Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BV 2 läkarprogrammet > BV 2 modul 3 > Flashcards

BV 2 modul 3 Flashcards

1
Q

Deskriptiv embryologi

A

Anatomin hos växande embryo

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Molekylär förståelse

A

Mekanismerna, vilka gener och proteiner som är viktiga för vår utveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Utvecklingsbiologi

A
  • Många olika arter studeras för att få ett jämförande perspektiv
  • Olika arter passar bra för olika sorters experiment
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Epigenes

A

Gradvis tillväxt och utveckling av en organism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Preformation

A

organismen är “preformerad” i könscellen och utvecklas från en mindre kopia av sig själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hartsoeker teori

A

Miniatyrmänniska i spermiehuvudet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Malphigi

A

Hävdar sig ha sett fullt utvecklat embryo i “oinkuberat” hönsägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Charles Bonnet teori

A

Pådriver preformationsteorin ur ett teologiskt perspektiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När börjar livet enligt genetiken?

A

Befruktning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När börjar livet, embryologisk

A

Gastrulation, blastocysten/blastula omvandlas till en struktur med tre lager som kallas gastrula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När börjar livet neurologiskt

A

Mätbar hjärnaktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När börjar livet ekologiskt/teknologisk

A

När fostret kan klara sig själv utanför mamman/livmodern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad måste celler kunna?

A
  • Dela sig (meios eller mitos) proliferation
  • Specialisera sig, differentiering
  • Kommunicera
  • Sammarbeta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Mitos

A
  • En cell delar sig till två identiska dotterceller.
  • Dessa dotterceller används för att reparera, växa och ersätta slitage i kroppen
  • Kommer resultera i celler med samma kromosomantal som den ursprungliga cellen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Meios

A
  • En process där en cell delar sig för att bilda 4 könsceller
  • Könscellerna kommer ha hälften så många kromosomer som den ursprungliga cellen
  • Nödvändigt för sexuell reproduktion och resulterar i genetisk variation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Differentiering

A

Dottercellerna får olika egenskaper och olika genuttryck
Detta sker genom reglering av cellens gener.
Beroende på vilka som är på och av är cellen specialiserad för olika saker

DNA -> mRNA -> Protein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

exempel på kommunikation mellan celler

A

Aktivering av gener i en närliggande cell

  • Celltyp A (sändaren) skickar en signalmolekyl
  • Celltyp B (mottagaren) har en receptor som tar emot den
  • Signalen transporteras sedan till kärnan där genreglering sker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Cellers samarbete

A

Celler organiserar sig till olika strukturer i vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Cytoskelettet

A

Cellens inre “skelett” och muskulatur

  • Cellens form
  • Cell migrering
  • Transport av molekyler inom cellen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Embryonal period hos människan

A
  • Från befruktning till ca v 8-9
  • Alla viktiga strukturer och organ bildas
  • Som mest känslig för teratogena ämnen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fetal period / Fosterperiod

A
  • Månad två till födsel
  • Embryot växer kraftigt
    -Organ mognar så de kan fullgöra sin funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Födelse - Perinatal period

A
  • Stor fysiologisk omställning
  • Flera organ , ex lungor, ska börja fungera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Postnatal period

A

Ytterliggare mognad för ex
- Hjärna
- Tillväxt
- Könsmognad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Fördelar med sexuell produktion

A
  • Avkomma är genetiskt olika vilket ger större möjligheter till miljöanpassning
  • Honor väljer främst partner med goda gener, dåliga elimineras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Haploid cell

A

En cell med enkel kromosomuppsättning (23)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Diploid cell

A

Cell med dubbel kromosomuppsättning (46 st)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Meios, kortare avancerade ord blblbalalvla

A

Reduktionscelldelning haploida celler bildas ut diploid cell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Zygot

A

En cell som bildas när spermien och ägget sammansmälter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Gameter (könsceller)

A
  • Haploida
  • Bildas under meios (grekiska för förminskning)
  • Under meios halveras genetiska materialet (2 till 1 kromosom)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Meios - bildning av gameter, steg

A
  1. Duplicering av kromosomer
  2. Kromosomer ligger i spindelplan som par
  3. Separering av homologa kromosomer
  4. Celldelning 1 - två haploida celler
  5. Celldelning 2, 4 haploida celler bildas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Kromosomal överkorsning

A

Delar av homologa kromosomer i ett kromosompar byter plats med varandra

  • I meiosen sker överkorsning i första fasen (profas 1)

Överkorsning ökar genetisk diversitet mellan gameter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur skiljer sig meios från mitos i de 5 stegen

A
  1. Duplicering av kromosomer, sker i båda
  2. Kromosomer ligger i par på spindelplan i meios men individuellt i mitos
  3. Separering av homologa kromosomer sker i meios och separering av systerkromatider sker i mitos
  4. celldelning till två haploida celler i meios men två diploida celler i mitos
  5. fyra haploida celler bildas, endast i meios
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Överkorsning i steg

A
  1. Homologa kromosomer parar ihop sig - gen mot gen
  2. De dras tätt ihop av cohesinkomplex, ett proteinkomplex
  3. Flera proteiner klipper DNAt
  4. Överkorsning sker (homolog rekombinering)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka två sätt skapar meios variation på?

A

1) Blandning av maternella och paternella kromosomer
2) Överkorsning av kromosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Blandning av kromosomerna

A
  • Maternella och paternella homologer delas slumpmässigt till gameter
  • ger upphov till 8,4 milj olika gameter för en individ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Överkorsning

A
  • Ca 2-3 överkorsningar per par kromosomala homologer
  • Fel vid överkorsning kan leda till deletion eller duplikationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Gameter börjar bildas under embryostadier

A
  • Förstadieceller som skall bilda gameter kommer från gulesäckens vägg (extra embryonalt)
  • Förstadiecellerna migrerar till genital ridge (embryonal struktur) som bildar framtida gonader
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

PKC

A
  • Primitiva könsceller
  • Är diploida
  • Är förstadieceller som ska bilda könsceller, sorteras ut tidigt under embryoutvecklingen
  • Vandrar till framtida gonader som bildar ovarier och testis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad bestämmer om PKC bildar ägg eller spermie?

A
  • Det bestäms beroende av manlig eller kvinnlig gonad
  • SRY-gen på Y-kromosom ger en manlig gonadutveckling (testis)
  • SRY (transkriptionsfaktor) reglerar andra geners aktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Spermie utveckling

A
  • PKC till gonad
  • Spermatogonia delar sig mitotiskt (diploid)
  • Primär spermatocy påbörjar meios vid pubertet
  • Efter avslutat meios differentierar spermatider
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Spermieutveckling 3 huvuddelar

A

Mitos:
- Spermatogonium

Meios:
- Primär spermatocyt
- Sekundär spermatocyt
- Spermatider

Spermiogenes:
- Differentierade spermatider
- Spermatozoa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Spermatogenesen / spermieutveckling

A

Tar runt 64 dagar

  • Mitos 16 dagar
  • 1a meiotisk delning 8 dagar
  • 2a meiotisk delning 16 dagar
  • Spermiogenes 24 dagar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Mogen spermie, form

A

Huvud:
- Akrosom
- Cellkärna
- Cellmembran

Svans:
- Mitokondrier
- Cellmembran
- Flagellum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Flagell spermia

A

Saknar många organeller men har många mitokondrier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Akrosom spermier

A

Utsöndrar hydrolytiskt enzym för att ta sig igenom ägghölje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Äggutveckling

A
  • PKC till gonad
  • Oogonia delar sig mitotiskt
  • Primär oocyt påbörjar meios 1 - arrest
  • Vid pubertet oocytmognad, meios 1 slutförs, sekundär oocyt
  • Sekundär oocyt börjar meios 2 (avslutas vid fertilisering)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

vart mognar ägg?

A

I äggstocken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Oogoinum till fertilisering

A
  1. Oogonium (första mitotiska delning börjar vecka 12)
  2. Primär oocyt so minskar från v.24 till puberteten, då första meiotiska delninge avslutas
  3. Sekundär oocyt
  4. Ovulering
  5. Fertilisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Fertilisering steg

A
  1. Ovulation
  2. Fertilisering
  3. Celldelning
  4. Implantation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Infertilitet

A

ca 15% av alla par kan inte få barn
- Mäns spermieantal har minskat påtagligt i moderna tid och anledningen är okänd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad händer om endast paternell arvsmassa nedärvs?

A

Inget embryo bildas, mycket extraembryonal vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad händer om endas maternell arvsmassa ärvs

A

Embryo bildas, lite extraembryonal vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Finns det skillnad på maternellt och paternellt DNA?

A
  • Det finns epigenetiska skillnader mellan maternellt och paternellt DNA
  • Uttryck i vissa gener beror på om de ärvs från mamma eller pappa

Ex kan du korsa häst och åsna och då få antingen en mulåsna eller mula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Nedärvning av recessiv sjukdom

A

Båda allelerna måste vara sjuka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Nedärvning av dominant sjukdom

A

Bara en av allelerna behöver vara sjuk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Aneuploidi

A

Fel antal kromosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Euploidi

A

Rätt antar kromosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

vad är vanligaste kromosomavvikelsen hos nyfödda?

A

Trisomi 21, tre st kromosom 21
många gener bidrar till down syndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

De la chapelle syndrome

A

överkorsning av könskromosomer hos män (XX)
asymtomatiskt till “sex-reversal” (90% av fallen translokering SRY)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Swyer syndrome

A

Överkorsning mellan könskromosomer kvinnor (XY). Äggstockar funktionsnedsatta (SRY ofta förändrad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Nedärvning av mitokondriellt DNA

A
  • Nedärvs maternellt via stora oocyten (ägget)
  • De flesta generna finns i cellkärnan, några få finns i mitokondrien
  • Sjukdomar som orsakas av fel i mitokondriens DNA ärvs alltså via modern
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Utvecklandet av ägg i äggstocken

A
  • Under hormonell kontroll
  • FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon) kontrollerar ägglossningen
  • Progesteron produceras i gulkroppen (corpus luteum) och styr livmoderslemhinnans (endometriets) tjocklek
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Hormonell reglering av endometrium (livmoderslemhinnan)

A
  • Progesteron styr livmoderslemhinnans tjocklek
  • Om ägget befruktas och implanteras i livmodern produceras hCG (humant chorion -gonadotropin)
  • Detta verkar tillbaka på gulekroppen som vidmakthåller produktionen av progesteron
  • Endometriet utvecklas till decidua (decidualisering)
  • Avstötningarav endometriet, mens, förhindras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Befruktningen

A
  • Sperimer mognar under vandringen till Oocyten i äggledaren
  • Spermien binder till zona pellicuda
  • Acrosomreaktionen utlöses så proteaser (Akrosin) hjälper spermien tränga igenom zona pellicuda
  • Cellmembranerna fuserar
  • Oocytens meis 2 asvlutas innan cellkärnorna fuserar
  • Zygot bildas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Kapacitering

A

Mognad av spermceller som sker i vandring till oocyten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Syngami

A

Zygot cell bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Förhindrande av polyspermi

A
  • Om två spermier tränger in får vi ett icke livsdugligt embryo
  • för att förhindra detta finns ex kortikalreaktionen och inaktivering av spermiereceptorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Dag 0 embryologi

A

Zygoten
- Haploida pronucleus från ägget och spermien sammansmälter (syngami) till en diploid kärna
- En zygot bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Dag 1-4

A

Klyvningsembryot delar sig och vandrar genom äggledaren
- Växer inte i storlek, avgränsat av zona pellicuda
- Mycket liten RNA- o protein-syntes
- Cellerna i klyvningsmebryot är totipotenta stamcelelr

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Dag 4 embryologi

A

Embryots celler är alla lika fram till morula stadiet

  • Cellerna i klyvnignsmebryot är totipotenta stamceller fram till morula, 16-cellstadiet
  • I morulan ligger cellerna tätt an mot varann: Kompaktering av embryot
64
Q

Dag 5

A

Blastocysten bildas och kläcks ur zona pellicuda, består av två sorters celler:

Inre cellmassa (embryoblast):
- Bildar embryot
- Pluripotenta stamceller

Trofoblast
- Bildar extraembryonal vävnad, “embryots del” av placentan

65
Q

Totipotent cell

A

Kan utvecklas till vilken celltyp som helst i embryot/embryots del av placenta, ex zygot, klyningsembryots celler

66
Q

Pluripotent cell

A

Kan utvecklas till vilken celltyp som helst i embryot
Ex, inre cellmassan i blastocysten - “embryonala stamceller”

67
Q

Multipotent cell

A

Kan utvecklas till många celltyper
Ex benmärgceller, neuronala stamceller

67
Q

Unipotent stamcell

A

Kan utvecklas till en enda mogen celltyp
Ex keratinocyt

68
Q

Blastocysten kläcks

A
  • Dag 5 börjar blastocysten borragenom zona pelucida
  • Enzymatisk reaktion bryter upp zona pellicuda
  • Den nakna blastocysten kan nu binda till livmoderslemhinnan (decidua)
69
Q

Dag 6

A

Blastocysten implanteras i livmodersslemhinnan

  • Kontakt med livermodersslemhinnan stimulerar celldelning i trofoblasten

Vid implantation delar trofoblasten upp sig i:
- Syncytiotrofoblast
- Cytotrofoblast

70
Q

Syncytiotrofoblast

A

Invaderar livmodersslemhinnan

71
Q

Cytotrofoblast

A

Som omger blastocysthålan

72
Q

RU-486, kopplat till antikonception

A

Progesteron-hämmare
Stimulerar avstötning av endometriet.
Fungerar upp till ca 8 veckor efter senaste menstruation

73
Q

Progesteron och hCG (humant chorion-gonadotropin) vidmakthåller graviditeten

A

Implanterade syncytiotrofoblasten producerar hCG som upprätthåller produktionen av progesteron från äggstockarna, viktigt för vidmakthållning av graviditet

74
Q

Vad mäter vanliga graviditetstester?

A

Humant chorion-gonadotropin, hCG

75
Q

Ektopisk graviditet

A

När implantation inträffat på fel plats.

  • ca 2% av alla graviditeter
  • Kan leda till svåra blödningar, ruptur i äggledare
  • Ökad risk efter äggledarinlfammation
76
Q

Embryologi vecka 2

A
  • Embryot blir bilaminärt, embryoblasten blir till epiblast och hypoblast
  • Embryot implanteras helt i livmoderslemhinnan
  • Placentan börjar bildas, lakuner bildas
  • Håligheter bildas och växer
77
Q

Ca dag 7-8

A

Embryot blir bilaminärt, inre cellmassan delas upp i epiblast och hypoblast

Hypoblast, primärt endoderm

Epiblast, primärt ektoderm

78
Q

Ca dag 8

A
  • Syncytiotrofoblasten invaderar livmoderslemhinnan mer
  • Penetrerar epitelskikt och dess basalmembran, går på djupet in i undeerliggande bindväv
  • Primär amnionhåla bildas
79
Q

Ca dag 9

A
  • Embryo helt implanterat och omslutet av endometriets epitelskikt
  • Sekundär amnionhåla bildas
  • heusers membran börjar bildas
  • Lakuner (hålrum) bildas i syncytiotrofoblasten
80
Q

dag 10-11

A
  • Blasotcysthålan kallas primär gulesäck när Heusers membran omger den
  • Lakuner fuserar med moderns cirkulation och fylls med blod
  • Ytterliggare en håla börjar bildas:
    Trofoblasten växer snabbare än gulesäcken och expanderar. Heusers membran och cytotrofoblasten utsöndrar acellulärt material som separerar dem
81
Q

Dag 11-12

A

Korionhålan bildas

  • Extraembryonala mesodermet (från hypoblaster) täcker Heusers membran och cytotrofoblasten
  • Extraemrbyonala retiklet bryts ner
  • Korionhålan bildas
82
Q

Dag 12-13

A

Den primära gulesäcken snörps av och definitiva gulesäcken bildas

83
Q

Kontakten mellan moderns och embryots cirkulation i placenta

A
  • dag 9-19 mammans blodkärl kontakt med lakuner
  • Dag 11-13, primärvilli bildas med häjlp av cytotrofoblaster och extraembryonalt mesoderm i syncytriotrofoblast
84
Q

Moderns blodtillförsel till lakunerna via placenta

A
  1. Spiralartärt
  2. Ven
  3. Lakun/intervillösa utrymmet
85
Q

Embryots kontakt med lakunerna

A
  1. Navelsträngsartär
  2. Navelsträngsven
  3. Fetala kapillärer
86
Q

Placentan utgör en skyddande barriär

A
  • Barriär mellan embryots och moderns cirkulation
    ex rubellavirus kan ta sig igenom
87
Q

Viktiga hänelser under vecka 3

A
  • gastrulering, process som skapar 3-skiktat embryo
  • Primitivknottran bildas
  • Somiter bildas, första segmenteringen i kroppen
  • Ryggsträngen/notokordet bildas, definierar mittlinjen i embryot
88
Q

Gastrulation

A

Den bilaminära embryonala skivan undergår omorganisering för att forma en trilaminär skiva

89
Q

Primitivstrimma

A
  • Bildas tidigt i vecka 3
  • långsträckt förtjockning på epiblastytan
90
Q

Primitivknottra

A
  • Bildas tidigt vecka 3
  • Viktig för kroppens höger-/vänsteraxel
91
Q

Kloak- och buccofaryngeal-membran

A

Bildas tidigt vecka 3
- Blivande anus och mun

92
Q

Tidigt vecka 3

A
  • Primitivstrimma bildas
  • primitivknottra bildas
  • Kloak- och buccofaryngeal-membran bildas
93
Q

Vad bildas ur de tre groddbladen?

A

Alla kroppens organ

93
Q

Vecka 3 gastrulering

A
  • Epiblastceller vandrar ner genom primitivknottran o primitivstrimman
  • Cellerna tränger undan hypoblasten och bildar definitivt endoderm och mesoderm
  • Celler sm blir kvar i epiblastlagret byter namn till ektoderm
93
Q

Vad ger mesodermet upphov till?

A
  • Muskler
  • Ben
  • Bindväv
  • Blodkärl
  • Hjärta
94
Q

Vilka är de tre groddbladen?

A
  • Ektodermet
  • Mesodermet
  • Endodermet
95
Q

Vad ger ektodermet upphov till?

A
  • Hud
  • Nervsystemet
  • Sensoriskt epitel i öga, öra o näsa
  • Tandemalj
96
Q

Vad ger endodermet upphov till?

A
  • Mag-tarmkanal
  • luftvägar, lungor
  • Sköldkörteln
  • Bukspottkörteln
  • Lever
97
Q

Bildande o funktion Notokorden/ryggsträngen

A
  • Cellen vandrar ner genom primitivknottran och bildar notokorden
  • Axialt mesoderm

Funktion:
- Inducerar neuralrörsbildning
- Definierar embryots mittlinje
- Signalcenter

98
Q

Den primitiva knottrans roll

A
  • Celler vandrandes genom primitivknottran ger upphov till ryggsträngen
  • Assymetriska organ, hjärta, lungor, magsäck, lever, mjälte
  • Bestämmer kroppen höger-/vänsteraxel, celler (cilier)i primitivaknottran för tillväxtfaktorer till embryots vänstersida
99
Q

Två migreringsrutter för epiblaster som ska bli mesoderm

A
  • Celler som migrerar genom noden kommer stanna längs mittlinjen
  • Celler som migrerar genom primitiva knottran kommer hålla sig mer lateralt
100
Q

Mesodermet specialiseras (V3)

A
  • Paraxialt mesoderm blir somiter
  • Intermediärt mesoderm blir njurar, inre genitalia
  • Lateralplattemesoderm blir ex hjärta, kärl, underhud, tarmväggar
101
Q

Somiter: första segmetneringen av embryot

A
  • Från paraxiala mesodermet
  • påbörjas andra halan av v3 tills ca dag 30
  • Totalt bildas 40-42 st
102
Q

Vad ger somiter upphov till?

A
  • Sklerotom, ryggrad, revben o bröstben
  • Myotom, muskler
  • Dermatom underhud
103
Q

Gastrulering stegen

A
  1. Epiblastceller lösgör sig ur epitelet
  2. våg 1, epiblastceller tränger undan det primitiva endodermet och bildar endoderm
  3. våg 2, bildar mesodermet, mellan endoderm. oepiblast
  4. deller kvar i epiblast är nu ektoderm
104
Q

neurulering

A

Bildandet av neuralröret

  • Ektodermet trycker på från båda sidorna. så att neuralröret bildas.
  • Neuralplattan viks som ett papper med veck förankrat i notokorden.
  • Vissa celler i neuralplatan blir konformade, underlättar bildandet av neuralrör.
  • Avknoppning av neuralröret från övrigt ektoderm (epidermis)
104
Q

Neural induktion

A

Bildandet av neuralplattan

  • Inleds V3
  • Signaler från mesoderm inducerar ektoderm att bilda neuralplattan
  • ca 50% a ektodermet bildar neuralplattan o resten blir epidermis
105
Q

Strukturer under neurulering

A
  • Neuralplatta
  • Neuralveck
  • Neuralfåra
  • Neurallist
  • Neuralrör
105
Q

Gångjärn

A

I ektodermet, underlättar rörbildning

106
Q

Neuralrörsslutning

A

mellan. d21-26
- Först punktvis längs rörets längsaxel, sedan som ett blixtlås
Neuroporer stängs sist

107
Q

Spina bifida

A

Defekt i posterior i neuralrörsslutning

  • Ryygrade utvecklas inte korrekt run ryggmärgen
  • Olika grader
  • folsyra vitamin B9 kan reducera risken
108
Q

Neurulering - Neuralrörskrökning

A

under neurulering kröks även embryot, först kranialt

108
Q

Anencefali

A

Defekt i anterior neuralrörsslutning

  • Hjärnan står alltjämt i kontakt med fostervattnet och kan inte utvecklas
  • Alltid dödligt
109
Q

Hjärnan utveckling vidare

A
  • Ytteriligare tillväxt får mitthjärnan och bakhjärnan att vikas in under framhjärnan
  • Vindlingar (gyri) och fåror (sulci) ökar hjärnbarkens yta
110
Q

Neurallistceller

A
  • vandarar in från neruallisten
  • Migrerar långa sträckor o ger upphov till vitt skilda celltyper
    Ex perifera nervsystemet
111
Q

Vad kan neurallistceller ge upphov till?

A
  • Celler i perifera
  • Binjuremörg
  • Pigmentceller i huden
  • Celler i hjärtat
  • Bne, brisk muskler i skallen
112
Q

Gälbågar

A

Har gamma evolutionär historia
- Brosk för att varje gäl stöd
- Artär för att absorbera syre från vattnet
- Muskler för att röra gälen
- Nerv för att styra gälens muskler
5 st bildas

113
Q

Maxiallarprocessen

A

Överkäka

114
Q

mandibularbågen

A

Underkäka

115
Q

Fel vid slutningen av maxillarprocessen

A

Ger läpp- käk- gomspal och kan korrigeras med kirurgi

116
Q

Embryots veckning

A
  • Embryot tillväxer och viks både på längden och bredden
  • Endodermal vävnad innesluts (mag-tarmkana bildas)
  • Extremitetsutskotten bildas efter veckningen
  • Gulesäck och amnionhåla är borttagna
117
Q

Slutet på embryogenesen

A
  • Alla organ har anlagts eller anlggs nu
  • Huvudet går att igenkänna
  • Växer i storlek och är nu ofster
118
Q

Embryots tidiga blodomlopp

A
  • vasculogenes, nybildning. av blodkärl
  • Angiogenes, avknoppning och utväxt från tidigare kräl
119
Q

vasculogenes

A
  • Sker i blod-öar, samling stamceller
  • Hemangioblast bildar endotelceller (blodkärl) o hematopetiska celler (blodceller)
  • Endotelceller och blodceller gemensamt ursprung, hemangioblast
120
Q

utveckling av hjärtat

A
  • Kroppens först fungerande prgan
  • Utvecklas från lateralplattemesoderm och neurallistceller
  • Veckning får de primitiva blodkärlen att hamna bredvid varandra och bilda hjärtör

Nybildat hjärta veckas o sedan smälter veckade hjärtröret samman och bildar förmak och kamamre

120
Q

Bildandet av mag- tarmkanalen

A
  • Embryots veckningk leder bildandet av ett rör av endoderm (tarmröret)
  • Först stängt. iändarna sedan bildas mun och anus från ett fram o bak membran
    -Tarmen är förbunden med navelsträngen
120
Q

Tarmrörets uppdelning

A
  • Framtarm
  • Mitt-tarm
  • baktarm
121
Q

Vad ger upphov till lever, gallblåsa. obukspottkörtel

A

Divertiklar

122
Q

Alveoler

A
  • Klasar av hålrum längst ut på bronkiolerna
  • Alveolerna mpste hållas uoppblåsta för att fungera, surfakant krövs för detta
  • Surfaktant, ytspänningsnedsättande ämne som produceras i alveolerna av pneumocyter
122
Q

Varför används nematoden i utvecklingsbiologi?

A
  • Lätt att identifiera geners funktiona via mutationsanalys
  • helt genomskinlig alla celldelningar kan följas
  • ca 70% av människans gener fins representerade
122
Q

Lungorna

A
  • Som ett utskott från framtarmen
  • Delar sig öfr upphov till huvudbronker
  • Förgrenar sig ytterliggare 16 gånger
  • Slutar i alveoler klädda med ett tunt epitel
  • Väster-högerasymmettri
123
Q

Zebrafisk

A

bra att studera tidiga utvecklingemkeanismer

124
Q

bananflugor i utvecklingsbiologi

A
  • Viktiga gener gemensamma med oss
  • Kroppslplan lik vår
125
Q

Mus

A
  • I stort sett alla viktiga gener gemesnamt med oss
  • Däggdjur väldigt likt oss
  • Utmärtk förstå sjukdomar
126
Q

Knock out mus

A

Ta bort en gen frpn

127
Q

Transgen mus

A

Lägga till en gen

128
Q

Knock out processen

A
  • Mutation. avgener i embryonala stamceller via homolog rekombination
  • Isolering av cell-linje med mnutation (knock out) i en selekterad gen är möjlig
129
Q

Vilka verktyg används i utvecklings biologi

A
  • olika modellsystenm
  • Cellbiologi
  • Biokemi
130
Q

Ex på reverse genetics

A
  • Knock out möss viasde att genen som kodar för VEGF är viktig för kärlbildningen i embryot
  • Stimulerar även blodkärlsbildning i tumörer och därigenom tumörtillväxt
131
Q

Sonic hedgehog Shh

A

INducerar ventrala celltyper via en parakrin koncetrationsgradietn
morfogen punnkformig källa

132
Q

Morfogen (signalmolekyl)

A
  • Utsöndras från punkformigkälla och ger därmed upphov till en koncetrationsgradient
  • celler kan ge olika svar beroende på koncetration av morfogenet
133
Q

Signalmolekyler reglerar ofta genuttryck

A

Påverkar aktivitet av transkriptionsfaktoer

134
Q

Integrerring

A

mekanismer för hur två eller flera signalvägar kan prata. medvaradnra

135
Q

Amplifiering

A
  • Ökar hastigheten
  • Förstärker sgnalen
136
Q

Intracellulära budbärare och signalproteiner möjliggr

A
  • Intregration
    -Amplifiering
137
Q

Hox-gener

A
  • Att segment ska få olika identitet
  • Finns i alla flercelliga organismer
  • Kodar för transkriptionsfaktorer
137
Q

Vad kan fel på HOX gener orsaka

A

Homeotiska mutationer

137
Q

Homeotisk mutation

A
  • En kroppsdel ersätts av en annan
  • Studerades förs på bananfluga
138
Q

HOX-gener och missbildningar

A
  • Vitamin A (retinoic acid) styr uttryck av HOX-gener
  • Höga dosers av vitamin A kaudaliserar embryo
  • Höga doser vitamin A kan ge missbildningar
139
Q

Mutationer i pax gener

A

Kan ge spina bifida eller waardenburgs syndrom

140
Q

Mutationer i sonic hedgehog

A

Kan ge holoprosencefali

141
Q

Vad styr extremitetsutväxt?

A
  • Grupp av singlaerande celler reglerar utväxt längs proximal-distal axel
  • AER är en ectodermal cellstruktur (grupp av celler) som ligger distalt
142
Q

FGF (fibroblast growth factor)

A

Kan ersätta AER

142
Q

Syndrom som bottnar i defekter av FGF-receptorer

A

Defekter. iextremitetsutvecklingen
- Aperts syndrom
- Pfeifers syndrom
- Jakcson-weiss syndrom
- akondroplasi

142
Q

Samverkan mellan AER och underliggande mesoderm

A
  • AER styr utväxt, inte identitet
  • Underliggande mesodermet styr identitet
142
Q

Shh och HOX-koder

A
  • Shh styr uttrycket av HoxD gener
  • Dessa ger sedan upphov till struktuer såsom fingrar
143
Q

Vad kan mutationer som påverkar Shh leda till?

A
  • Polydaktyli, extra finger
144
Q

Ameli

A

Extremitet saknas

145
Q

Meromeli

A

Del av en extremitet saknas

146
Q

Fokomeli

A

Missbildad extremitet, ex flippers

147
Q

Polydaktyli

A

Får många fingrar eller tår

148
Q

Synpolydaktyli

A

Sammanväxta fingrar eller tår

149
Q

Adaktyli

A

Avsaknad av fingrar eller tår

150
Q

Thalidomid (neurosedyn)

A

Kan orsaka missbildningar under extremitetsutvecklingen
- Antalet missbildade fall följer mängden thalidomid som distribuerades året innan

151
Q
A
152
Q
A

BV 2 läkarprogrammet (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions