Kap 14. Flashcards
Skriv ner en lista med olika egenskaper du tänker att du har och skulle vilja ha. Hur kan de teorier om självbilden som diskuteras i boken kasta ljus över din självbild? Hur tror du att detta relaterar till ditt agerande på kort och lång sikt?
Ofta reflekterar vi en del av vad andra ser när de tittar på oss in i vår självbild. Det vill säga att jag tar med saker som andra uttrycker att de förknippar med mig in i min självbild. Min självbild och alla egenskaper jag förknippar med mig själv handlar också om min omgivning, framförallt på en grupp-bas. Om jag som individ behöver utöva en egenskap och blir berömd för den så kommer den att förstärkas i linje med betingning. Det handlar bland annat om hur jag ser mig nu och hur jag vill vara, och vilka grupper jag vill tillhöra. Vill jag tillhöra en viss grupp som bestyrker en viss sorts beteende och egenskap så kommer jag att ströva efter att förstärka den.
På Lång sikt så behöver inte så mycket hända, jag kommer förmodligen att byta ideal, grupper och mål. På kort sikt så kommer jag att förvränga min självbild och till viss del mitt självförtroende beroende på hur det går med mitt sökande i självbilden och grupperna.
Beskriv olika attributions‐biases och ge tre exempel på varje form av bias.
Fundamental attribution error:
We underestimate the impact of the situation and overestimate the role of personal factors when explaining other people’s behaviour.
Till exempel så kommer människor att döma delar av en grupp på vad de gör beroende på vad de ser att personen hade för val.
Man kommer också att tänka att en person har större roll i ett misslyckande än den faktiskt har i fall där man bedömer att det är så.
Vi förväntar oss att skådespelare ska ha samma egenskaper som en karaktär de spelar.
Self serving bias: Man bedömer sig själv annorlunda utefter om man lyckas eller misslyckas med någonting.
Jag kommer att ta cred för att jag vinner i ett slumpspel, men skylla på tärningarna när jag förlorar.
Jag kommer att skylla på domaren när jag förlorar en match, men förminska domarens betydelse ifall jag vinner.
Jag kommer att känna mig duktig när jag får en text publicerad men säga att tidningen är skräp när jag inte får den publicerad.
Vad finns det för kulturella skillnader i attributionsstilar? Hur tror du det ser ut i Sverige?
Man har olika tänk, där vi ser en stor skillnad mellan väst och öst. I öst så ser man mycket mer en holistisk, kollektivistisk stil och tänkande. Man kan till exempel se att japaner tror att alla event är sammankopplade. Man skyller inte heller ifrån sig, och har något av ett omvänt self - serving bias. Jag skulle gissa på att fundamental attribution error borde vara mindre i öst också, men jag vet samtidigt att individer i till exempel Japan blir väldigt hårt tilltufsade när de gör fel.
I Sverige så upplever jag att många av oss lider av ett self-service bias. Samma med fundamental attribution error, vi skyller gärna på någon eller får en skev bild av personen på orimliga grunder.
Hur hänger attityder och beteende ihop?
Man kan se tydliga skillnader i beteende när man modifierar en persons attityd. Vill man till exempel få en större grupp människor att sluta röka så ska man få deras attityd att bli negativ vad gäller rökning. Man kan också se att när rökning var som störst så var attityden gentemot rökning positiv.
Tänk dig att Apple vill anlita dig som attitydkonsult för att komma fram till strategier för att få folk att köpa mer iPhones. Vad rekommenderar du att de gör (anta att det inte finns några ekonomiska begränsningar)?
Beror helt på vilken grupp utav människor man vill nå. Människors attityder ändras på väldigt olika sätt beroende på vad de har för övriga karaktärsdrag i sig. En person kanske behöver höra mycket information om tekniken och hur mycket bättre optimerat OSx är för iPhone än Android är för alla androider. En annan behöver kanske känna en känsla av att man är mer kreativ om man har en iPhone.
Kort och gott skulle jag skapa en rad olika reklamsnuttar, eller iallafall videocontent som riktar sig till människor baserade på vad de har för svag punkt vad gäller attitydförändring, genus och geografisk hemvist. Sedan skulle jag använda target advertising på alla stora sociala nätverk och rikta in mig på de grupperna som jag vill nå.
Hur kan man utifrån socialkognitiv teori förklara krigsförbrytelser genom det som står om social påverkan i grupper?
Man skulle kunna förutsätta att det finns en viss mån av beteendet som bryter mot krigsregler i gruppen. Det behöver inte vara mycket eller många som innehar eller uttrycker beteendet, men att det finns är viktigt. När beteendet utövas så kommer det att skapas en feedbackloop i gruppen som gör att beteendet av några ses ned på och förstärks hos andra. De extremerna kommer att fortsätta göda varandra. Man kan också se att beteendet skulle kunna få fler och fler anhängare beroende på dels vad det är för beteende och vem som utövar det. Tittar man till exempel på förintelsen så var det många som accepterade det systematiska inhämtandet och dödandet utav judar i handling - man gjorde inget aktivt för att motverka det. Man skulle kunna förklara det med rädsla, men det fanns också en kultur inom gruppen som systematiskt gjorde det mer och mer okej genom de tillvägagångssätt som socialkognetiva teorier uttrycker.
Vilka faktorer ligger bakom att grupper kan hamna i konflikt med varandra utifrån det som står om sociala relationer mellan grupper (intergrupp – dynamik)?
Fördomar:
Att man har förutfattade meningar ofta baserade på okunskap om den andra gruppen.
Diskriminering:
Ett aktivt förnedrande utav den andra gruppen ofta baserat på fördomar.
Man kan också se att grupper skapar lite av ett kollektivt self-serving bias. Man ser inte sina egna svagheter för vad de är, och man pekar tydligt ut andra gruppers. Detta gör man för att bevara sin egen grupp. Evolutionärt var det väldigt användbart och till och med viktigt att kategorisera andra grupper som farliga. Man visste aldrig om stammen bredvid var vänlig eller fientlig. Man visste inte heller om de vanliga en dag skulle bli fientliga. Därför var det viktigt att skapa en stark sammanhållning i den egna gruppen.
Vad gör att man går in i kärleksrelationer och vad gör att man stannar i kärleksrelationer?
Mere exposure effect - Efter upprepad kontakt med ett stimuli så kommer vi att vänja oss vid det, och gilla det mer och mer. Vi kommer alltså efter fler dejter att vilja träffa personen mer.
Utseende betyder mycket.
Vi stannar på grund utav social exchange theory - belöning minus kostnad i de sociala interaktionerna mellan individerna styr hur länge relationen håller. Teorin påvisar också att universellt så vill människor känna emotionell stöttning, likvärdig affection och en stabil personlighet. De faktorerna är viktiga i hur länge vi stannar.
Hur skulle vi kunna göra rent konkret för att få människor hjälpa varandra mer?
- Bygga kultur och skapa grupp. Om en person ska kunna skapa klimat där man hjälper varandra så behöver människor känna sig som en del av en grupp.
- Jobba från diskriminering och fördomar genom att skapa ett klimat för nyfikenhet. Är vi nyfikna på varandra istället för att gå runt och ha massa fördomar så kan vi i slutändan skapa ett klimat som tillåter folk att vara sig själva i gruppen.
- Själv be om hjälp, och uppmana andra att göra det.
- Själv hjälpa till, och be andra att göra det.
