Kap 11. Flashcards
Vad innebär expectancy x value teori?
En människas motivation beror i stort på hur individen ser möjligheter till att handlingen leder till ett mål som den har satt upp och hur viktigt det målet är för individen. Till exempel. Jag sätter ett mål att springa boston marathon. Då måste jag själv tro att det är möjligt för mig att springa loppet, och jag måste fästa stor vikt vid att jag ska springa det.
Försök att hitta tre beteenden hos dig själv eller någon annan som du tyckt varit märkliga och använd expectancy x value teorin för att förklara varje beteende.
Misslyckanden att sluta röka. Ofta handlar det om att vi som människor har svårt att se resultat på lång sikt. Målet för att en ska sluta röka måste alltså vara viktigt för individen nu och senare om teorin ska hålla och individen ska sluta röka.
Att jag inte tränar. Samma som ovan. Jag ser inte resultatet direkt och sätter ofta upp ormliga mål som jag inte fäster tillräckligt stor vikt.
Att vi som människor inte slutar köra bil. Målet fästs inte vid tillräckligt stor vikt för individer.
Beskriv var och en av de typer av motivation som finns i boken.
Biologiska teorier:
När man pratar om de biologiska teorierna så tittar man i stort på fysiska reaktioner på behov. Man pratar om att kroppen är motiverad till att uppnå balans i sina olika system, och att den balansen nås genom motivation. I boken tar det upp att man blir hungrig på grund utav en brist på mat, och därför blir motiverad att hitta densamma.
Sociokulturella teorier:
I teorierna som klassas som sociokulturella menar man på att vissa drivkrafter eller former av motivation kommer utifrån, en form av grupptryck eller social kod. Expectancy*value teorin kommer därifrån, och man kan inom teorin förklara att olika människor drivs av olika saker i olika sammanhang.
Psykodynamiska teorier:
I den psykodynamiska sfären så har man hittat på eller snarare tagit fram basbehov som man tror att alla människor behöver uppfylla, och att motivation är den kraft som skulle ta oss dit. Ett exempel är Maslows behovshierarki.
Tänkt dig att du anlitas av klädföretaget HM som konsult och att ditt uppdrag är att hitta förklaringar till varför deras försäljare har så olika grad av arbetsmotivation. Hur kan achievement‐goal teori användas i sammanhanget för att förstå samt förbättra motivationen?
Det beror mycket på vad de har för motivationsmekanismer i system redan. En vanlig är att ha bonus för det man säljer varje månad. Funkar inte det som motivationsfaktor skulle det kunna handla om att säljarna inte själva sätter ett så högt värde vid pengar, eller att de inte ser att de själva kan påverka utfallet. Man skulle kunna visa på att de visst själva kan påverka hur mycket de säljer, eller så kan man höja bonusen för medarbetarna.
Vilka komponenter har emotioner och vilka funktioner fyller varje komponent?
Kognition:
Kognition i koppling till känslor handlar i stort om att tolka dem och agera därefter. Samma stimuli eller input kan därför ge olika beteenden eller utfall beroende på situation och hur vi tolkar situationen på ett kognitivt plan. Den kognitiva komponenten skulle kunna ses som kulturellt betingad, att vi har vissa förväntningar på oss och därför tar ett beslut. Däremot så kan man se att många händelser tolkas på samma sätt i många kulturer.
Fysiologi:
Den fysiologiska komponenten skapas och utgörs utav hypotalamus, limbic system, the cortex och den autonoma och endoctrine nervous systems. Som det ser ut nu så har vi två olika fysiologiska processer som kan ta plats, en som går genom coretex och är mer medveten och en som går genom amygdala som är mindre medveten.
Man skulle till exempel kunna se att vi inte skulle ha en fight or flight respons om vi inte hade haft den här sortens omedveten fysiologisk reaktion. Vi skulle inte heller känna av stress på samma sätt.
Beteende:
Här tittar vi på hur känslorna faktiskt ger uttryck utåt. Ett starkt exempel är Ekmans forskning, där man ser att en känsla starkt ger upphov till ett beteende. i.a ett ansiktsuttryck. Precis som Ekman har visat så kan det här ha varit viktigt bland annat i vår kommunikation och för att skapa förtroende människor emellan.
Tänk ut fyra olika situationer från ditt eget liv; en där du kände glädje, en för sorg, en för ilska och en för rädsla/ångest. För varje situation hur kan emotionsteorierna förklara varför du upplevde emotionen?
Glädje:
Varje gång Chelsea gör mål.
Det handlar enligt expectancy*valuemodellen om att jag har tillfäst vinst för Chelsea vid en så stor signifikans att när det händer så är utslaget för mig såpass stort. Jag känner glädje eftersom att jag förväntar mig det. På ett sociokulturellt plan handlar det förmodligen om att jag i en kontext känner tillhörighet och vill att den tillhörigheten ska besegra motsatsen.
Sorg:
På Morfars begravning.
Det handlar om att jag fäst väldigt stor vikt vid min morfar och att jag inte förväntade mig att han skulle gå bort. Han var väldigt värdefull för mig och därför gjorde det väldigt ont när han försvann.
Ilska:
När jag inte känner mig lyssnad på.
Jag fäster stor vikt vid att få göra min röst hörd, och det gör ont i mig när andra nekar mig den möjligheten genom att inte lyssna.
Rädsla/ångest:
Sammanställ en lista över saker som visat sig öka glädje.
Att varje dag skriva ned minst tre saker du är tacksam för.
Att ställa sig framför spegeln och le.
Att gifta sig lyckligt.
Att hitta en mening med ens liv och följa den.
