Kapitel 1.

Question 1

Hur kan psykologi definieras? Hur skiljer sig bokens definition från någon annan valfri definition?

Answer 1

Bokens definition lyder: The scientific study of mind and behaviour.
Alltså, den vetenskapliga studien av mentala processer och beteenden.

Google säger: the scientific study of the human mind and its functions, especially those affecting behaviour in a given context.
Alltså, den vetenskapliga studien av de mänskliga mentala processer och dess funktioner, speciellt de som påverkar beteenden i en given situation.

Bokens definition är klart bredare. Man håller sig till exempel inte till människor, och man pekar inte heller ut något speciellt område som psykologin skulle titta närmare på (e.g “speciellt de som påverkar beteenden i givna situationer.) Bokens definition fokuserar, precis som googles, på att psykologin är en vetenskaplig praktik, vilket jag tror är viktigt. Det är också viktigt att få med beteenden i definitionen, inte bara i givna situationer men över huvud taget. Annars kan vi inte dra paralleller mellan olika situationer.

Question 2

Vilka är psykologins mål? Ge egna konkreta exempel för hur vart och ett av målen skulle kunna
vara relevanta i en praktisk situation (t ex på en arbetsplats eller organisation).

Answer 2

1. To describe how people and other species behave.
   - Viktigt för att till exempel kunna definiera diagnoser. Vi behöver beskriva en depression för att kunna veta hur vi botar den. Till exempel så behöver vi se en skillnad på generell ledsenhet och klinisk nedstämdhet och ha kriterier för de båda.
   - Viktigt för att definiera en konflikt på en arbetsplats, vi behöver veta hur folk relaterar till varandra för att kunna jobba med dem. Vi behöver till exempel se vilka beteenden det är som ingår i en konflikt på den givna arbetsplatsen.
2. To understand the causes of these behaviours.
   - Viktigt för att kunna bota en depression, hur vi botar symptomen. Vi behöver veta varför en individ är nedstämd och visar upp alla de andra symptomen som definieras i mål 1.
   - Viktigt för att förstå hur konflikten uppstod. Vi behöver förstå varför beteendena som karakteriserar konflikten uppstår för att i nästa steg kunna göra någonting åt dem.
3. To predict how people and animals will behave under certain conditions.
   - Viktigt för att motverka depressioner på en större skala i framtiden. Om vi vet varför depressioner uppstår så kan vi kanske förutse vilka som har en fallenhet för att hamna i depressioner. De personerna skulle i nästa steg kunna få hjälp redan på förhand så att de slipper lida.
   - Viktigt för att motverka kommande konflikter. Kan vi förutse vad som skapar konflikter på arbetsplatser kan vi kanske också ta bort eller arbeta om de momenten för att personalen ska ha färre sådana tillfällen. Ser vi till exempel att det är kaffemaskinen som skapar alla konflikter så kan vi testa den testen genom att flytta på kaffemaskinen eller skaffa en till för att se om beteendet ändras. Du kan göra en förutsättning att i det ena fallet så kommer ingenting att förändras, i andra fallet så kommer konflikterna att upphöra.
4. To influence behaviour through the control of its causes.
   - Viktigt för att motverka depressioner i givna situationer. Kan jag som ledare för samhället minimera de stimulis som triggar depression i människor så har vi vunnit mycket.
   - För att, som sagt, kunna manipulera arbetsplatser till att vara mindre konfliktskapande. Till exempel köpa en till kaffemaskin om det alltid blir bråk i kaffekön.
5. To apply psychological knowledge in ways that enhances human welfare.
   - Att ta alla de lärdomar vi har kring depression och skapa ett samhälle som på ett bättre sätt stimulerar de deprimerade individerna och skapar mer lycka. Till exempel: Vet vi att symtomet inaktivitet karakteriserar depression, och vi vet att det kommer utav att personen har en kemisk obalans som skapas av att hen inte tränar, så kan vi introducera träning som ett sätt att komma ur depressionen. Det går också att redan i förväg, genom skolan, introducera individen till träning så att det blir en vana.
   - Att de lärdomar vi har kring konflikter på arbetsplatsen sätts i praktik och skapar färre konflikter. Till exempel: Vet vi vad som karakteriserar en konflikt på den givna arbetsplatsen så kan vi också se att det är kaffemaskinskön som är problemet. Vi kan lösa det genom att skaffa en till kaffemaskin, men också genom att prata med medarbetarna om att de får tagga ned i kön. Man kan också förutse att om vi skulle köpa en separat maskin som producerar lunchlådor så skulle samma beteenden trigga en konflikt i den kön, och med olika metoder undvika dessa.