Fö: Läkemedel hos äldre Flashcards

1
Q

vilka lm används mest i sverige?

grupper

A

mest statiner, förtunnade och alldra mest hypertoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

nytta med lm hos äldre

A
  • Nya läkemedel – nya
    behandlingsmöjligheter
  • Fler sjukdomar – behov av fler
    läkemedel
  • Större vinst med prevention med
    stigande ålder
  • Vi blir äldre och friskare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

risker med lm hos äldre?

A
  • Fler läkemedel – mer biverkningar
  • Fler läkemedel – fler interaktioner
  • Försämrad njurfunktion ==> sämre clerans ==> mer doseffekt
  • Ökad känslighet vid dehydrering
  • Ökad känslighet för effekter på
    CNS, tarm, blodtryck
  • Livskvalitet kontra livslängd?

mest kinetik, men ven dynamik påverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur är NNT hos äldre

nummer neded to treat

A

mindre, pga. sjukdomar är vanligare och därför är de nytta att behandla preventit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

exempel på riktlinjer och lm som motverkar varandra?

A

betablock bra vid hjörtsvikt, men dåligt vid obstruktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur kan man ändra synsättet för att undvika mutlrifarma hos sjuka äldre

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

om ett lm har biverkningar - ska man sätta ut det då

A

man måste väga risk och nytta, är de farligast att få en stroke eller att få ututslag. fråga pat vad den tycker också

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vanligaste orsaken till att folk lägs in på akuten pga. biverkningar ifrån lm?

A
  • Vanligaste orsaken; för hög dos/njurfunktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  • Farmakokinetiska interaktioner kan hanteras
    genom _____
  • Farmakodynamiska interaktioner kan
    hanteras genom ____
A
  • Farmakokinetiska interaktioner kan hanteras
    genom dosändring
  • Farmakodynamiska interaktioner kan
    hanteras genom kloka läkemedelsval
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad menas med interaktion klass ABCD

A

A. Interaktionen saknar klinisk betydelse.

B. Interaktionens kliniska betydelse är okänd och/eller varierar.

C. Kliniskt betydelsefull interaktion som kan hanteras med dosjustering.

D. Kliniskt betydelsefull interaktion som bör undvikas.

ej allvarlig klass utan mer hur man hantera interaktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vanligaste D-interaktionera?

A

kinoler och kalcium är den vanligaste där kalcium binder kilioner i tarm och tar inte ut något

grönt - leder att lm effekt försvinner
röd - ökad lm effekt och biverkningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vilka lm kan öka fallrisken hos äldre

A
  • Psykofarmaka:
    – Antidepressiva, alla sorter
    – Bensodiazepiner, zömnläkemedel
    – Antipsykotika
  • Blodtryckssänkande medel?
  • Antiepileptika?
  • stor mängd lm totalt

cns lm ger mer risk än bt lm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vilka delar ingår i farmakokinetik?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är biotillgänglihet?

beror på? ränas ut?

A

Speglar den andel av en given dos som når system-kretsloppet i
aktiv form

Beror av både
* absorptionsgraden
* förstapassage-metabolismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är distrubtiosvolym och hur påverkas de av vikt?

A
  • Ett mått på hur en substans fördelar sig mellan blod och
  • andra kompartment
  • Inte en anatomisk volym
  • Högre för substanser som ansamlas/binds utanför blodbanan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är clearance? mått

A
  • Ett mått på kroppens (eller organets)
    eliminationsförmåga för läkemedlet.
  • Anges i volym per tidsenhet (ofta ml/min)
  • Motsvarar en tänkt blodvolym som helt
    renas från läkemedel under en viss tid
17
Q

vad är halveringtid?

beror på två saker?

A

Ett mått på hur fort läkemedlet elimineras
* Läkemedel elimineras (vanligen) med en
konstant andel per tidsenhet:
-hur lång tid tar det för läkemedelskoncentrationen av sjunka till hälften?
* Beror av distributionsvolymen och clearance

T1/2 = Vd/Cl

18
Q

vad menas med stadystate?

beror på?

A
  • Vid upprepad dosering stiger koncentrationen till dess att eliminationen (per tidsenhet) motsvarar dosintaget (per tidsenhet).
  • Tiden till steady-state beror på halveringstiden - det tar 4-5 halveringstider att uppnå steady-state.
  • Koncentrationen vid steady-state beror på dosen och clearance!
19
Q

hur påverkas absorption i gi hos äldre?

A

==> leder till minskad biotillgänglighet, men ger egentligen inte så stor effekt

20
Q

hur påverkar distributionen hos äldre?

A

==> fettlösliga ämnen har ökat distrution och vattenlösiga minskar ==> påverkar sedan halverintid mm (längre t1/2 för fett, samt högre topp konc av vattenlösliga i början = risk för toxicitet).

21
Q

hur pvåerkar top konc och halveringtid vid minskad/ökad Vd

A
22
Q

hur påverkars metabolismen när man blir äldre?

A

minsad levervolym och blodflöde, samt minskad funktion vid t.ex. cirros mm==> ger långsamre metabolism och ökad biotillgängliget

även påverkar på cyp enzym kan ses

23
Q

hur påverkas njurarna vid ålder och lm?

hur påverkar de lm?

A

funktion mindre ==> lägre clerans och ökade konc med förlängd t1/2.

24
Q

hur skattar man njurfunkiton?

fallgropar

A

inte bara krea! måste ha gfr.

för en normalstor och normalviktig funkar de flesta metoider, men vid avikande ålder och kroppstolek är de svårare att skatta gfr rätt.

vid oskäerhet skatta med flera metoder och jämför.

25
Q

vilket gfr är man intresserad av vid lm ?

hur påverkar de lm dos

A

absoluta gfr!
inte realtvia som beror på kroppsvolym!

halverad gfr = halverad dos

26
Q

är farmakoinetik samma hos alla äldre?

A

nej mer spretig hos äldre än yngre

27
Q

tar de längre tid för unga eller gamla att nåp stady state?

finns de risker med dessa skillnader

A

annan distrubtion och halvaringtid hos äldre gör att äldre tar längre tid att nå staady state.

äldre har mer fett och mer distrbotionsvolym som gör att konc blir mindre i deras blod efter 1 dos. Äldre har längre halveringtid.

Clerans är ganska stabil i åldern. Äldre har jämnare konc över dygnet (beror ocskå på halveringtid ju).

risken med dessa skilnader är att man inte får utvrädera effekt av lm för snabbt och då höja dosen. vänta en vecka till och utvärdera.

28
Q

hur påveras stady state av olika distrobitonsvolymer, cerlerens och halveringtider

A

de tar längre tid att nå jämnvikt vid högre distrotin.

har man minskat clerance (t.ex. njursvikt) så ökar konc. (minskar C så blir halvering längre ju).

MINSKA CLERENSE = SKA MINSKA DOS

29
Q

vilka lm påverkar cns neg hos äldre

A
  • Stelhet: neuroleptika
  • Fall: benso, andra
    psykofarmaka,
    blodtrycksmedicin
  • Förvirring: Tricykliska
    antidepressiva,
    inkontinensläkemedel,
    sedativa, neuroleptika
30
Q

vilka lm påverkar tarm hos äldre

A
  • Förstoppning: opioider,
    antikolinergika, järn
  • Diarréer: laxantia
31
Q

vilka lm påverkar magen hos äldre

A
  • Magsår:
    NSAID, ASA,
    kortison
  • Esofagus-sår:
    bisfosfonater
    vid dysfagi
32
Q

vilka lm påverkar njuren hos äldre?

A
  • Njursvikt: NSAID, ACE-I
  • Elektrolytrubbningar: diuretika,
    SSRI, laxermedel, ACE-I
  • Urinretention: antikolinergika,
    opioider
  • Inkontinens: diuretika
33
Q

vilka lm påverkar hjärtat hos äldre

A
  • Hjärtsvikt: NSAID
  • Arytmier: betablockerare,
    antiarytmika, interaktioner med andra lm
34
Q

exempel på lm som ger ökad risk hos äldre

A
  • Antikolinerga medel
  • Långverkande bensodiazepiner
  • Blodtryckssänkande läkemedel
  • NSAID
  • Antipsykotika
  • Opioider mfl
35
Q

vad är antikolinerga biverkan? hur fungera det? vilka symtom ses?
vilka lm ger detta?

A
36
Q

exempel

hur verkar metokoparmid och vilka biverknan kan de ge? större risk hos äldre?.

A

stimulerar tarmmotoriken och dämpar illamående
* är en antagonist på dopamin-2- och 5HT-3-receptorer
* utövar sin antiemetiska effekt genom receptorblockad i area
postrema i förlängda märgen (utanför blodhjärnbarriären)
* kan ge extrapyramidala biverkningar som tardiv dyskinesi
genom dopaminblockad i basala ganglierna
* är ett svagt substrat för P-gp
* äldre löper större risk än yngre för biverkningar