Lymfatisk system

Question 1

Vilka är lymfsystemets tre grundfunktioner?

Answer 1

Vätskebalans (återför cirka 3-4 l/dag till blodet)
Nutrition
Immunfunktion

Question 2

Vad karakteriserar en lymfkapillär?

Answer 2

Design för effektivt upptag av vätska, makromolekyler och immunceller

Ingen kärlvägg, stor diameter

Lymfkapillärernas celler ligger omlott och är kopplade till ECM via fibertrådar

Om vätsketrycket ökar, sträcks fibertrådarna, diametern på kärlet ökar och cellerna dras isär så mer vätska kan tas upp

Question 3

Vad karakteriserar större uppsamlande lymfkärl “collectors?

Answer 3

Transport av lymfa

Har täta cell-cell-kontakter och klaffar som förhindrar återflöde

Drivs av muskelpump

Question 4

Var mynnar lymfsystemet i kärlsystemet?

Answer 4

Hö arm, hö thorax, hö huvud, hö hals => ductus lymphaticus dx => Angulus venosus dx

Resten av kroppen => ductus thoracicus => angulus venosus sin

Question 5

Vilka delar av kroppen saknar lymfkärl? Vilka strukturer ersätter dem?

Answer 5

CNS => granulationes arachnoideae “glymphatics”
(dock finns lymfkärl i meningerna)

Cornea => Schlemms kanal

Question 6

Hur bidrar lymfkärl till kroppens nutrition?

Answer 6

• Fett-absorption: lacteals (specialiserade lymfkärl i tunntarmens villi) absorberar fett i form av kylomikroner
• RCT- reverse cholesterol transport: transporterar kolesterol som läckt ut i vävnaden tillbaka till blodet, relevant vid ateroskleros

Question 7

Vilken immunologisk funktion har lymfoida organ?

Answer 7

Sekundära lymfoida organ fungerar som samlingsplatser för antigenpresenterande celler och lymfocyter. Obs! Naiva lymfocyter! I vävnaderna hittar man aktiverade och minnes B- och T-celler.

Där sker utmognad, aktivering och proliferation av immunsystemets celler

Extracellulärvätskan (lymfan) och blod övervakas

Question 8

Vilka immunceller finns i de lymfoida organen? (95-99 %)

Answer 8

Lymfocyter: B- och T-lymfocyter

Makrofager/monocyter: fagocyterande och antigenpresenterande celler

Dendritiska celler: antigenpresenterande celler

Question 9

Vilka stromala celler finns i lymfoida organ? Vilka funktioner har de?

Answer 9

Follikulära dendritiska celler (FDC): Lymfolliklar (B-cellsområden ) Producerar kemokinen cxcl13 som är viktig för att organisera B-lymfocyter

Fibroblastiska retikulära celler (FRC)
T-cellsområden
Producerar kemokinerna CCL21 och CCL19 som binder receptorn CCR7 på naiva t-celler. Producerar ett nätverk av retikulära fibrer.

Question 10

Vad karakteriserar diffus respektive nodulär lymfoid vävnad?

Answer 10

Diffus:

• diffust organiserade celler: lymfocyter, makrofager och dendritiska celler
• ingen klar gräns mot övrig vävnadd
• mer utvecklat i anslutning till slemhinnor, men går att hitta i alla organ

Nodulär:

• Rundade anhopningar av celler, primär lymfollikel
• ibland central uppklarning (germinalcenter) sekundär lymfollikel

B-celler dominerar

Question 11

Vilka funktioner har lymfkörtlar?

Answer 11

• Enda sekundära lymfoida organet med afferenta lymfkärl, som tömmer sig i subkapsulära sinus. Efferenta kärl sitter på den konvava sidan i hilus
• Adaptivt immunförsvar: transport av antiven mellan vävnaden till lymfkörtlarna är centralt för kroppens möjlighet att inducera effektiva adaptiva immunsvar
• Barriär/filter-funktion
  Den filtrerande funktionen av lymfan i lymfkörtlarna skyddar blodet mot inträngande patogener

All lymfa med antigenpresenterande celler passerar på sin väg till blodkärlssystemet flera lymfknutor. Lymfocyter exponeras då för antigen. Det är alltså ett sätt att övervaka för antigen i extracellulärvätskan (lymfan)

Question 12

Hur är B- och T-celler uppdelade i lymfknutor?

Answer 12

• stromala celler uttrycker kemokiner som får cellerna att organisera sig med kemotaxi.

Question 13

Vilka typer av dendritiska celler finns i lymfkörtlar?

Answer 13

1. Migratoriska som vandrat från vävnaderna till lymfkörteln via lymfkärl
2. Stationör som sitter längs bindvävskanalerna (conduits)

Question 14

Vilka två vägar finns in till lymfkörtlarna?

Answer 14

1. Via lymfan: antigen via antigenpresenterande celler som dendritiska celler och makrofager från vävnaderna (aktiverade celler från medfödda immunförsvaret). Minnes T- och B-celler som redan aktiverats vid ett tidigare immunsvar
2. Via blodet (HEV): Naiva T- och B-lymfocyter (adaptiva immunförsvaret)

Question 15

Vilken kemokin är viktig för att immuncellerna ska hitta till lymfkörteln?

Answer 15

CCL19/CCL21

Receptor: CCR7

Question 16

Hur rekryteras naiva T-celler till lymfkörtlar?

Answer 16

Naiva t-celler uttrycker CCR7 och migrerar till lymfkörteln via HEVs, som svar på FRC uttryck av CCL21. Efter aktivering nedreglerar de CCR7

Question 17

Hur fungerar lymfkörtelns barriär/filterfunktion?

Answer 17

• System av stationära makrofager, i både sinus och medulla. Dessa fagocyterar och bryter ned mikroorganismer och debris som kommit med lymfan in i lymfkärlen.
• Detta är också ett viktigt skydd mot sepsis och en backup för vävnadernas egna fagocyterande makrofager.

Question 18

Vad är det retikuloendoteliala systemet?

Answer 18

Det kallas också mononukleära fagocytsystemet

• Makrofager har olika namn i olika vävnader, tex kuppferceller
• Mjälte och lymfknutor har sinusmakrofager och medullära makrofager.
• Lungor har alveolära makrofager

Question 19

Vad är lymfangit och vad kännetecknas det ofta av?

Answer 19

En inflammation i lymfkärl, som ett resultat av en infektion. Bakterier har börjat sprida sig och växa inne i lymfsystemet. Vävnadens och lymfkörtelns fagocyter räcker inte till. Om bakterierna når blodbanan, riskerar patienten att dö i sepsis. Kännetecknas ofta av synliga röda linjer i huden. Strimman “vandrar mot hjärtat”, i lymfans flödesriktning.

Question 20

Vilka kliniska fynd kan man hitta kopplat till lymfkörtlar?

Answer 20

Fast, ömmande, förstorad, varm: infektion

Icke ömmande, förstorad, gummiartad: vanligt efter infektion.

Fast, icke ömmande, fixerad, långsamt förstorad: cancer

• Diffus bilateral = trolig systemisk malignitet
• Lokaliserad = lokaliserad malignitet (metastas)

Invasiv cancer kan sprida sig via lymfsystmet.

Question 21

Vad är MALT?

Answer 21

Mucosa associated lymphoid tissue. Drygt 50 % av all lymfoid vävnad.

Inte kapselavgränsade
har HEVs
B-celler dominerar
Specialiserade för b-cellsaktivering och antikroppsproduktion.

Question 22

Vad har tonsiller för egenskaper?

Answer 22

Ackumulation av lymfolliklar under epitelcellslager i munhålan

Har invaginationer av epitel - kryptor

Endast efferenta lymfkärl

Antigen diffunderar in (mer begränsat upptagningsområde jämfört med lymfolliklar

Har HEV för rekrytering av lymfocyter från blodet

Störst under barn/ungdomsår, då immunförsvaret byggs upp.

Question 23

GALT

Answer 23

Gut associated lymphoid tissue, ex peyerska plack

sitter precis under tarmepitelet. antigen transporteras via särskilda m-celler i epitelet. kan göra transcytos och transportera in till folliklarna som ger antikroppssvar. stor produktion av IgA.

Question 24

Mjälte

Answer 24

80 % röd pulpa
specialiserad sinus som omges av makrofager
filterfunktion: tar hand om bla uttjänta röda blodkroppar, blodplättar, antikroppskomplex och mikroorganismer
-reservoar för röda blodkroppar
-hematopoes under embryogenesen

20 % vit pulpa: t- och b-lymfocyter med lymfolliklar - viktig för kroppens humorala antikroppssvar
- immunförsvar mot blodburna antigen som pneumokocker

har endast efferenta lymfkärl. mjälten är blodets försvarsstation.

har ett ÖPPET KÄRLSYSTEM och endotel med sinusoider

==> snabb kontakt med fagocyterande celler i röda pulpan
==> Hb:ts jän tas om hand genom bindning till transferrin och transporteras sen till benmärgen

• trabekelartärer i bindvävstrabekler
• centralartär i röda pulpan, som omges av PALS (peri-arteriell lymfocytskida)
• lymfolliklar i PALS=vit pulpa. Runt dessa sitter mariginalzonen. Komplex uppbyggnad.
• centralartären grenar sig till ca 5 penicillartärer. i och med detta försvinner PALS.

Question 25

Varianter för mjälte

Answer 25

Normal
Loberad mjälte
Accessorisk mjälte (kan orsaka problem om den börjar växa för mycket)

Patologisk
Splenomegali tex vid leukemi

Question 26

Vad händer om man inte har en mjälte?

Answer 26

Det går att leva utan mjälte, men det leder till ökad känslighet för vissa bakteriella infektioner, speciellt gram+ med kapsel. Pneumokocker, hemofilus influenzae typ B och meningokocker

Extra vaccination och preventiv antibiotika kan krävas