81
Q

Ex på transcytos

A
  • Infektion av HIV genom transcytos
  • Transcytos av antikroppar
82
Q

Hud funktioner

A
  • Kropps barriär
  • Producerar hår
  • Värme-reglerande
  • Sensoriskt
82
Q

Definition av skada/wound/sår

A

Sår är organismens mekaniska skador som uppstår genom att förstöra integriteten hos täckande vävnader som hud eller slemhinnor

82
Q

Vulnus, Primära läkande sår/vulnus

A

Exempelvis kirurgiska sår (snitt) är sår utan vävnadsskador. Sårränderna placeras mot varandra och sys ihop

83
Q

Ulcus/sekundära läkande sår

A

Ex bensår eller trycksår, vävnadsskador som måste fyllas i för att såret ska läka

84
Q

Erosion

A

Ytlig skada på epidermis, läker utan ärr

85
Q

Ulcus

A

Skada på både epidermis och dermis och läker med ärr

86
Q

Grundläggande processer som krävs för sårläkning

A
  1. Många olika typer av celler behövs
  2. Alla celler måste kunna röra sig (migrera)
  3. Cellerna byter info med varann (interagerar)
  4. Celler måste kunna proliferation (förökning)
  5. De måste kunna differentiera (återskapa barriäreens funktion)
86
Q

Direkt respons i sårläkning (steg 1), hemostas

A

Skadan på vävnad och kärl startar direkt läkningsprocessen
Hemostas (för att förhindra och stoppa blödning)

  • Blödandet startar kaogulationsprocessen
  • Ett fibrinkoagel formas, bestående av fibrin och blodplättar

Resultat blödning upphör, vätskeförlust och infektion av bakterier stoppas

86
Q

Steg i sårläkning

A
  1. Direkt respons
  2. Inflammationsfas
  3. Ny bildning av vävnad
  4. Remodelering
87
Q

Inflammationsfasen (steg 2, 1-6 dagar)

A

Börjar vid skadans inträffande och fortsätter tills sårområdet är renat.

  • Blodplättar släpper ut vasoaktiva faktorer
  • leukocyter, främst (neutrofiler)attraheras, vilket öfrst leder till utlösning av cytokinessom i sin tur drar till sig monocyter från blodet
88
Q

Maggot medicin

A

Sterila larver används frekvent för att exempelvis rena diabetiska sår

Detta eftersom maskar bara käkar dött kött och lämnar frisk vävnad ifred

89
Q

Symtom av inflammation

A
  • Smärta, döda celler ger från sig substanser som irriterar frie nervändar, frigör histamin som förstärker inflammatoriska responsen
  • Ödem, vaskulär dilatation leder till kärlväggen ger ifrån sig vätska vilket leder till svullning och ödem
  • Värme och rodnad, mikrocirkulationen ökar vilket leder till detat
90
Q

Makrofagers roll i sårläkning

A

Tillkommer i steg 2, inflammationsfasen

Monocyter blir makrofager som renar såre från bakterier, död vävnad och externt material
Makrofager producerar också nya växt-faktorer som påverkar andra celler för att fortsätta sårläkningen

90
Q

Nybilding av vävnad, Steg 3 i sårläkning

A

Börjar efter några dagar och pågar ca 7-10 (beroende på ålder och storlek)
- I epidermis börjar keratinocyter proliferation och migreraar på fibrinkoagelet, under skorpan

Hår follikler hjälper också med denna process

  • I dermis börjar formation av granulationsvävnad, fibrinkoagelet ersätts med fibroblaster
    Fibroblaster vid sårets ände blir myofiblaster som kontraherar för attgöra såret mindre
  • Sedan kommer keratinocyter i epidermis avsluta sin proliferation och börja differentiera

Viktigt också att hår-folliklar och körtlar inte läks tillbaka

91
Q

Remodelering, steg 4 i sårläkning

A

Pågår i månader eller år

I dermis:
- Blodkärls nätverk förfinas
- Kompakt ECM blir mjukare och strukturerad
- Myofibroblaster (the msucle ring) försvinner
- Makrofager äter upp neutrofilerna och återvänder till vaskulaturen

Pateinter rapporterar ofta att känsla för rörelse inte återkommer

92
Q

Hypertrophic scars

A

Breda, “svällande” ärr, avgränsade till det skadade området

93
Q

Keloids

A

Breda ärr som sprider sig utanför skadade området, mer vanligt i pigmenterad hud, ofta bröst eller axlar

94
Q

goal of all wound care?

A

LÄka såret minska lidandet och facilitera vardagslive
- Identifiera och behandla orsaken till såret
- Identifiera och behandla faktorer som inhiberar läkning
- Smärtsamma sår läker sämre!

95
Q

generella läknings-inhibitoriska faktorer

A
  • minskad cirkulation
  • Sjukdomar
  • dorger eller medicin
  • Rökning
  • UNdernäring
  • smärts
  • ökad ålder
    -Oro
96
Q

Lokala läknings-inhibitorer

A
  • infektion
  • nekrotisk vävnad
  • ödem
  • frekvent klädbyte
  • tryck
97
Q

Venösa ulcus

A

Kan bero av ex skadade valv i benets vener

Symtom:
- ytligt sår vid ankeln
- Ödem, eksem
- Sällan/aldrig svart nekros i såret
- Smärta vid en låg position

98
Q

Definition av svårläkta ben ulcus

A

Sår under knäet i över 6 veckor

  • Venös ulcus/venös brist, ofta lång medicinsk historia
  • Artär skada/artär brist, ofta kort medicinsk historia
99
Q

Artära sår

A

Orsakas av arteroskleros

Symtom:
- Djupa, slagna sår på fötter, tår eller hälar
- Ofta svart nekros i såret
- Smärta i en hög position

100
Q

Tryck ulcus (pressure ulcus)

A

orsakas ofta. avtryck på en punkt/område

Patienter i risk:
- Paralyserade
- Nedsatt sensorisk förmåga
- Patient med flera sjukdomar

101
Q

Diabetisk fot ulcus

A

Patient kan ha:
- Angiopati, periferal vaskulär sjukdom
- Neuropati, skada på perifera nerver leder till sensorisk nedsättning

102
Q
A
103
Q
A

BV 2 läkarprogrammet (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions