BV 2 modul 3 Flashcards
Deskriptiv embryologi
Anatomin hos växande embryo
Molekylär förståelse
Mekanismerna, vilka gener och proteiner som är viktiga för vår utveckling
Utvecklingsbiologi
- Många olika arter studeras för att få ett jämförande perspektiv
- Olika arter passar bra för olika sorters experiment
Epigenes
Gradvis tillväxt och utveckling av en organism
Preformation
organismen är “preformerad” i könscellen och utvecklas från en mindre kopia av sig själv
hartsoeker teori
Miniatyrmänniska i spermiehuvudet
Malphigi
Hävdar sig ha sett fullt utvecklat embryo i “oinkuberat” hönsägg
Charles Bonnet teori
Pådriver preformationsteorin ur ett teologiskt perspektiv
När börjar livet enligt genetiken?
Befruktning
När börjar livet, embryologisk
Gastrulation, blastocysten/blastula omvandlas till en struktur med tre lager som kallas gastrula
När börjar livet neurologiskt
Mätbar hjärnaktivitet
När börjar livet ekologiskt/teknologisk
När fostret kan klara sig själv utanför mamman/livmodern
Vad måste celler kunna?
- Dela sig (meios eller mitos) proliferation
- Specialisera sig, differentiering
- Kommunicera
- Sammarbeta
Mitos
- En cell delar sig till två identiska dotterceller.
- Dessa dotterceller används för att reparera, växa och ersätta slitage i kroppen
- Kommer resultera i celler med samma kromosomantal som den ursprungliga cellen
Meios
- En process där en cell delar sig för att bilda 4 könsceller
- Könscellerna kommer ha hälften så många kromosomer som den ursprungliga cellen
- Nödvändigt för sexuell reproduktion och resulterar i genetisk variation
Differentiering
Dottercellerna får olika egenskaper och olika genuttryck
Detta sker genom reglering av cellens gener.
Beroende på vilka som är på och av är cellen specialiserad för olika saker
DNA -> mRNA -> Protein
exempel på kommunikation mellan celler
Aktivering av gener i en närliggande cell
- Celltyp A (sändaren) skickar en signalmolekyl
- Celltyp B (mottagaren) har en receptor som tar emot den
- Signalen transporteras sedan till kärnan där genreglering sker
Cellers samarbete
Celler organiserar sig till olika strukturer i vävnader
Cytoskelettet
Cellens inre “skelett” och muskulatur
- Cellens form
- Cell migrering
- Transport av molekyler inom cellen
Embryonal period hos människan
- Från befruktning till ca v 8-9
- Alla viktiga strukturer och organ bildas
- Som mest känslig för teratogena ämnen
Fetal period / Fosterperiod
- Månad två till födsel
- Embryot växer kraftigt
-Organ mognar så de kan fullgöra sin funktion
Födelse - Perinatal period
- Stor fysiologisk omställning
- Flera organ , ex lungor, ska börja fungera
Postnatal period
Ytterliggare mognad för ex
- Hjärna
- Tillväxt
- Könsmognad
Fördelar med sexuell produktion
- Avkomma är genetiskt olika vilket ger större möjligheter till miljöanpassning
- Honor väljer främst partner med goda gener, dåliga elimineras
Haploid cell
En cell med enkel kromosomuppsättning (23)
Diploid cell
Cell med dubbel kromosomuppsättning (46 st)
Meios, kortare avancerade ord blblbalalvla
Reduktionscelldelning haploida celler bildas ut diploid cell
Zygot
En cell som bildas när spermien och ägget sammansmälter
Gameter (könsceller)
- Haploida
- Bildas under meios (grekiska för förminskning)
- Under meios halveras genetiska materialet (2 till 1 kromosom)
Meios - bildning av gameter, steg
- Duplicering av kromosomer
- Kromosomer ligger i spindelplan som par
- Separering av homologa kromosomer
- Celldelning 1 - två haploida celler
- Celldelning 2, 4 haploida celler bildas
Kromosomal överkorsning
Delar av homologa kromosomer i ett kromosompar byter plats med varandra
- I meiosen sker överkorsning i första fasen (profas 1)
Överkorsning ökar genetisk diversitet mellan gameter
Hur skiljer sig meios från mitos i de 5 stegen
- Duplicering av kromosomer, sker i båda
- Kromosomer ligger i par på spindelplan i meios men individuellt i mitos
- Separering av homologa kromosomer sker i meios och separering av systerkromatider sker i mitos
- celldelning till två haploida celler i meios men två diploida celler i mitos
- fyra haploida celler bildas, endast i meios
Överkorsning i steg
- Homologa kromosomer parar ihop sig - gen mot gen
- De dras tätt ihop av cohesinkomplex, ett proteinkomplex
- Flera proteiner klipper DNAt
- Överkorsning sker (homolog rekombinering)
Vilka två sätt skapar meios variation på?
1) Blandning av maternella och paternella kromosomer
2) Överkorsning av kromosomer
Blandning av kromosomerna
- Maternella och paternella homologer delas slumpmässigt till gameter
- ger upphov till 8,4 milj olika gameter för en individ
Överkorsning
- Ca 2-3 överkorsningar per par kromosomala homologer
- Fel vid överkorsning kan leda till deletion eller duplikationer
Gameter börjar bildas under embryostadier
- Förstadieceller som skall bilda gameter kommer från gulesäckens vägg (extra embryonalt)
- Förstadiecellerna migrerar till genital ridge (embryonal struktur) som bildar framtida gonader
PKC
- Primitiva könsceller
- Är diploida
- Är förstadieceller som ska bilda könsceller, sorteras ut tidigt under embryoutvecklingen
- Vandrar till framtida gonader som bildar ovarier och testis
Vad bestämmer om PKC bildar ägg eller spermie?
- Det bestäms beroende av manlig eller kvinnlig gonad
- SRY-gen på Y-kromosom ger en manlig gonadutveckling (testis)
- SRY (transkriptionsfaktor) reglerar andra geners aktivitet
Spermie utveckling
- PKC till gonad
- Spermatogonia delar sig mitotiskt (diploid)
- Primär spermatocy påbörjar meios vid pubertet
- Efter avslutat meios differentierar spermatider
Spermieutveckling 3 huvuddelar
Mitos:
- Spermatogonium
Meios:
- Primär spermatocyt
- Sekundär spermatocyt
- Spermatider
Spermiogenes:
- Differentierade spermatider
- Spermatozoa
Spermatogenesen / spermieutveckling
Tar runt 64 dagar
- Mitos 16 dagar
- 1a meiotisk delning 8 dagar
- 2a meiotisk delning 16 dagar
- Spermiogenes 24 dagar
Mogen spermie, form
Huvud:
- Akrosom
- Cellkärna
- Cellmembran
Svans:
- Mitokondrier
- Cellmembran
- Flagellum
Flagell spermia
Saknar många organeller men har många mitokondrier
Akrosom spermier
Utsöndrar hydrolytiskt enzym för att ta sig igenom ägghölje
Äggutveckling
- PKC till gonad
- Oogonia delar sig mitotiskt
- Primär oocyt påbörjar meios 1 - arrest
- Vid pubertet oocytmognad, meios 1 slutförs, sekundär oocyt
- Sekundär oocyt börjar meios 2 (avslutas vid fertilisering)
vart mognar ägg?
I äggstocken
Oogoinum till fertilisering
- Oogonium (första mitotiska delning börjar vecka 12)
- Primär oocyt so minskar från v.24 till puberteten, då första meiotiska delninge avslutas
- Sekundär oocyt
- Ovulering
- Fertilisering
Fertilisering steg
- Ovulation
- Fertilisering
- Celldelning
- Implantation
Infertilitet
ca 15% av alla par kan inte få barn
- Mäns spermieantal har minskat påtagligt i moderna tid och anledningen är okänd
Vad händer om endast paternell arvsmassa nedärvs?
Inget embryo bildas, mycket extraembryonal vävnad
Vad händer om endas maternell arvsmassa ärvs
Embryo bildas, lite extraembryonal vävnad
Finns det skillnad på maternellt och paternellt DNA?
- Det finns epigenetiska skillnader mellan maternellt och paternellt DNA
- Uttryck i vissa gener beror på om de ärvs från mamma eller pappa
Ex kan du korsa häst och åsna och då få antingen en mulåsna eller mula
Nedärvning av recessiv sjukdom
Båda allelerna måste vara sjuka
Nedärvning av dominant sjukdom
Bara en av allelerna behöver vara sjuk
Aneuploidi
Fel antal kromosomer
Euploidi
Rätt antar kromosomer
vad är vanligaste kromosomavvikelsen hos nyfödda?
Trisomi 21, tre st kromosom 21
många gener bidrar till down syndrom
De la chapelle syndrome
överkorsning av könskromosomer hos män (XX)
asymtomatiskt till “sex-reversal” (90% av fallen translokering SRY)
Swyer syndrome
Överkorsning mellan könskromosomer kvinnor (XY). Äggstockar funktionsnedsatta (SRY ofta förändrad)
Nedärvning av mitokondriellt DNA
- Nedärvs maternellt via stora oocyten (ägget)
- De flesta generna finns i cellkärnan, några få finns i mitokondrien
- Sjukdomar som orsakas av fel i mitokondriens DNA ärvs alltså via modern
Utvecklandet av ägg i äggstocken
- Under hormonell kontroll
- FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon) kontrollerar ägglossningen
- Progesteron produceras i gulkroppen (corpus luteum) och styr livmoderslemhinnans (endometriets) tjocklek
Hormonell reglering av endometrium (livmoderslemhinnan)
- Progesteron styr livmoderslemhinnans tjocklek
- Om ägget befruktas och implanteras i livmodern produceras hCG (humant chorion -gonadotropin)
- Detta verkar tillbaka på gulekroppen som vidmakthåller produktionen av progesteron
- Endometriet utvecklas till decidua (decidualisering)
- Avstötningarav endometriet, mens, förhindras
Befruktningen
- Sperimer mognar under vandringen till Oocyten i äggledaren
- Spermien binder till zona pellicuda
- Acrosomreaktionen utlöses så proteaser (Akrosin) hjälper spermien tränga igenom zona pellicuda
- Cellmembranerna fuserar
- Oocytens meis 2 asvlutas innan cellkärnorna fuserar
- Zygot bildas
Kapacitering
Mognad av spermceller som sker i vandring till oocyten
Syngami
Zygot cell bildas
Förhindrande av polyspermi
- Om två spermier tränger in får vi ett icke livsdugligt embryo
- för att förhindra detta finns ex kortikalreaktionen och inaktivering av spermiereceptorer
Dag 0 embryologi
Zygoten
- Haploida pronucleus från ägget och spermien sammansmälter (syngami) till en diploid kärna
- En zygot bildas
Dag 1-4
Klyvningsembryot delar sig och vandrar genom äggledaren
- Växer inte i storlek, avgränsat av zona pellicuda
- Mycket liten RNA- o protein-syntes
- Cellerna i klyvningsmebryot är totipotenta stamcelelr
Dag 4 embryologi
Embryots celler är alla lika fram till morula stadiet
- Cellerna i klyvnignsmebryot är totipotenta stamceller fram till morula, 16-cellstadiet
- I morulan ligger cellerna tätt an mot varann: Kompaktering av embryot
Dag 5
Blastocysten bildas och kläcks ur zona pellicuda, består av två sorters celler:
Inre cellmassa (embryoblast):
- Bildar embryot
- Pluripotenta stamceller
Trofoblast
- Bildar extraembryonal vävnad, “embryots del” av placentan
Totipotent cell
Kan utvecklas till vilken celltyp som helst i embryot/embryots del av placenta, ex zygot, klyningsembryots celler
Pluripotent cell
Kan utvecklas till vilken celltyp som helst i embryot
Ex, inre cellmassan i blastocysten - “embryonala stamceller”
Multipotent cell
Kan utvecklas till många celltyper
Ex benmärgceller, neuronala stamceller
Unipotent stamcell
Kan utvecklas till en enda mogen celltyp
Ex keratinocyt
Blastocysten kläcks
- Dag 5 börjar blastocysten borragenom zona pelucida
- Enzymatisk reaktion bryter upp zona pellicuda
- Den nakna blastocysten kan nu binda till livmoderslemhinnan (decidua)
Dag 6
Blastocysten implanteras i livmodersslemhinnan
- Kontakt med livermodersslemhinnan stimulerar celldelning i trofoblasten
Vid implantation delar trofoblasten upp sig i:
- Syncytiotrofoblast
- Cytotrofoblast
Syncytiotrofoblast
Invaderar livmodersslemhinnan
Cytotrofoblast
Som omger blastocysthålan
RU-486, kopplat till antikonception
Progesteron-hämmare
Stimulerar avstötning av endometriet.
Fungerar upp till ca 8 veckor efter senaste menstruation
Progesteron och hCG (humant chorion-gonadotropin) vidmakthåller graviditeten
Implanterade syncytiotrofoblasten producerar hCG som upprätthåller produktionen av progesteron från äggstockarna, viktigt för vidmakthållning av graviditet
Vad mäter vanliga graviditetstester?
Humant chorion-gonadotropin, hCG
Ektopisk graviditet
När implantation inträffat på fel plats.
- ca 2% av alla graviditeter
- Kan leda till svåra blödningar, ruptur i äggledare
- Ökad risk efter äggledarinlfammation
Embryologi vecka 2
- Embryot blir bilaminärt, embryoblasten blir till epiblast och hypoblast
- Embryot implanteras helt i livmoderslemhinnan
- Placentan börjar bildas, lakuner bildas
- Håligheter bildas och växer
Ca dag 7-8
Embryot blir bilaminärt, inre cellmassan delas upp i epiblast och hypoblast
Hypoblast, primärt endoderm
Epiblast, primärt ektoderm
Ca dag 8
- Syncytiotrofoblasten invaderar livmoderslemhinnan mer
- Penetrerar epitelskikt och dess basalmembran, går på djupet in i undeerliggande bindväv
- Primär amnionhåla bildas
Ca dag 9
- Embryo helt implanterat och omslutet av endometriets epitelskikt
- Sekundär amnionhåla bildas
- heusers membran börjar bildas
- Lakuner (hålrum) bildas i syncytiotrofoblasten
dag 10-11
- Blasotcysthålan kallas primär gulesäck när Heusers membran omger den
- Lakuner fuserar med moderns cirkulation och fylls med blod
- Ytterliggare en håla börjar bildas:
Trofoblasten växer snabbare än gulesäcken och expanderar. Heusers membran och cytotrofoblasten utsöndrar acellulärt material som separerar dem
Dag 11-12
Korionhålan bildas
- Extraembryonala mesodermet (från hypoblaster) täcker Heusers membran och cytotrofoblasten
- Extraemrbyonala retiklet bryts ner
- Korionhålan bildas
Dag 12-13
Den primära gulesäcken snörps av och definitiva gulesäcken bildas
Kontakten mellan moderns och embryots cirkulation i placenta
- dag 9-19 mammans blodkärl kontakt med lakuner
- Dag 11-13, primärvilli bildas med häjlp av cytotrofoblaster och extraembryonalt mesoderm i syncytriotrofoblast
Moderns blodtillförsel till lakunerna via placenta
- Spiralartärt
- Ven
- Lakun/intervillösa utrymmet
Embryots kontakt med lakunerna
- Navelsträngsartär
- Navelsträngsven
- Fetala kapillärer
Placentan utgör en skyddande barriär
- Barriär mellan embryots och moderns cirkulation
ex rubellavirus kan ta sig igenom
Viktiga hänelser under vecka 3
- gastrulering, process som skapar 3-skiktat embryo
- Primitivknottran bildas
- Somiter bildas, första segmenteringen i kroppen
- Ryggsträngen/notokordet bildas, definierar mittlinjen i embryot
Gastrulation
Den bilaminära embryonala skivan undergår omorganisering för att forma en trilaminär skiva
Primitivstrimma
- Bildas tidigt i vecka 3
- långsträckt förtjockning på epiblastytan
Primitivknottra
- Bildas tidigt vecka 3
- Viktig för kroppens höger-/vänsteraxel
Kloak- och buccofaryngeal-membran
Bildas tidigt vecka 3
- Blivande anus och mun
Tidigt vecka 3
- Primitivstrimma bildas
- primitivknottra bildas
- Kloak- och buccofaryngeal-membran bildas
Vad bildas ur de tre groddbladen?
Alla kroppens organ
Vecka 3 gastrulering
- Epiblastceller vandrar ner genom primitivknottran o primitivstrimman
- Cellerna tränger undan hypoblasten och bildar definitivt endoderm och mesoderm
- Celler sm blir kvar i epiblastlagret byter namn till ektoderm
Vad ger mesodermet upphov till?
- Muskler
- Ben
- Bindväv
- Blodkärl
- Hjärta
Vilka är de tre groddbladen?
- Ektodermet
- Mesodermet
- Endodermet
Vad ger ektodermet upphov till?
- Hud
- Nervsystemet
- Sensoriskt epitel i öga, öra o näsa
- Tandemalj
Vad ger endodermet upphov till?
- Mag-tarmkanal
- luftvägar, lungor
- Sköldkörteln
- Bukspottkörteln
- Lever
Bildande o funktion Notokorden/ryggsträngen
- Cellen vandrar ner genom primitivknottran och bildar notokorden
- Axialt mesoderm
Funktion:
- Inducerar neuralrörsbildning
- Definierar embryots mittlinje
- Signalcenter
Den primitiva knottrans roll
- Celler vandrandes genom primitivknottran ger upphov till ryggsträngen
- Assymetriska organ, hjärta, lungor, magsäck, lever, mjälte
- Bestämmer kroppen höger-/vänsteraxel, celler (cilier)i primitivaknottran för tillväxtfaktorer till embryots vänstersida
Två migreringsrutter för epiblaster som ska bli mesoderm
- Celler som migrerar genom noden kommer stanna längs mittlinjen
- Celler som migrerar genom primitiva knottran kommer hålla sig mer lateralt
Mesodermet specialiseras (V3)
- Paraxialt mesoderm blir somiter
- Intermediärt mesoderm blir njurar, inre genitalia
- Lateralplattemesoderm blir ex hjärta, kärl, underhud, tarmväggar
Somiter: första segmetneringen av embryot
- Från paraxiala mesodermet
- påbörjas andra halan av v3 tills ca dag 30
- Totalt bildas 40-42 st
Vad ger somiter upphov till?
- Sklerotom, ryggrad, revben o bröstben
- Myotom, muskler
- Dermatom underhud
Gastrulering stegen
- Epiblastceller lösgör sig ur epitelet
- våg 1, epiblastceller tränger undan det primitiva endodermet och bildar endoderm
- våg 2, bildar mesodermet, mellan endoderm. oepiblast
- deller kvar i epiblast är nu ektoderm
neurulering
Bildandet av neuralröret
- Ektodermet trycker på från båda sidorna. så att neuralröret bildas.
- Neuralplattan viks som ett papper med veck förankrat i notokorden.
- Vissa celler i neuralplatan blir konformade, underlättar bildandet av neuralrör.
- Avknoppning av neuralröret från övrigt ektoderm (epidermis)
Neural induktion
Bildandet av neuralplattan
- Inleds V3
- Signaler från mesoderm inducerar ektoderm att bilda neuralplattan
- ca 50% a ektodermet bildar neuralplattan o resten blir epidermis
Strukturer under neurulering
- Neuralplatta
- Neuralveck
- Neuralfåra
- Neurallist
- Neuralrör
Gångjärn
I ektodermet, underlättar rörbildning
Neuralrörsslutning
mellan. d21-26
- Först punktvis längs rörets längsaxel, sedan som ett blixtlås
Neuroporer stängs sist
Spina bifida
Defekt i posterior i neuralrörsslutning
- Ryygrade utvecklas inte korrekt run ryggmärgen
- Olika grader
- folsyra vitamin B9 kan reducera risken
Neurulering - Neuralrörskrökning
under neurulering kröks även embryot, först kranialt
Anencefali
Defekt i anterior neuralrörsslutning
- Hjärnan står alltjämt i kontakt med fostervattnet och kan inte utvecklas
- Alltid dödligt
Hjärnan utveckling vidare
- Ytteriligare tillväxt får mitthjärnan och bakhjärnan att vikas in under framhjärnan
- Vindlingar (gyri) och fåror (sulci) ökar hjärnbarkens yta
Neurallistceller
- vandarar in från neruallisten
- Migrerar långa sträckor o ger upphov till vitt skilda celltyper
Ex perifera nervsystemet
Vad kan neurallistceller ge upphov till?
- Celler i perifera
- Binjuremörg
- Pigmentceller i huden
- Celler i hjärtat
- Bne, brisk muskler i skallen
Gälbågar
Har gamma evolutionär historia
- Brosk för att varje gäl stöd
- Artär för att absorbera syre från vattnet
- Muskler för att röra gälen
- Nerv för att styra gälens muskler
5 st bildas
Maxiallarprocessen
Överkäka
mandibularbågen
Underkäka
Fel vid slutningen av maxillarprocessen
Ger läpp- käk- gomspal och kan korrigeras med kirurgi
Embryots veckning
- Embryot tillväxer och viks både på längden och bredden
- Endodermal vävnad innesluts (mag-tarmkana bildas)
- Extremitetsutskotten bildas efter veckningen
- Gulesäck och amnionhåla är borttagna
Slutet på embryogenesen
- Alla organ har anlagts eller anlggs nu
- Huvudet går att igenkänna
- Växer i storlek och är nu ofster
Embryots tidiga blodomlopp
- vasculogenes, nybildning. av blodkärl
- Angiogenes, avknoppning och utväxt från tidigare kräl
vasculogenes
- Sker i blod-öar, samling stamceller
- Hemangioblast bildar endotelceller (blodkärl) o hematopetiska celler (blodceller)
- Endotelceller och blodceller gemensamt ursprung, hemangioblast
utveckling av hjärtat
- Kroppens först fungerande prgan
- Utvecklas från lateralplattemesoderm och neurallistceller
- Veckning får de primitiva blodkärlen att hamna bredvid varandra och bilda hjärtör
Nybildat hjärta veckas o sedan smälter veckade hjärtröret samman och bildar förmak och kamamre
Bildandet av mag- tarmkanalen
- Embryots veckningk leder bildandet av ett rör av endoderm (tarmröret)
- Först stängt. iändarna sedan bildas mun och anus från ett fram o bak membran
-Tarmen är förbunden med navelsträngen
Tarmrörets uppdelning
- Framtarm
- Mitt-tarm
- baktarm
Vad ger upphov till lever, gallblåsa. obukspottkörtel
Divertiklar
Alveoler
- Klasar av hålrum längst ut på bronkiolerna
- Alveolerna mpste hållas uoppblåsta för att fungera, surfakant krövs för detta
- Surfaktant, ytspänningsnedsättande ämne som produceras i alveolerna av pneumocyter
Varför används nematoden i utvecklingsbiologi?
- Lätt att identifiera geners funktiona via mutationsanalys
- helt genomskinlig alla celldelningar kan följas
- ca 70% av människans gener fins representerade
Lungorna
- Som ett utskott från framtarmen
- Delar sig öfr upphov till huvudbronker
- Förgrenar sig ytterliggare 16 gånger
- Slutar i alveoler klädda med ett tunt epitel
- Väster-högerasymmettri
Zebrafisk
bra att studera tidiga utvecklingemkeanismer
bananflugor i utvecklingsbiologi
- Viktiga gener gemensamma med oss
- Kroppslplan lik vår
Mus
- I stort sett alla viktiga gener gemesnamt med oss
- Däggdjur väldigt likt oss
- Utmärtk förstå sjukdomar
Knock out mus
Ta bort en gen frpn
Transgen mus
Lägga till en gen
Knock out processen
- Mutation. avgener i embryonala stamceller via homolog rekombination
- Isolering av cell-linje med mnutation (knock out) i en selekterad gen är möjlig
Vilka verktyg används i utvecklings biologi
- olika modellsystenm
- Cellbiologi
- Biokemi
Ex på reverse genetics
- Knock out möss viasde att genen som kodar för VEGF är viktig för kärlbildningen i embryot
- Stimulerar även blodkärlsbildning i tumörer och därigenom tumörtillväxt
Sonic hedgehog Shh
INducerar ventrala celltyper via en parakrin koncetrationsgradietn
morfogen punnkformig källa
Morfogen (signalmolekyl)
- Utsöndras från punkformigkälla och ger därmed upphov till en koncetrationsgradient
- celler kan ge olika svar beroende på koncetration av morfogenet
Signalmolekyler reglerar ofta genuttryck
Påverkar aktivitet av transkriptionsfaktoer
Integrerring
mekanismer för hur två eller flera signalvägar kan prata. medvaradnra
Amplifiering
- Ökar hastigheten
- Förstärker sgnalen
Intracellulära budbärare och signalproteiner möjliggr
- Intregration
-Amplifiering
Hox-gener
- Att segment ska få olika identitet
- Finns i alla flercelliga organismer
- Kodar för transkriptionsfaktorer
Vad kan fel på HOX gener orsaka
Homeotiska mutationer
Homeotisk mutation
- En kroppsdel ersätts av en annan
- Studerades förs på bananfluga
HOX-gener och missbildningar
- Vitamin A (retinoic acid) styr uttryck av HOX-gener
- Höga dosers av vitamin A kaudaliserar embryo
- Höga doser vitamin A kan ge missbildningar
Mutationer i pax gener
Kan ge spina bifida eller waardenburgs syndrom
Mutationer i sonic hedgehog
Kan ge holoprosencefali
Vad styr extremitetsutväxt?
- Grupp av singlaerande celler reglerar utväxt längs proximal-distal axel
- AER är en ectodermal cellstruktur (grupp av celler) som ligger distalt
FGF (fibroblast growth factor)
Kan ersätta AER
Syndrom som bottnar i defekter av FGF-receptorer
Defekter. iextremitetsutvecklingen
- Aperts syndrom
- Pfeifers syndrom
- Jakcson-weiss syndrom
- akondroplasi
Samverkan mellan AER och underliggande mesoderm
- AER styr utväxt, inte identitet
- Underliggande mesodermet styr identitet
Shh och HOX-koder
- Shh styr uttrycket av HoxD gener
- Dessa ger sedan upphov till struktuer såsom fingrar
Vad kan mutationer som påverkar Shh leda till?
- Polydaktyli, extra finger
Ameli
Extremitet saknas
Meromeli
Del av en extremitet saknas
Fokomeli
Missbildad extremitet, ex flippers
Polydaktyli
Får många fingrar eller tår
Synpolydaktyli
Sammanväxta fingrar eller tår
Adaktyli
Avsaknad av fingrar eller tår
Thalidomid (neurosedyn)
Kan orsaka missbildningar under extremitetsutvecklingen
- Antalet missbildade fall följer mängden thalidomid som distribuerades året innan
