Kap 6. Flashcards
Vilka egenskaper har medvetandet?
- Det är subjektivt och personligt. Jag kan inte säga att jag vet hur en annan människas verklighet ser ut, för det gör jag inte.
- Varierande. Vårt medvetandefokus eller medvetandetillstånd ändras flera gånger dagligen.
- Självreflekterande och vitalt för vår självkänsla. Vårt mind vet att det är medvetet, och kan därför övervaka medvetandet.
- Koppling till vårt selektiva fokus. Medvetandet gör att vi kan fokusera på det vi vill för stunden.
Kan vår hjärna bearbeta information på en mer komplex nivå, t ex avläsa vad informationen betyder, utan att vi är medvetna om informationen? I så fall, vilka psykologiska undersökningar stödjer detta antagande?
- Det beror mycket på vem du frågar. Freuds teorier bygger på att vi i vårt undermedvetna behandlar information hela tiden utan att vi är medvetna om det. Vetenskapligt har Freud ganska lite bevis på sin sida, men det skulle gå att motivera med att just medvetandenivåer är subjektiva. Freud sammanställde rapporter från sina psykoanalytiska sessioner, och där finns en hel del data som, om man har på sig rätt tänkarhatt, stödjer Freuds teorier.
- Kognitivister skulle man kunna säga tycker att vi använder en undre medvetandenivå även om de inte kallar den för det. De menar på att vi behandlar information hela tiden, men att vi skiljer på automatisk och kontrollerad aktivitet. Det bevis kognitivisterna använder är att vi i vardagen gör saker som vi inte behöver fokusera på efter att vi har övat på dem. Vi behöver till exempel inte ägna något större fokus till att gå.
Man kan också titta på vad forskarna kallar priming, att förbereda. Visar vi bilder så snabbt att vi inte hinner uppfatta dem på ett medvetet plan så kommer de fortfarande påverka oss. Det finns de som hävdar att Nazisterna gjorde så för att sprida sin propaganda. Priming visar på att även om vi inte på ett medvetet plan bearbetar information så tar vi fortfarande upp informationen någonstans.
Vad är fokuserad uppmärksamhet?
När en människa fokuserar sitt medvetande på en sak och i processen utesluter andra. När vi kan reagera på ett stimuli.
Vad har forskningen med Dichotic listening visat i stora drag?
Att vi människor har en förmåga att fokusera våra sinnen till en sak, trots störande moment, men att den förmågan behöver övas. I testerna som gjorts så kan vi se att det är relativt lätt att störa någon som försöker fokusera på en enda sak genom att tillföra stimuli som är liknande men inte identiskt. Lyssnar du till exempel på en text i ena örat och får ord i det andra örat som relaterar till texten, men som också har en tvetydig mening så blir det svårare att återge berättelsen. Är det dessutom någon som säger ditt namn i örat som inte läser texten så kommer vi att reagera på det.
Hur kan forskningen om delad uppmärksamhet förklara det faktum att vi t ex kan konversera och cykla samtidigt? Och hur hänger detta ihop med olika medvetandenivåer samt övning?
Till en början handlar det om att jobba för att uppgiften ska gå från en medveten till en automatiserad uppgift. Till exempel så måste vi fokusera väldigt hårt på att gå i början när vi precis lärt oss det, och det blir lättare ju mer vi gör det. Det handlar om att vi övar, och rörelserna kräver mindre och mindre av vårt fokus. I nästa del beror det på vilken sorts bearbetning uppgifterna behöver. Du kan till exempel inte lyssna på en ljudbok samtidigt som du läser en annan och komma ihåg vad som förmedlades i de båda, eftersom att det har med minne och språkhantering att göra.
Kognitivisternas medvetandeteorier liknar de modeller man använder för uppmärksamhet, vilket gör att de går att jämföra. Beroende på vilken uppgiften är så kan vi se att vi kan utföra två saker samtidigt, om du så vill i två olika medvetandenivåer. Det handlar om att vi övat på de båda tillräckligt mycket för att kunna utföra dem.
Vad är REM sömnens kännetecken, funktioner och koppling till drömmande?
Rapid eye movement. I sovande tillstånd så hamnar vi flera gånger per natt i vad vi kallar REM-sömn. Under REM så rör sig våra ögon snabbt fram och tillbaka. Nästan alltid när en vaknar under en REMempisod så kan en komma ihåg att en drömt. Man tror att REMsömn i stort stimulerar och underhåller de delar av hjärnan som vi associerar med rörelse, tal och minne. Vår frontallobs aktivitet minskar, vilket gör att våra drömmar ofta är ologiska och irrationella. När vi drömmer så tror hjärnan att vi gör det som händer i drömmen. Vi kan till exempel se att en som drömmer att hen springer faktiskt tror att hen gör det. Man tror att REMsömnen har att göra med minnesbearbetning till viss grad, för att vi ska komma ihåg event och saker vi ska göra.
Varför drömmer vi?
Ur ett darwinistiskt perspektiv så kan man koppla drömmande till att förbereda oss för fara. Det är viktigt att vara alert, men också att veta vad man ska göra ifall fara uppstår. Vi drömmer även för att bearbeta minnen. Enligt Freud så drömmer vi för att få leva ut våra önskningar och för att tillfredsställa behov som inte annars går att tillfredsställa.
Det finns de som menar på att drömmar inte har något syfte, utan att det bara är en bi-produkt utav REM-sömn.
kognitivister menar att vi drömmer för att öka kreativitet och på så sätt lösa problem på nya sätt.
Eftersom att drömmar är subjektiva, svåra att komma ihåg och väldigt irrationella så finns det inga säkra fakta kring varför vi drömmer. Vi kan alltså inte veta med säkerhet vad drömmar fyller för funktion, utan kan bara teoretisera kring det.
En kompis till dig säger att hon har svårt att sova. Vilka tips ger du henne?
Gå och lägg dig och gå upp samma tid varje dag, även på helgerna. Oavsett om du sover dåligt en dag, så håll schemat.
Undvik att napa om du har svårt att somna på kvällen. Speciellt sent på dagen.
Undvik koffein så gott det går, speciellt efter lunch.
Undvik blått ljus från skärmar, speciellt sent på dagen. Finns program som hjälper dig med det.
Undvik Alkohol och sömnpiller.
Meditera, gör yoga eller stretcha innan du ska gå och lägga dig.
Undvik att träna tätt inpå att du ska gå och lägga dig.
Går det, så ha ett rum som är dedikerat för sömn. Gör inget annat där.
Ha en låt eller en spellista som du bara spelar när du ska gå och lägga dig.
Anta att ni ska skriva en debattartikel mot skiftarbete? Vilken psykologisk kunskap kan anföras i artikeln?
Mitt starkaste argument hade varit kring rytmen, att vi mår väldigt mycket bättre av att hålla en jämn dygnsrytm. På så sätt skulle alla må bättre av att jobba samma skift varje dag.
