Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BV 2 läkarprogrammet > Lärandemål BV2 > Flashcards

Lärandemål BV2 Flashcards

1
Q

Vad ger cellens dess struktur inuti cellen?

A
  • Cytoskelettet
  • Cellmembranet
  • Cellkärna, kärnväggen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ger cellen dess struktur utanför cellen?

A
  • Extracellulär matrix interaktioner
  • Celldelningar och celldifferentieringar
  • cell-cell-interaktioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka organeller finns i cellen?

A
  • Cellkärna
  • Endoplasmatiska retikulum
  • Golgiapparaten
  • lysosomen
  • Peroxisomen
  • Mitokondrier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör cellkärnan?

A

Innehåller cellens genetiska information (DNA) och styr cellens aktiviteter genom transkription och translation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad gör ER/endoplasmatiska retikulum?

A
  • Granulerat ER är involverat i produktion av protein och transporterar nysyntetiserade proteiner
  • Släta ER har funktioner i lipidmetabolism och avgiftning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Golgiapparaten

A

Modifierar, sorterar och paketerar proteiner och lipider som kommer från ER. Innan de transporteras till sina mål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Lysosomen

A

Enzymer som bryter ned och återvinner cellulärt skräp, gamla organeller och främmande ämnen.
Viktig för renhållning och nedbrytning av makromolekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mitokondrier

A

producerar ATP, via cellandnign, också involverade i metaboliska processer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Peroxisomen

A

Ansvarar för att bryta ned fettsyror och avgiftning av skadliga ämnen som väteperoxid.
Också involverade i lipidmetabolism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka typer av transport finns det inom cellen?

A
  • Via cytosolen
  • Via cytoskelettet
  • Vesikulär transport
  • Kärntransport
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka olika typer av transport in och ut från cellen finns det? (transport över cellmembranet)

A
  • Passiv diffusion
  • Faciliterade diffusion
  • Aktiv transport
  • Endocytos och exocytos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Passiv diffusion

A

Små hydrofoba molekyler (ex syre eller koldioxid) diffunderar direkt genom membranet från hög koncentration till låg koncentration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

faciliterad diffusion

A

Större eller laddade molekyler som glukos eller joner transporteras med hjälp av membranproteiner kallade transportörer, detta sker passivt med koncentrationsgradienten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Aktiv transport

A

Vissa molekyler och joner transporteras aktivt mot koncentrationsgradienten med hjälp av energi, vanligtvis från ATP.
Sker med hjälp av protein som pumpar molekylerna över membranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Endocytos och exocytos

A

Större partiklar och molekyler kan tas in eller släppas ut genom membranförändringar

  • Endocytos inkluderar fagocytos och pinocytos
  • Exocytos utsöndring av ämnen genom vesiklar som smälter samman med cellmembranet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Transport med cytosolen

A

Molekyler som är lösta i cytosolen (cellens vätska) rör sig med diffusion och interaktion med andra molekyler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Transport med cytoskelettet

A

Motorproteiner, ex kinesin och dynein, transporterar organeller och vesiklar längs cytoskelettet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vesikulär transport

A

Organeller och molekyler transproteras inom cellen, med hjälp av membranbegränsade vesiklar, ex golgi skickar proteiner i vesiklar till andra delar av cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kärntransport

A

Molekyler som behöver komma in eller ut ur cellkärnan använder transportproteiner, ex kärnporer, för att reglera passage genom kärnmembranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur fungerar sårläkning på cellulär nivå? (grundläggande steg)

A
  1. Inflammationsfas
  2. Proliferationsfas
  3. Mognadsfas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Inflammationsfas

A
  • Börjar med inflammation som svar på skada, inflammatoriska celler som makrofager och neutrofiler aktiveras
  • Dessa celler rengör sårområdet, genom fagocytos av främmande ämnen o bakterier
  • Frisätter inflammatoriska mediatorer som cytokiner och kemokiner som lockar dit fler immunceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Proliferationsfas

A

Cellerna börjar reparera den skadade vävnaden

  • Fibroplaster (bindvävsceller) börjar producera kollagen, nödvändigt för bygga strukturell grund i såret
  • Kapillärer börjar växa in i såret (angiogenes) för att återställa blodflödet till det skadade området
  • Epitelceller börjar reproducera sig och migrera för att täcka såret, detta kallas epitelialisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Mognadsfas

A
  • Fibroplasterna fortsätter att producera kollagen, gradvis förstärker detta den skadade vävnaden
  • Överflödigt kollagen bryts ned och sårläkningsprocessen blir mer strukturerad
  • Ärrvävnad bildas som del av läkningen och detta kan ta månader eller år att mogna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad måste en cell kunna / vilka cellulära strukturer och funktioner är viktiga för
sårläkning?

A
  • Cellmigration
  • Inflammationsrespons
  • Cellproliferation
  • Syntes av ECM
  • Angiogenes
  • Inhibering av inflammatorisk respons
  • Ärrbildning och mognad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka är huvudfaserna i sårläkning?

A
  • Inflammationsfas
  • Proliferationsfas
  • Mognadsfas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Extracellulär matrix

A
  • Nödvändig för att flercelliga organismer ska finnas till
  • Består av fibrer och mer löst organiserad grundsubstans
  • Ger stadga och styrka åt organismen och samverkar med cellerna i vävnaderna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Två huvudtyper av ECM

A
  • Interstitial matrix
  • Basalmembran (basal lamina)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Interstitial matrix

A

Den del som finns mellan celler
- Reservoar för flera väx-faktorer och signalmolekyler
- Viktig för vävnadsreparation, inflammation och cellmigration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Basalmembran

A
  • Ligger under och stöttar epitel och endotel-celler
  • Viktig för vävnadsfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Kondroplaster i broskoch reparationsprocess av brosk

A

Hur broskvävnad reparerar sig, reparerar sig sämre pga sämre blodtillförsel

  • Broskcellproliferation, specialiserade broskceller, kondrocyter aktiveras och börjar reproducera sig
  • Brosk-extracellulär matrix, dess kollagen, proteoglykaner m.m ger struktur och elasticitet åt brosk, kondrocyter producerar ny ECM
  • Angioegenes, ibland nödvändigt att växa nya blodkärl för att förse broskvävnaden med syre och näring
  • Reparation och mogning, ärrvävnad bildas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Osteoblaster i ben

A

En typ av cell viktiga för uppbyggnad och reparation av benvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur sker läkning av benvävnad? (stegen)

A
  • Benbildning, osteogenes,
  • Mineralisering
  • Benremodelering
  • Reglering av benmassa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Osteogenes

A

Osteoblaster skapar osteogenes, osteoblaster syntetiserar kollagenprotein och andra komponenter i ECM som utgör benvävnaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Mineralisering gällande benvävnad

A

Efter osteoblaster producerat ECm i form av osteoid, bidrar de till mineralisering av osteoiden, genom att avsätta kalciumsalter och andra mineraler i matrisen, detta ger benvävnaden hårdhet och hållfasthet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Benremodelering

A

Osteoblaster är viktiga för detta. Sammarbetar med osteoklaster, som bryter ned gammal benvävnad och osteoblaster bygger upp ny benvävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Reglering av benmassa

A

Osteoblaster reglerar benmassa och benmineralisering.
Mängden benvävnad som produceras styrs av hormoner, parathormon och kalcitonin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Fibroplaster i bindväv

A

Finns i bindväv och är vital för produktion och underhåll av ECM
Viktiga för att upprätthålla struktur och funktion hos bindväv i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Komponenterna som bygger upp den extracellulära matrixen,

A
  1. Fibrösa proteiner
  2. Grundsubstans
  3. Basalmembran
  4. Glykoproteiner
  • Kollagen
  • Elastin
  • Proteoglykaner
  • Glykoproteiner
  • Fibronektin
  • Lamininer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Kollagen

A

Struktur: Det mest utbredda proteiner i ECM, består av trådliknande fibriller med trippelhelixstruktur

Funktion: Ger styrka och stabilitet till vävnader, särskilt viktigt för bindväv, brosk, hud och ben

38
Q

Elastin

A

Struktur: Elastiskt protein med struktur som tillåter sträckbarhet och återgång till ursprunglig form

Funktion: Ger elasticitet till vävnaderm viktigt för ex blodkärl, lungor och hud

39
Q

Proteoglykaner

A

Struktur: Består av en proteinbas som flera glykosaminglykaner (kolhydrater) är bundna till

Funktion: Svamp-liknande funktion och hjälper till att bevara vatten i vävnaden vilket ger volym och motståndskraft

40
Q

Glykoproteiner

A

Struktur: Proteiner med kolhydrater (glukaner) bundna till dem

Funktion: Som adhesionsmolekyler som underlättar cell-celler och cell-ECM interaktioner, samt medlar cellsignalering

41
Q

Fibronektin

A

Struktur: Glykoprotein som bildar trådliknande strukturer

Funktion: Som en brygga mellan celler och ECM, underlättar celladhesion och rörelse

42
Q

Lamininer

A

Struktur: Glykoproteiner som bildar nätverk i basal lamina

Funktion: Viktiga för att orientera och differentiera celler, särskilt i epitelvävnader

43
Q

Exempel på Grundsubstans i ECM

A
  • Glukosaminglykaner
  • proteoglykaner
43
Q

Exempel på fibrösa proteiner i ECM

A
  • Kollagen
  • Elastin
44
Q

Heparan

A

En glykosaminglykan, rik på sulfatgrupper.

Viktig för cellkomunikation, inflammation, koagulation och utveckling

Fungerar som en adhesionsmolekyl, hjälper att reglera interaktioner mellan cellen och ECM

45
Q

Skörbjudd (scurvy)

A

Allvarlig sjukdom som orsakas av c-vitamin brist (askorbinsyra), c-vitamin är ex viktigt för bildandet av kollagen

Symtom kan vara följande:

  • Blödande tandkött
  • Hudsymtom
  • Ledsmärta
  • Trötthet och muskelsvaghet
  • Svaghet och illamående
45
Q

Ehler danlos syndrom

A

En grupp ärftliga sjukdomar som påverkar kroppens bindväv.

Kan leda till följande:

  • Hyperplasticitet i huden
  • Ledhypermobilitet
  • fragila Blodkärl
  • Utmattning och smärta
  • problematik med inre organ
46
Q

Marfans syndrom KOPPLAT TILL ELASTIN

A

Ovanlig ärftlig sjukdom som påverkar bindväv, oftast resultat av mutation i FBN1-genen ansvarig för att producera fibrillin-1

Symtom kan avra följande:
- Lång och smal kroppsbyggnad
- Ledhypermobilitet
- Ögonproblem
- Hjärtproblem
- Bröstdeformiteter
- Skelettproblem

47
Q

Chondroitinsulfat

A

Finns i broskvävnad och är en typ av glykosaminglykan, består av sockermolekyler, ger struktur och styrka till broskvävnad

48
Q

Keratansulfat

A

En glykosaminglykan, sockerpolymer

Ger styrka och stabilitet, ex viktigt i hornhinnan där det bidrar till transparenta och mekaniska egenskaper

49
Q

Hyaluronsyra och fillers?

A

Vanligt förekommande molekyl

  • Lubricering av leder, finns i ledvätskan, misnakr friktion mellan leder
  • Fuktretention i huden, bevarar fukt ger huden fuktighetsbevarande och elastiska egenskaper, viktig del av ECM
  • Ögonhälsa, finns i glaskroppen i ögat och bibehåller ögats form o struktur
  • Sårläkning, underlättar cellmigration och bidrar till bildandet av ny vävnad

Används även som fillers i skönhetsoperationer

50
Q

Proteoglykaner struktur och funktion

A

Struktur: Består av proteinbas, kärna av protein och glykosaminglykaner proteinbasen är bundet till långa kedjor kolhydratmolekyler, glykosaminglykaner som är negativt laddade pga sina sulfatgrupper

Funktion:
- Fuktretention
- Stötdämpning
- Barriärfunktion
- Cellsignalering

51
Q

Basal membran Struktur

A
  • Uppbyggt av två huvudsaklgia lager av extracellulära matrixkomponenter
  • Första lagret består av kollagen IV, strukturell stabilitet
  • Det andra lagret består av proteoglykaner och glykoproteiner som ger flexibilitet och är viktigt för celladhesion och signalering
52
Q

Basalmembranets funktioner

A
  • Stöd och barriär för epitelvävnader, celer och vävnader
  • Barriärfunktion, separerar epitelvävnader från underliggande bindväv och blodkärl
  • Celladhesion, har proteiner som underlättar celladhesion
  • Cellsignalering, är en plats för cellsignalering och reglerar processer som celldifferentiering, proliferation och rörelse
  • Återväxt och läkning, vägledning för cellmigration och bildning av nyvävnad
53
Q

Vilka komponenenter består basalmebran?

A
  • Kollagen IV
  • Proteoglykaner
  • Laminin
  • Entaktin (nidogen)
  • Glykoproteiner
54
Q

Kollagen IV

A

Primära proteinkomponenten i basalmembranet, bildar nätverk av fibriller som ger stabilitet och styrka till membranet

55
Q

Proteoglykaner

A

Kolhydratproteinkomplex som innehåller glykosaminglykaner, ger flexibilitet
Också viktiga för att binda vatten och upprätthålla hydrering

55
Q

Fibronektin

A

Glykoprotein som finns i ECM

Viktig för cellkommunikation och olika biologiska processer

56
Q

Laminin

A

Ett glykoprotein, fungerar som adhesionsmolekyl, hjälper att fästa celler till basalmembranet, underlättar celladhesion och signalering

57
Q

Cellskelettets (cytoskelettes) komponenter

A
  • Mikrotubuli
  • Mikrofilament
  • Intermediära filament
58
Q

Cytoskelettet uppbyggnad och funktion

A
  • Nätverk av proteintrådar och mikrotubuli
  • Fungerar som stödsystem och transportvägnät, så organeller och komponenter når rätt delen i cellen
59
Q

Tre olika typer av filamentsystem

A
  • Intermediära filament
  • Mikrotubuli
  • Aktin (mikrofilament)
60
Q

Intermediära filament funktioner

A
  • Mekanisk styrka
  • Adhesion i desmosomer
  • Adhesion i hemidesmosomer
  • Stöd till kärnan (nukleär lamina)
61
Q

Huvudtyper av intermediära filament

A
  • Keratin
  • Neurofilament
  • Nukleär lamina, fibernötverk på insidan av höljet, Lamina A och B
62
Q

Mikrotubuli funktioner

A
  • Stöd för cellens interna struktur o transport
  • Rörelse i cilia och flagella
  • Del av kärnspole vid mitos
63
Q

Mikrotubulis strukturellt stöd

A

Utgör ett nätverk av ihåliga, rörformade strukturer bestående av proteiner som kallas tubuliner. Dessa strukturer ger cellen dess form och mekaniska stöd, förhindrar cellen från att kollapsa

64
Q

Mikrotubuli organellorganisation

A

Fungerar som järnvägsskenor, organiserar och positionerar sebcellulära organeller

riktar ex cellkärnan och golgi rätt

65
Q

Mikrotubuli celldelning

A

Särskilt vid mitos och meios då mikrotubuli bildar spindelfibrer som drar de olika kromosomerna isör, avgörande för rätt antal kormosomer

66
Q

Överblick av vävnad, utifrån in

A
  1. Epitel
  2. Basal lamina
  3. Kollagen fiber
    - Makrofag
    - Kappilär
    - Fibroblast
    - Mastcell
    - Hyaluronan, proteoglycan
67
Q

Hur varierar ECM komposition och funktion?

A
  • Ben och brosk, hård och mycket
  • hjärna, mjuk o sparsam
  • Hornhinnan, genomskinlig
68
Q

GDP i mikrotubuli

A

Destabiliserar, frambringar dissorientering av slutgiltiga enheter

69
Q

GTP

A

Stabiliserar, frambringar addering av nya tubulin dimerer

70
Q

Vad gör proteiner associerade till mikrotubuli

A
  • Stabiliserar och destabiliserar
    -Leder mikrotubuli till specifika platser
  • Crosslinking, fäster vid varandra
  • Medierar sina interaktioner med andra cellulära proteiner
  • Motor proteiner
71
Q

Aktin (mikrofilament) funktion

A
  • Stöd till cellens struktur
  • Cellrörelse
  • Celladhesion (adhesions junctions and focal junctions)
  • Kontraktion av muskelceller
  • Celldivision
72
Q

Aktin struktur

A

Globulära monomerer organisrerade i filamenter och vidare buntar, skickt och nät

73
Q

Aktin, dynamisk som regleras av

A
  • Koncentration av komponenter
  • Hydrolys av ATP
74
Q

Treadmilling

A

Gäller mikrotubuli. mikrotubuli växer (polymeriseras) vid en ände samtidigt som det krymper (depolymeriseras) vid andra änden

74
Q

Kontraktila buntar

A

Strukturer i kroppen som är kapabla att dra ihop sig eller kontrahera , består av muskler eller andra celler med förmåga att förkorta sig, leder till rörelse eller förändringar i organens storlek

75
Q

gel-liknande nätverk

A

Utgör en 3d matris av biologiska markomolekyler

Viktig roll för att stödja olika cellulära och vävnadsspecifika funktioner

76
Q

aktinbindande proteiner, olika typer

A
  • ABP, aktinmonomerbindanderproten
  • Severingprotein
  • Korslänkningsprotein
  • Motorprotein
  • Membranbindande proteiner
76
Q

parallella buntar

A

Strukturer/formationer där esnkilda komponenter är ordande bredvid avrann, något ligger i jämn formation

77
Q

Motorproteiner, myosiner

A
  • Myosin 1, i alla celler
  • Myosin 2, i muskelceller
  • Energi från hydrolys av ATP
  • Huvud binder till aktin, svansen till lasten
78
Q

Cellmigrering 3 steg

A
  • Protrusion
  • Attachment
  • Traction
79
Q

Protrusion

A

Cellen sträcker sig genom att bilda utskott, protrusioner
Rika på aktinfilament

80
Q

Attachment (förankring)

A

Cellen ,måste fästa vid omgivande substrat eller vävnad.
Cellen använder adhesionsmolekyler som binder till eCM eller andra celler o drar sig fram

81
Q

Traction (släpning)

A

När cellen fäst sig vid substrat eller vävnad måste den generera kraft fr att rör sig.
Cellen drar i förankringspunkter med hjälp av aktinfilament och motorprotein som myosin.

82
Q

Sarkomerer

A

De kontraktilaenheterna i msukeln och bestpr främst av aktin och myosin

83
Q

Celladhesion

A

Celler fäster vid varadnra eller ECM och sakapar vävnader eller organ.

84
Q

Vad är celladhesion viktigt för?

A

Avgörande del i mågna biologiska processer som embryonal utveckling, sårläkning, immunsystemets funktion, vävnadshemostas

85
Q

Huvudtyper av adhesionsmolekyler

A
  • Kadheriner
  • Selektiner
  • Integriner
  • Immunoglobin-superfamily CAMS
86
Q

Kadheriner

A
  • Medierar cell-cell adhesion, hur celler fäster vid varadnra inom vävnader
  • Upprätthåller struktur och organisation
  • Embryonal utveckling, vävadsdifferentiation till vuxen vävnadshmostas
87
Q

Selektiner

A
  • Reglerar inflammatoriska responer. säkerställa leukocyter och blodplättar kan interagera med endotelceller
  • Överdriven aktiveringkan leda till kronisk inflammation och sjukdomar som ateroskleros
88
Q
A
89
Q
A
90
Q
A

BV 2 läkarprogrammet (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions