In: Palliativ vård Flashcards

1
Q

Palliativ vård är en helhetsvård och synsätt där man behandlar en obotligt sjuk människa ur fyra perspektiv;

Mål?

A

fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.

Målet med palliativ vård är bästa möjliga livskvalitet för den som är svårt sjuk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

God palliativ vård bygger på fyra hörnstenar:

A

Symtomlindring
Teamarbete
Kontinuitet
Stöd till närstående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka delar inom pallativ vård finns?

A

Den palliativa vården kan indelas i tidig och sen fas.
* Den tidiga fasen startar när patienten fått besked av läkaren att sjukdomen inte är botbar och där inriktningen är livsförlängande behandling.
* Den sena fasen startar när läkaren ger besked att det inte längre går att förlänga livet.
* Den allra sista tiden av den sena fasen brukar benämnas palliativ vård i livets slut, då döden är att förvänta inom dagar till veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

kan stora pallativa insatser ges i tidig pallativ skeda?

A

Palliativa insatser, d v s lindrande åtgärder, kan behövas även i tidiga palliativa skeden av sjukdomen på grund av besvärande symtom även om kvarvarande livstid bedöms som lång.

Exempel på detta är smärtande skelettmetastaser vid prostatacancer eller bröstcancer samt bröstsmärta vid hjärtsvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är ett brytpunktsamtal?

A

övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande

kan ha flera brytpunkter för olika steg, t.ex. upptäkanade av cancer och sedan när den spritt sig mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är ett brytpunktsamtal?

A

övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande

kan ha flera brytpunkter för olika steg, t.ex. upptäkanade av cancer och sedan när den spritt sig mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

tidiga och sena tecken på att döden närmar sig

A

tidiga:
- matlust misnkar
- trötthet och vilar
- inåtvänd och inte lika social

sen:
- sängbyren
- sväljproblem
- kall och marmorerad hud
- vit nästa
- svag puls och bt
- urin msinakr
- anding orgelbunden och rosslig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad för icke medicinska saker bidrar läkarens brytpunktsamtal med?

A

Den som är svårt sjuk och befinner sig i livets slut förstår oftast att hen är döende men behöver få bekräftelse på att livet går mot sitt slut. Brytpunktssamtal innebär ett samtal med patienten och närstående där läkaren informerar om att vården övergår till palliativ vård i livets slutskede. Människor har alla olika behov när döden närmar sig, till exempel att skriva testamente, sälja sommarstugan, gifta sig eller göra en viktig resa. Utan bekräftelse från läkaren kan besluten bli svårare att ta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad för medisniska återgärder bör läkaren se över vid pallativ vård?

A
  • vätska
  • pausa lm
  • sätta in vb lm
  • organsation av vården
  • informera patient och anhörig
  • information till boende personal
  • uppföljning närstående
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ska man ge iv vätska i livet slutskede?

A

Den enda indikationen för i.v. vätsketillförsel i livets slutskede är stora vätskeförluster, vanligtvis från tarmstomi. I det stillsamma döendet ska intravenös tillförsel undvikas. Receptorer för törst sitter ffa i CNS men även i munhålan. Inom palliativ vård finns god erfarenhet av att behandla törst med fuktning av munhålan flera gånger i timmen. Anhöriga mår oftast gott av att hjälpa till med detta.

Vätksa med iv kan försämre livkvaliten då de kan ge övervätskning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka lm ska sättas ut pallativ? hur ger man de lm som behövs?

A
  • Alla perorala läkemedel ska sättas ut och nödvändiga ordinationer ska ordineras parenteralt.
  • Det ska finnas vid behovsordination för smärta, oro, illamående, lungödem och rosslig andning och detta ska administreras parenteralt
  • . För att tillförsäkra den döende en jämn och säker tillgång på läkemedel är subkutana pumpar bra att använda. Det finns ett flertal pumpar på marknaden och de kan förskrivas till patienten på hjälpmedelskort.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur måste vårdpersonalen organisera vården runt om patienten och anhöriga?

A
  • organiera i tid, t.ex. så patient kan dö hemma om den vill.
  • information till patienten att livet är slut
  • infromation till anhöriga om att de snart är slut, även om t.ex. närstående penning
  • infroamtion till patienter på. boende så de vet vad ska gäller
  • uppföljning med familjen är viktigt för att få förklarning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad menas med närståendepenning och hur länge kan man få det?

A

Läkarintyg för närståendepenning skrivs för patienten och ska skickas in till Försäkringskassan (FK). Närstående anmäler därefter till FK hur de vill ta ut detta. Sammanlagt finns 100 dagar för närstående att utnyttja. Dessa kan delas upp på kvart/halv/trekvart eller heldag, dock endast för en närstående i taget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vilka lm ingår i pallativ kittet?

A
  • robinul för slem och rossel
  • haldol för konfusion
  • morfin för smärta
  • midazolam för ångest
  • primperan för illamående
  • furosemid för rassel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur ges morfin vid pallativ vård?

A

Morfin 10 mg/ml mot smärta. Dosen beror på om patienten tidigare stått på opioider. Börja med en liten dos s.c. om patienten är morfinnaiv. Använd en omvandlingstabell om patienten tidigare stått på orala opioider. Räkna ut hur många mg som behövs per dygn och sätt morfin s.c. med pump. Undvik om möjligt att ge injektioner intermittent (obehagliga utsättningssymtom kan missas). Låt eventuellt fentanylplåster sitta kvar, vid höga fentanyldoser kan dock plåstret behöva dosjusteras när subkutan pump startas. Vid njursvikt är oxikodon (OxyNorm) 10 mg/ml att föredra. Morfin och oxykodon är dosekvivalent vid parenteral tillförsel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur ges midazolam och haldol vid pallativ vård?

A

midazolam ges för ångest, 5 mg. sätter in 0.1ml/tim sc på pump. Har kort halveringtid så pat kan bli “klarare” snabbt.

haldol ges mot illmeånde och konfison.

17
Q

hur ges robinul vid pallativ vård?

A

Glykopyrron (Robinul) 0,2 mg/ml mot rosslighet. Detta är något som oftast inte plågar patienten men kan vara jobbigt för närstående. Ge 1 ml s.c..

18
Q

hur skiljer man nutrition vid tid och sen pallativ vård?

A

I tidigt palliativt skede är det viktigt att patienten får så fullvärdig kost som möjligt och tillräckligt med energi för att klara av eventuella behandlingar eller andra aktiviteter som är viktiga. Små och täta måltider underlättar oftast.

I sent palliativt skede ger denna s k energitäta kost ofta endast upphov till illamående och försämrad livskvalitet. Patienten ska då istället få äta det han/hon önskar och klarar.

“Vi dör inte för att vi slutar äta – vi slutar äta för att vi dör.”

19
Q

varför uppkommer prolbem med att äta vid pallativ vård?

A

Det finns många orsaker till att det är svårt att äta vid allvarlig sjukdom. Såväl sjukdomen i sig som behandlingar kan ge matleda. Avsaknad av tänder för att tugga födan är lätt att hantera med hjälp av passerad kost medan en icke fungerande mag-tarmkanal är svårare att hjälpa patienten med

20
Q

vilka lm för matleda och kost kan man ge i tidig pallativ vård?

A
  • man kan ge betapred med biverkan hunger. ihop med omeprazxol för magen.
  • vanlig kost först, sedan näringstilläg
  • sondmat vid hinder
  • perenteral nutrion om po eller sond inte fungera. sätt då helst cvk.
21
Q

hur ska man tänka om lm och kost vid sen pallativ vård?

A
  • lyssna på patientens behov
  • minska näringintag (sköter sig själv ofta)
  • informera anhöringar om varför man misnkar maten, kan vara svårt för dem att förstå. även att dropp inte hjälper
  • man ger vätska i munen för muntrorrhet.
22
Q

varifrån kommer ångest vid pallativ vård?

hur kan man hjälpa med info?

A

Orsakerna till ångest kan vara många. För svårt sjuka personer i livets slutskede kan det handla om rädsla inför hur den sista tiden i livet kan komma att te sig, rädsla för att inte längre finnas till, för döden i sig eller sorg över att behöva skiljas från personer och ting som är viktiga.

Kan informera om döden och att de inte är besvär för omgivningen. rent praktiska åtgärder kan hjälpa, t.ex. testamente mm. Samtal om själva döden är också vitkig vård. Information om vilken vård vi kommer ge dem är också viktigt och att deras önskan med begravning mm kommer tas i bejakt.

även orp för smärta kan lindras

23
Q

hur kan man behandla ångesten vid pallativ vård?

målet?

A
  • inforamtion vitkigt
  • kroppskontakt
  • diazepam (Stesolid) till yngre patienter och oxazepam (Oxascand) till äldre.
  • annars ger man midazol vid terminal oro, detta sc.
  • vid konfotion och svår oro kan Haldol ges.

mål att komma till ro utan att vara somulent

24
Q

vilken sorts sämre får patienter i livets slutskede? kan de ändras ifrån den smärta de hade innan?

A
  • framför allt hos cancerpatienter men även hos andra patienter med t ex hjärtsvikt och neurologiska sjukdomar.
  • Tänk på att en del patienter i livets slutskede kan ha haft en långvarig smärtproblematik tidigare i livet exempelvis p g a artros eller artrit. Med ökad inaktivitet kan dessa behöva ytterligare analgetika.
  • gör smärtanalys och skatta med VAS; mål är att man vill ligga under 3 i smärta.
25
Q

hur ges opioder vid pallativ vård?

komvineras med?

A
  • bra effekt mot nociceptiv smärta
  • kombineras alltid med laxativa som movicol. även ibland ihop med prostafen för illamående.
  • ge oxikodon eller morfin, även fentaylplåster finns.

kan ge paracetmaol (men omdiskuterat) eller Naproxen vid rörelsmärta.

26
Q

vad mer än morfin mm kan ges vid smärta pallativt?

A

även kortison kan lindra t.ex. tumörer och skelettsmärta

27
Q

orsaker till andnöd vid pallativ skede?

A
  • cancer som tycker på t.ex. HH
  • ALS, neurlogisa sjk mm
  • KOL
  • hjärtsvikt patientet
  • pleurvätska ifrån svikt eller tumör
  • acidtes
  • LE
  • anemi
  • pneomni
  • ångest
28
Q

hur behadnlad andnöd i pallativ vård?

A
  • öppna fönster mm
  • syrgas liten evidens, målSAT på 85-90%
  • pleu-dränage
  • inte behandla pneumni i sen slutfas
  • hjärtsvikt med diuretika sc.
  • ångest kan behandlas med oxascan.
  • morfin vid andnöd hos KOL pat.
29
Q

behadnling av GI-symtom vid pallativ skede?

vilka är vanliga?

A

de som uppstår är främst förstoppning pga opioder, även illamående vanligt . mindre vanligt med diarre (men jobbigt)
- movikol eller laktolos
- klyx
- dimor
- postafen
- hadol eller ondasentron
- kortison emot huvudvräk illmående