Begrepp - dugga Flashcards
Copy-paste från PATOLOGI - Viktiga begrepp.pdf
1
Q
Aberrant
A
avviker från det normala. Med ”aberrant immunfenotyp” menas att cellerna uttrycker markörer som skiljer sig från det normala uttrycket.
2
Q
Abscess
A
ansamling av pus (var), varböld.
3
Q
Adaptation
A
reversibel anpassning, kan var fysiologisk (kroppens egna signaler) eller patologisk (vid stress/ icke dödliga skadliga faktorer).
4
Q
Adenocarcinom
A
en malign (elakartad) tumör som utgår ifrån körtelvävnad.
5
Q
Adenom
A
en benign (godartad) tumör som utgår ifrån körtelvävnad.
6
Q
Agenesi
A
avsaknad av anlag.
7
Q
Akantolys
A
Förlust av förbindelsen mellan keratinocyter på grund av förlorad desmosom funktion.
8
Q
Akantos
A
förtjockning av epidermis alla cellförande lager (stratum basalae, stratum spinosum och stratum granulosum).
9
Q
Akut leukemi
A
malign tumör utgående från omogna celler (blastceller) i de olika poeserna i benmärgen, och spridning till blod, med blastceller i blod (>20%) och/eller benmärg (>20%).
10
Q
Amyloid
A
aggregat av proteiner med felaktig veckning.
11
Q
Amyloidos
A
sjukdomar som orsakas av inlagring av amyloid
12
Q
Anaplasi
A
utebliven differentiering
13
Q
Anemi
A
de röda blodkropparna är för få och/eller för små och/eller innehåller för liten mängd hemoglobin. Hemoglobinvärdet är sänkt från patientens normala nivå (Hb<120g/L för kvinnor och Hb<130g/L för män)
14
Q
Aneurysm
A
utvidgning av kärl (oftast artärer), eller kavitära organ (ex. atrial septal aneurysm).
15
Q
Angiogenes
A
kärlnybildning, kan vara fysiologisk (sårläkning, utveckling) eller patologisk (neoplasier).
16
Q
Aplasi
A
avsaknad av vävnad, ex aplastisk anemi som innebär avsaknad av blodbildande märg.
17
Q
Apoptos
A
programmerad celldöd, kan vara fysiologisk eller patologisk.
18
Q
Arterioskleros
A
förhärdning av artärer, genom hyalininlagring (arterioloskleros), skleros av media (Mockenberg) eller ateromatösa plack (ateroskleros).
19
Q
Ateromatos plack/aterom
A
ansamling av fett, inflammatoriska celler och fibros under intima vid atheroskleros.
20
Q
Atrofi
A
tillbakagång, förtvining, minskning av cellers storlek.
21
Q
Atypi
A
morfologi på cellnivå som avviker från det normala, kan ses både vid reaktiva och neoplastiska tillstånd.
22
Q
Autolys
A
enzymatisk nedbrytning av celler och vävnad vid frisläpp av enzymer (t ex. efter celldöd eller vid bakteriedödning).
23
Q
Autofagi
A
processen där en cell ”slukar” solitt material från sin inre miljö (jmf. fagocytos).
24
Q
Basofil
A
som färgas blått i eosin-hematoxylin färgning.
25
Basofili
ökat antal av basofila granulocyter i blodet.
26
Blastcell
den morfologiska beskrivningen av en ”omogen cell” dvs en ej differentierad cell.
27
Cancer
malign neoplasi.
28
Cancer in situ
förstadium till spridd cancer, oftast synonymt med höggradig dysplasi. Tillämpas för de flesta carcinom och för några enstaka icke epiteliala neoplasier (t ex melanom).
29
Carcinogenes
stegvis process som leder till utveckling av cancer.
30
Carcinom
cancer utgången från epitel.
31
CD
”cluster of differentiation”, markörer som återfinns på hematopoetiska celler och kan användas för att förstå var i differentieringen en cell befinner sig. Exempelvis uttrycker normala B-celler CD19, normala T-celler CD3 och stamceller CD34
32
Chondrom
godartad tumör utgående från broskvävnad.
33
Chondrosarkom
malign tumör utgående från broskvävnad.
34
Cysta
vätskefylld blåsa.
35
Cytokin
signalmolekyl
36
Dedifferentiering
tillbakabildning; differentieringsprocessen går baklänges.
37
Degeneration
funktionsnedsättning/nedbrytning av celler och vävnad/ersättning med en mindre specialiserad vävnad (t ex myxoid degeneration).
38
Differentiering
utveckling till en mer specialiserad cell/vävnad.
39
Dysplasi
förändring i vävnadsarkitektur, störning i utmognad/differentiering av en vävnad. Vanligtvis vid neoplasi (då associerad med atypi), men kan även ses utan neoplasi och utan atypi (t ex medfödd dysplastisk njure).
40
Ektasi
utvidgning av ihåliga organ (ex. blodkärl, bronk).
41
Ektopi
vävnad som finns på annat ställe än den är avsedd att finnas på, ex ektopisk
graviditet.
42
Emboli
(del av) blodpropp som lossnar och förflyttar sig (tromboemboli, fettemboli, luftemboli).
43
Eosinofil
som färgas rosa i eosin-hematoxyllin färgning.
44
Eosinofili
ökat antal av eosinofila granulocyter i blodet.
45
Epitelioidcell
epitelcellsliknande (suffix –oid=liknande), utgörs av aktiverade makrofager,
har stor, granulär cytoplasma och stora kärnor.
46
Epiteolidcellsgranulom/ granulom
organiserad vävnadsreaktion (rundad form, tättpackade celler) bestående av inflammatoriska celler och aktiverade, epitelioida makrofager, med eller utan jättecellsmakrofager, nekros eller fibros.
47
Erytem
röd hud
48
Erytro(cyto)poes
processen där erytrocyter bildas i benmärgen.
49
Etiologi
sjukdomsorsak
50
Exudat
patologiskt extravaskulär vätska med högt proteininnehåll, uppkommen genom kärl- eller vävnadsskador.
51
Fagocytos
processen där en cell ”slukar” solitt material från sin yttre miljö, ”cellätande”.
52
Fibrin
trådliknande protein som bildas genom polymerisering av den globulära proteinet
fibrinogen, viktigt i hemostas.
53
Fibros
bindvävsreaktion med patologisk inlagring av kollagen
54
Fibrom
godartad tumör som bildas av bindvävnad
55
Fibrosarkom
elakartad tumör som utgår från fibroblaster
56
Flegmone
diffust avgränsad infektion i hud eller solida organ (ex flegmonös appendicit).
57
Gangrän
makroskopisk vävnadsdöd
58
Gliom
tumör utgående från gliaceller.
59
Glios
proliferation av gliaceller
60
Granulationsvävnad
kontrollerad nybildning av vävnad som uppstår vid sårläkning, uppbyggd av inflammatoriska celler, kärl och extracellulär matrix
61
Granulocytos
ökat antal granulocyter i blod, resulterar i högt LPK-värde
62
Granulocytopeni
lågt antal granulocyter i blod, under normalvärdet.
63
Granulo(cyto)poes
processen där granulocyter bildas i benmärgen
64
Hamartom
godartad tumör som består av väldifferentierade celltyper normalt förekommande in samma organ (oftast utan atypi)
65
Hematopoes
samlingsnamn för blodbildning omfattande: myelopoes (granulopoes+monocytopoes), erytropoes, trombo(cyto)poes och lymfopoes
66
Hematopoetisk stamcell (HSC)
totipotent cell som kan ge upphov till samtliga poeser.
67
Hereditär
ärftlig
68
Hyalin
amorft eosinofilt material i eosin-hematoxylin färgning, oftast extracellulärt belägen.
69
Hyalinos
hyalindeposition i vävnad
70
Hyperkeratos
förtjockning av hornlagret (stratum corneum)
71
Hyperplasi
ökat antal av celler i en vävnad, oförändrad cellmorfologi
72
Hypoplasi
minskat antal celler i en vävnad.
73
Hypertrofi
ökad volym av celler i en vävnad, oförändrat antal celler
74
Immunfenotyp
Vilka olika immunhistokemiska markörer (proteiner, lektiner, andra immunogena molekyler) en cell uttrycker, studerad med hjälp av specifika antikroppar och fluorokromer. Markören kan vara i form av ytbundna CD-antigen, intracytoplasmatiska eller nukleära antigener. Immunfenotypen kan bestämmas med antingen flödescytometrisk analys av celler i suspension (vätskefas), immunfluorescens eller med immunhistokemiska färgningar av vävnadssnitt.
75
Immunfluorescens
metod att utföra immunfenotypning i vävnadsnitt/cellutstryck av olika markörer med hjälp av fluorescensmikroskopi.
76
Immunhistokemi
metod att utföra immunfenotypning i vävnadsnitt/cellutstryck av olika markörer med hjälp av ljusmikroskopi.
77
Flödecytometri
metod att utföra immunfenotypning av enskilda celler i suspension.
78
Infarkt
irreversibel vävnadsskada till följd av ischemi i vävnaden.
79
Infiltration
spridning (inflammatorisk, neoplastisk)
80
Inflammation
kroppens svar på skadliga faktorer, kan vara akut, kronisk, eller granulomatös.
81
Inklusion
intracellulär ansamling av material utan membranomslutning (t ex glykogen, lipofuscin, virus).
82
Inlagring
processen att lagra intracellulärt material (fett, proteiner, glycogen, pigment, kalk)
83
Invasiv växt
infiltrerande växt
84
Involution
tillbakabildning av vävnad
85
Ischemi
syrebrist i vävnad
86
Jättecell
abnormalt stor cell, oftast med flera kärnor, ex. flerkärniga makrofager eller osteoklaster.
87
Karyorrhexis
fragmentering av cellkärnan hos en döende cell (nekros eller apoptos)
88
Karyolys
upplösning av cellkärnan.
89
Kemotaxi
celler förflyttar sig till följd av gradient av kemiska ämnen
90
Koagel
levrat blod
91
Kronisk lymfatisk leukemi
malignitet utgående från mogna B-celler och är ett leukemiserat lymfom
92
Kronisk myeloisk leukemi
myeloproliferativ neoplasi där myeloiska celler med bibehållen differentieringsförmåga svämmar ut i blodet
93
Leukemi
malign tumör utgående från celler i de olika poeserna i benmärgen
94
Leukemisering
spridning till blod och benmärg
95
Leukocyter
samlingsnamn för blodets samtliga vita celler: leuk- (av gr. leukos, vit), - cyt (av gr. kytos, cell), vit blodkropp dvs granulocyter, lymfocyter, monocyter, men kan även vara andra celler som tex blastceller och plasmaceller
96
Leukocytos
ökat antal leukocyter i blod, resulterande i högt LPK-värde.
97
Leukopeni
lågt antal leukocyter (”vita blodkroppar”) i blod, under normalvärdet
98
LPK
leukocyter partikelkoncentration, det totala antalet leukocyter i blodet ”vita blodkroppar”.
99
Lipom
godartad tumör som utgår från fettvävnad.
100
Liposarkom
elakartad tumör som utgår från fettvävnad
101
Lymfocytos
ökat antal lymfocyter i blod, resulterar i högt LPK-värde.
102
Lymfocytopeni
lågt antal lymfocyter i blod under normalvärdet.
103
Malignt lymfom
elakartad tumör utgången från genetiskt förändrade lymfocyter
104
Myelom
malign neoplasi utgången från plasmaceller
105
Melanom
elakartad tumör som utgår från melanocyter.
106
Metaplasi
adaptiv förändring från en väldifferentierad celltyp till en annan väldifferentierad celltyp.
107
Mesoteliom
malign tumör som utgår från mesotelceller.
108
Metastas/metastasering
spridning av maligna celler på avstånd från primärtumören (icke kontinuerligt).
109
Monomorf
av liknande utseende (jmf. pleomorf)
110
Myelodysplasi
dysplasi hos benmärgens celler. Benmärgscellerna uppvisar avvikande form, storlek och utseende
111
Myeloproliferation
ökad proliferation av myeloiska celler
112
Myelopoes
samlingsnamn för granulopoes och monocytopoes
113
Myom
godartad tumör som utgår från muskelvävnad.
114
Nekros
oprogrammerad, patologisk celldöd/vävnadsdöd (jmf. apoptos). Kan vara koagulationsnekros, fettnekros, kollikvationsnekros, ostig nekros, fibrinoid nekros.
115
Neoplasi
okontrollerad nybildning av vävnad/celler (jmf granulationsvävnad), kan vara benign (godartad) eller malign (elakartad).
116
Neutrofili
ökat antal av neutrofila granulocyter i blodet
117
Nevus
”födelsemärke”, använt för både kongenitala och förvärvade hudmärken, kan bestå av
ansamling av melanocyter i huden eller växt av hudadnexae
118
Onkogen
proto-onkogen som, efter mutation, leder till malign transformation
119
Onkoprotein
det protein som bildas av onkogen
120
PAD
patologisk anatomisk diagnos.
121
Parakeratos
kvarvarande kärnrester i hornlagret, typiskt fynd vid psoriasis.
122
Pancytopeni
samtidig anemi, trombocytopeni och leukopeni dvs brist på erytrocyter, trombocyter och leukocyter som samtliga är under normalvärdet i blod.
123
Pannus
en form av granulationsvävnad bestående av inflammatoriska celler (makrofager, lymfocyter), fibroblaster och hypertrofisk synovium.
124
Papillom
godartad tillväxt av epitelial vävnad, ofta uppskjutande
125
Patogenes
sjukdomsutveckling, dvs vilka mekanismer som ger upphov till en viss sjukdom.
126
Pleomorfism
variation i storlek och form
127
Polycytemi
ökad andel erytrocyter resulterande i förhöjt Hb värde
128
Polymorfism
mångformighet, det finns olika normalt förekommande varianter, tex genpolymorfism.
129
Polyp
godartad utväxt från slemhinna (kan vara inflammatorisk, neoplastisk, etc)
130
Progenitorcell
en sorts stamcell som redan har börjat differentiera, dvs CMP (common myeloid progenitor) som ska bli myeloiska celler och CLP (common lymphoid progenitor) som ska bli lymfatiska celler.
131
Proliferation
ökning av celler genom celldelning
132
Proteinkonformation
den tredimensionella arrangemangen av ett protein, kan förändras till
följd av ex fosforylering eller kontakt med andra felveckade proteiner
133
Proto-onkogen
gener med normal funktion i cellväxt/differentiering/apoptos som, efter mutation, blir onkogener och leder till malignisering, ex RAS, MYC, WNT.
134
Purulent
varbildande
135
Pus
var
136
Pyknos
irreversibel kondensering och förminskning av cellkärna, föregående apoptos eller nekros.
137
Regeneration
återbildning
138
Regress
tillbakabildning
139
Rejektion
immunologisk avstötningsreaktion mot ett allograft. Kan vara hyperakut, akut, kronisk, GVHD.
140
(Tumor) Suppressorgen
gen vars funktion normalt förhindrar cancerutveckling, ex Rb, TP53.
141
Sarkom
malign tumör utgången från muskelceller; rhabdo=skelettmuskel, leiomyo=glatt muskel.
142
Scleros (skleros)
degenerativ process där normal vävnad ersätts av mindre specialiserad bindväv, oftast kollagenrik; t ex glomeruloskeros.
143
Seminom
elakartad tumör som utgår från testikelns germinala celler och ger upphov till monomorfa tumörceller.
144
Spongios
intercellulärt ödem, används framförallt för att beskriva intercellulärt ödem i epidermis och är ett karakteristiskt fynd vid eksem
145
Stenos
förträngning av lumen
146
Teratom
tumör som utgår från germinalceller (testikel eller ovariet) och ger upphov till flera
olika sorters vävnad.
147
Translokation
gener eller delar av kromosomer byter plats, kan leda till nya s.k. fusiongener.
148
Transudat
patologiskt extravaskulär vätska med lågt proteininnehåll, uppkommen genom ultrafiltration av blodet/lymfa.
149
Trombocytopeni
lågt antal trombocyter i blod under normalvärdet.
150
Trombocytos
(tromobocytemi): ökat antal trombocyter i blod resulterande i högt TPK-värde.
151
Tromb/trombos
den finala produkten av koagulationsprocessen, bestående av fibrin och blodceller, på platsen till kärlskada
152
Tumörgradering
histologisk bedömning av tumörens aggressivitet, baserad på tumörcellernas differentieringsgrad
153
TNM-systemet
standardiserat system för stadieindelning av cancer, som kartlägger utbredningen av cancer lokalt (T), i lymfkörtlar (N) och på avstånd (M).
154
Tumörinitiering
tidiga händelser som leder till tumörbildning
155
Tumörprogression
progress av tumör
156
Vaskulit
inflammation i blodkärl
157
Virchows triad:
de tre faktorer som leder till trombbildning (endotelskada, blodstas, hyperkoagulabilitet), beskrivna av Rudolf Virchow (1856, Tyskland).
158
Ödem
interstitiell vätskeansamling, kan vara pittingödem, lungödem, cerebralödem, etc
159
Avviker från det normala
Aberrant
160
Ansamling av pus (var)
Abscess
161
Varböld
Abscess
162
Reversibel anpassning
Adaptation
163
En malign (elakartad) tumör som utgår ifrån körtelvävnad
Adenocarcinom
164
En benign (godartad) tumör som utgår ifrån körtelvävnad
Adenom
165
Avsaknad av anlag
Agenesi
166
Förlust av förbindelsen mellan keratinocyter på grund av förlorad desmosom funktion.
Akantolys
167
Förtjockning av epidermis alla cellförande lager (stratum basalae, stratum spinosum och stratum granulosum).
Akantos
168
Malign tumör utgående från omogna celler (blastceller) i de olika poeserna i benmärgen, och spridning till blod, med blastceller i blod (>20%) och/eller benmärg (>20%).
Akut leukemi
169
Aggregat av proteiner med felaktig veckning
Amyloid
170
Sjukdomar som orsakas av inlagring av amyloid
Amyloidos
171
Utebliven differentiering
Anaplasi
172
De röda blodkropparna är för få och/eller för små och/eller innehåller för liten mängd hemoglobin.
Anemi
173
Hemoglobinvärdet är sänkt från patientens normala nivå (Hb<120g/L för kvinnor och Hb<130g/L för män).
Anemi
174
Utvidgning av kärl (oftast artärer), eller kavitära organ (ex. atrial septal aneurysm).
Aneurysm
175
Kärlnybildning, kan vara fysiologisk (sårläkning, utveckling) eller patologisk (neoplasier).
Angiogenes
176
Avsaknad av vävnad, ex aplastisk anemi som innebär avsaknad av blodbildande märg
Aplasi
177
Programmerad celldöd, kan vara fysiologisk eller patologisk
Apoptos
178
Förhärdning av artärer, genom hyalininlagring, skleros av media eller ateromatösa plack.
Arterioskleros
179
Hyalininlagring
Arterioloskleros
180
Ansamling av fett, inflammatoriska celler och fibros under intima vid atheroskleros.
Ateromatos plack/aterom
181
Tillbakagång, förtvining, minskning av cellers storlek
Atrofi
182
Morfologi på cellnivå som avviker från det normala, kan ses både vid reaktiva och neoplastiska tillstånd
Atypi
183
Enzymatisk nedbrytning av celler och vävnad vid frisläpp av enzymer (t ex. efter celldöd eller vid bakteriedödning).
Autolys
184
Processen där en cell ”slukar” solitt material från sin inre miljö
Autofagi
185
Som färgas blått i eosin-hematoxylin färgning
Basofil
186
Ökat antal av basofila granulocyter i blodet.
Basofili
187
Den morfologiska beskrivningen av en ”omogen cell” dvs en ej differentierad cell
Blastcell
188
Malign neoplasi
Cancer
189
Förstadium till spridd malign neoplasi, oftast synonymt med höggradig dysplasi.
Cancer in situ
190
Tillämpas för de flesta carcinom och för några enstaka icke epiteliala neoplasier (t ex melanom).
Cancer in situ
191
Stegvis process som leder till utveckling av cancer
Carcinogenes
192
Cancer utgången från epitel.
Carcinom
193
Markörer som återfinns på hematopoetiska celler och kan användas för att förstå var i differentieringen en cell befinner sig.
CD: ”cluster of differentiation”
194
Exempelvis uttrycker normala B-celler CD19, normala T-celler CD3 och stamceller CD34
CD: ”cluster of differentiation”
195
Godartad tumör utgående från broskvävnad
Chondrom
196
Malign tumör utgående från broskvävnad
Chondrosarkom
197
Vätskefylld blåsa
Cysta
198
Sgnalmolekyl
Cytokin
199
Tillbakabildning. Processen går baklänges.
Dedifferentiering
200
Funktionsnedsättning/nedbrytning av celler och vävnad/ersättning med en mindre specialiserad vävnad
Degeneration
201
Exempel på degeneration
Myxoid degeneration.
202
Utveckling till en mer specialiserad cell/vävnad
Differentiering
203
Förändring i vävnadsarkitektur, störning i utmognad/differentiering av en vävnad.
Dysplasi
204
Dysplasi utan neoplasi och utan atypi
t ex medfödd dysplastisk njure
205
Sker dysplasi vanligtvis vid neoplasi ibland även ses utan neoplasi?
Sant
206
Utvidgning av ihåliga organ (ex. blodkärl, bronk).
Ektasi
207
Vävnad som finns på annat ställe än den är avsedd att finnas på.
Ektopi
208
(Del av) blodpropp som lossnar och förflyttar sig
Emboli
209
Som färgas rosa i eosin-hematoxyllin färgning
Eosinofil
210
Ökat antal av eosinofila granulocyter i blodet.
Eosinofili
211
Epitelcellsliknande, utgörs av aktiverade makrofager,
| har stor, granulär cytoplasma och stora kärnor.
Epitelioidcell
212
Organiserad vävnadsreaktion (rundad form, tättpackade celler) bestående av inflammatoriska celler och aktiverade, epitelioida makrofager, med eller utan jättecellsmakrofager, nekros eller fibros.
Epiteolidcellsgranulom/ granulom
213
Röd hud
Erytem
214
Processen där erytrocyter bildas i benmärgen.
Erytro(cyto)poes
215
Sjukdomsorsak
Etiologi
216
Patologiskt extravaskulär vätska med högt proteininnehåll, uppkommen genom kärl- eller vävnadsskador
Exudat
217
Processen där en cell ”slukar” solitt material från sin yttre miljö, ”cellätande”
Fagocytos
218
Trådliknande protein som bildas genom polymerisering av den globulära proteinet
fibrinogen, viktigt i hemostas
Fibrin
219
Bindvävsreaktion med patologisk inlagring av kollagen
Fibros
220
Godartad tumör som bildas av bindvävnad
Fibrom
221
Elakartad tumör som utgår från fibroblaster.
Fibrosarkom
222
Diffust avgränsad infektion i hud eller solida organ
Flegmone
223
Makroskopisk vävnadsdöd
Gangrän
224
Tumör utgående från gliaceller.
Gliom
225
Proliferation av gliaceller
Glios
226
Kontrollerad nybildning av vävnad som uppstår vid sårläkning, uppbyggd av inflammatoriska celler, kärl och extracellulär matrix
Granulationsvävnad
227
Ökat antal granulocyter i blod, resulterar i högt LPK-värde.
Granulocytos
228
Lågt antal granulocyter i blod, under normalvärdet.
Granulocytopeni
229
Processen där granulocyter bildas i benmärgen
Granulo(cyto)poes
230
Godartad tumör som består av väldifferentierade celltyper normalt förekommande in samma organ (oftast utan atypi).
Hamartom
231
Samlingsnamn för blodbildning omfattande myelopoes, erytropoes, trombo(cyto)poes och lymfopoes
Hematopoes
232
Totipotent cell som kan ge upphov till samtliga poeser
Hematopoetisk stamcell (HSC)
233
Ärftlig
Hereditär
234
Amorft eosinofilt material i eosin-hematoxylin färgning, oftast extracellulärt belägen
Hyalin
235
Hyalindeposition i vävnad
Hyalinos
236
Förtjockning av hornlagret (stratum corneum).
Hyperkeratos
237
Ökat antal av celler i en vävnad, oförändrad cellmorfologi
Hyperplasi
238
Minskat antal celler i en vävnad
Hypoplasi
239
Ökad volym av celler i en vävnad, oförändrat antal celler
Hypertrofi
240
Olika immunhistokemiska markörer en cell uttrycker, studerad med hjälp av specifika antikroppar och fluorokromer.
Immunfenotyp
241
________ kan bestämmas med antingen flödescytometrisk analys av celler i suspension (vätskefas), immunfluorescens eller med immunhistokemiska färgningar av vävnadssnitt.
Immunfenotypen
242
Metod att utföra immunfenotypning i vävnadsnitt/cellutstryck av olika markörer med hjälp av fluorescensmikroskopi.
Immunfluorescens
243
Metod att utföra immunfenotypning i vävnadsnitt/cellutstryck av olika markörer med hjälp av ljusmikroskopi.
Immunhistokemi
244
Metod att utföra immunfenotypning av enskilda celler i suspension
Flödecytometri
245
Irreversibel vävnadsskada till följd av ischemi i vävnaden.
Infarkt
246
Spridning (inflammatorisk, neoplastisk)
Infiltration
247
Kroppens svar på skadliga faktorer, kan vara akut, kronisk, eller granulomatös.
Inflammation
248
Intracellulär ansamling av material utan membranomslutning (t ex glykogen, lipofuscin, virus).
Inklusion
249
Processen att förvara intracellulärt material (fett, proteiner, glycogen, pigment, kalk).
Inlagring
250
Infiltrerande växt
Invasiv växt
251
Tillbakabildning av vävnad
Involution
252
Syrebrist i vävnad
Ischemi
253
Abnormalt stor cell, oftast med flera kärnor, ex. flerkärniga makrofager eller osteoklaster.
Jättecell
254
Fragmentering av cellkärnan hos en döende cell (nekros eller apoptos)
Karyorrhexis
255
Upplösning av cellkärnan
Karyolys
256
Celler förflyttar sig till följd av gradient av kemiska ämnen
Kemotaxi
257
Levrat blod
Koagel
258
Malignitet utgående från mogna B-celler och är ett leukemiserat lymfom.
Kronisk lymfatisk leukemi
259
Myeloproliferativ neoplasi där myeloiska celler med bibehållen differentieringsförmåga svämmar ut i blodet.
Kronisk myeloisk leukemi
260
Malign tumör utgående från celler i de olika poeserna i benmärgen
Leukemi
261
Spridning till blod och benmärg
Leukemisering
262
Samlingsnamn för blodets samtliga vita celler
Leukocyter
263
Granulocyter, lymfocyter, monocyter, blastceller, plasmaceller, mm.
Leukocyter
264
Ökat antal "leukocyter" i blod, resulterande i högt LPK-värde
Leukocytos
265
Lågt antal leukocyter (”vita blodkroppar”) i blod, under normalvärdet.
Leukopeni
266
Det totala antalet leukocyter i blodet ”vita blodkroppar”.
LPK - leukocyter partikelkoncentration
267
Godartad tumör som utgår från fettvävnad
Lipom
268
Elakartad tumör som utgår från fettvävnad.
Liposarkom
269
Ökat antal "lymfocyter" i blod, resulterar i högt LPK-värde.
Lymfocytos
270
Lågt antal lymfocyter i blod under normalvärdet
Lymfocytopeni
271
Elakartad tumör utgången från genetiskt förändrade lymfocyter
Malignt lymfom
272
Malign neoplasi utgången från plasmaceller
Myelom
273
Elakartad tumör som utgår från melanocyter.
Melanom
274
Adaptiv förändring från en väldifferentierad celltyp till en annan väldifferentierad celltyp
Metaplasi
275
Malign tumör som utgår från mesotelceller.
Mesoteliom
276
Spridning av maligna celler på avstånd från primärtumören (ickekontinuerligt).
Metastas/metastasering
277
Av liknande utseende
Monomorf
278
Förändring i vävnadsarkitektur, störning i utmognad/differentiering
hos benmärgens celler. Benmärgscellerna uppvisar avvikande form, storlek och utseende.
Myelodysplasi
279
Ökad proliferation av myeloiska celler
Myeloproliferation
280
Samlingsnamn för granulopoes och monocytopoes
Myelopoes
281
Godartad tumör som utgår från muskelvävnad
Myom
282
Oprogrammerad, patologisk celldöd/vävnadsdöd
Nekros
283
Okontrollerad nybildning av vävnad/celler
Neoplasi
284
Ökat antal av neutrofila granulocyter i blodet.
Neutrofili
285
"födelsemärke”, använt för både kongenitala och förvärvade hudmärken, kan bestå av
ansamling av melanocyter i huden eller växt av hudadnexae.
Nevus
286
Proto-onkogen som, efter mutation, leder till malign transformation
Onkogen
287
Det protein som bildas av onkogen
Onkoprotein
288
Kvarvarande kärnrester i hornlagret, typiskt fynd vid psoriasis
Parakeratos
289
Samtidig anemi, trombocytopeni och leukopeni dvs brist på erytrocyter, trombocyter och leukocyter som samtliga är under normalvärdet i blod.
Pancytopeni
290
En form av granulationsvävnad bestående av inflammatoriska celler (makrofager, lymfocyter), fibroblaster och hypertrofisk synovium
Pannus
291
Godartad tillväxt av epitelial vävnad, ofta uppskjutande
Papillom
292
Sjukdomsutveckling, dvs vilka mekanismer som ger upphov till en viss sjukdom.
Patogenes
293
Variation i storlek och form
Pleomorfism
294
Ökad andel erytrocyter resulterande i förhöjt Hb värde
Polycytemi
295
Mångformighet, det finns olika normalt förekommande varianter
Polymorfism
296
Godartad utväxt från slemhinna (kan vara inflammatorisk, neoplastisk, etc).
Polyp
297
En sorts stamcell som redan har börjat differentiera, dvs CMP som ska bli myeloiska celler och CLP som ska bli lymfatiska celler.
Progenitorcell
298
Ökning av celler genom celldelning
Proliferation
299
Den tredimensionella arrangemangen av ett protein, kan förändras till
följd av ex fosforylering eller kontakt med andra felveckade proteiner.
Proteinkonformation
300
Gener med normal funktion i cellväxt/differentiering/apoptos som, efter mutation, blir onkogener och leder till malignisering, ex RAS, MYC, WNT.
Proto-onkogen
301
Varbildande
Purulent
302
Var
Pus
303
Irreversibel kondensering och förminskning av cellkärna, föregående apoptos eller nekros.
Pyknos
304
Återbildning
Regeneration
305
Tillbakabildning
Regress
306
Immunologisk avstötningsreaktion mot ett allograft. Kan vara hyperakut, akut, kronisk, GVHD.
Rejektion
307
Gen vars funktion normalt förhindrar cancerutveckling, ex Rb, TP53.
(Tumor) Suppressorgen
308
Malign tumör utgången från muskelceller; rhabdo=skelettmuskel, leiomyo=glatt muskel.
Sarkom
309
Degenerativ process där normal vävnad ersätts av mindre specialiserad bindväv, oftast kollagenrik; t ex glomeruloskeros.
Scleros (skleros)
310
Elakartad tumör som utgår från testikelns germinala celler och ger upphov till monomorfa tumörceller
Seminom
311
Intercellulärt ödem, används framförallt för att beskriva intercellulärt ödem i epidermis och är ett karakteristiskt fynd vid eksem.
Spongios
312
Förträngning av lumen
Stenos
313
Tumör som utgår från germinalceller (testikel eller ovariet) och ger upphov till flera
olika sorters vävnad.
Teratom
314
Gener eller delar av kromosomer byter plats, kan leda till nya s.k. fusiongener.
Translokation
315
Patologiskt extravaskulär vätska med lågt proteininnehåll, uppkommen genom ultrafiltration av blodet/lymfa.
Transudat
316
Lågt antal trombocyter i blod under normalvärdet
Trombocytopeni
317
Ökat antal trombocyter i blod resulterande i högt TPK-värde.
Trombocytos (tromobocytemi)
318
Den finala produkten av koagulationsprocessen, bestående av fibrin och blodceller, på platsen till kärlskada
Tromb/trombos
319
Histologisk bedömning av tumörens aggressivitet, baserad på tumörcellernas differentieringsgrad.
Tumörgradering
320
Standardiserat system för stadieindelning av cancer, som kartlägger utbredningen av cancer lokalt, i lymfkörtlar och på avstånd.
TNM-systemet
321
Tidiga händelser som leder till tumörbildning.
Tumörinitiering
322
Progress av tumör.
Tumörprogression
323
Inflammation i blodkärl
Vaskulit
324
De tre faktorer som leder till trombbildning (endotelskada, blodstas, hyperkoagulabilitet).
Virchows triad
325
Interstitiell vätskeansamling
Ödem
