Fö: Sköra äldre Flashcards

1
Q

ökar eller minska andelen som bor på säbo?

A

minskar varje år, trotts att antalet äldre ökar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är Prioriteringsgrupper och var ligger sköra äldre i denna ?

4 grupper

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Äldre patienter har oftare…

A

*Flera kroniska sjukdomar
*Kronisk och samtidig akut sjukdom
*Små marginaler
*Allmänna eller otydliga symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hos äldre kan man få allmäna symtom, men det är ofta svårt att hitta sjukdomen. vilka symtom kan det vara?

A
  • Anorexi/viktförlust
  • Intorkning
  • Svimning/fall
  • Immobilisering
  • Gångsvårigheter
  • Konfusion
  • Inkontinens
  • Smärta
  • Oro och sömnstörningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • En plötslig försämring i tillståndet hos en äldre patient
    är nästan alltid ett tecken _______
  • Ju snabbare bakomliggande orsak ______och ____ desto mindre risk att tillståndet blir
    kroniskt.
A
  • En plötslig försämring i tillståndet hos en äldre patient
    är nästan alltid ett tecken på sjukdom!
  • Ju snabbare bakomliggande orsak hittas och
    behandlas desto mindre risk att tillståndet blir
    kroniskt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad menas med konfusionströskeln?

A

är man uppe på toppen har man god resev och klarar av kraftig infektion mm.

men om man har låg kapacitet så krävs det endast mindre ifnektioner för att drabbas av konfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är speciellt med hosta, smärta och temp hos äldre+

A

Äldre har:
* Mindre smärta vid frakturer eller hjärtinfarkt
* Mindre temperaturstegring vid infektioner
* Avsaknad av eller mindre hosta vid luftvägsinfektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är ett dåligt mått på skörhet?

A

ålder! utan man ska ta händsyn till hela pat

robusta äldre vs multisjuka äldre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilka är de sköra äldre?

ålder och behov mm? sjukdomar?

A
  • > 65 år
  • Beroende av andra gällande ADL
  • Ofta boende på institution
  • Nedsatt självständig mobilitet
  • Vanliga tillstånd i gruppen: Alzheimers sjukdom,
    cerebrovaskulär sjukdom , parkinsonism, osteoporos,
    artros, resttillstånd efter frakturer.

detta är bara en defination och de finns flera och ingen konsunsnsus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka tre huvudmoderler finns för skörhet?

bara namnenen

A

Physical frailty model (”fenotyp-modellen”)
* Linda Fried
Deficit ackumulation model - samlar på sig brister
* Kenneth Rockwood
Biopsychosocial or multidimensional model (”integrerade
modellen”) - väger även in psykologisk och sociala orsaker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Physical Frailty Model

kriterier för den?

A

Kriterier för frailty (≥3)
* Ofrivillig viktminskning
* Trötthet/uttröttbarhet
* Svaghet (Nedsatt gripstyrka)
* Låg gånghastighet
* Låg fysisk aktivitet

2 = pre-frailty

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är den onda cirklen vid frailty?

A

har sjukdom ==> mindre muskler ==> går saktare ==> mindre aktivitet ==> mindre aptit ==> äter mindre ==> mer skör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är deficit ackumulaiton model och hur mäter man det?

A

mäts med:
* Clinical Frailty Index
* Clinical Frailty Scale

och de lägger man tillsammans och ger score för skörhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vilka saker finns med i frailty index?

A

tar sedan hur många man har delat på 70 (de finns 70st faktorer).

krångligt och används vid forskning endast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

CSHA Clinical Frailty Scale

vad infår i det?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur är Fraility scale kopplat till överlevnad?

A

samma sak ses om pat klara sig i hämet eller ej, högre skörhet behöver flytta till säbo

17
Q

vilka bör scrennas för skörhet?

A

alla > 70 år
* alla med signifikant (5%) viktminskning vid sjukdom

18
Q

Konsekvenser av skörhet

för individen och för vården

A

För individen?
* Institutionalisering
* Fallrisk, frakturer
* Ensamhet
* nedsatt autonomi
* Dålig livskvalitet
* hög mortalitet

För vården?
* 2-3 ggr sjukvårdskostnader
* längre vårdtider
* sämre behandlingsutfall

19
Q

vad påverkar skörhet?

A

ålder
kön - kvinnor mer sköra
socioekomiskt
diangoser

20
Q

vilka olika instrumment kan man använda för att screnna för skörhet?

A
  • Screening/triagering t ex på akutmottagning
  • Identifiering av riskpatienter på vårdcentral
  • Selektion för insatser på vårdavd (Comprehensive Geriatric
    Assessment CGA) - används när man ska göra mer utvecklade uttalande
  • Prognostiskt verktyg för opererande specialiteter
  • Skörhetsskattning som parameter i forskning, t ex beskriva en
    patientpopulation
21
Q

exempel på olika screningsinstrummet

A
  • FRESH (FRail Elderly Support sahlgrenska Hosp)
  • GRP (geriatrisk risk profil)
  • CFS (Clinical Frailty Scale) - de man använder mest i sverige!
22
Q

hur ser FRESH ut?

A
23
Q

hur ser GRP ut?

A

används främst på akuten

problem med dessa enkla instrummet är att högt antal får många poäng och då svårt att hitta de som verkligen är sköra

24
Q

vad ingår i tilburg frailty?

A
25
Q

vad grundar sig Clinical frailty scale?

A
  • Ordentlig sjukhistoria väsentlig!
  • CFS är ett objektivt kliniskt bedömningsverktyg, inte
    ett frågeformulär.
  • Bedömning baseras på patientens tillstånd ca två
    veckor innan ett akut insjuknande, dvs patientens
    habitualtillstånd
26
Q

Fallgropar med Clinical Frailty Scale

A
  • Skattar baselinenivå, Inte funktionsnivå vid akut sjukdom
  • Inte validerad på yngre individer
  • Inte för isolerade handikapp
  • Kräver klinisk värdering, både anamnes och status
  • Samma grad av skörhet kan ha olika orsaker
27
Q

hur kan man tänka CFS utifrån ett träddiagram?

A
28
Q

Kan man motverka skörhet?

A
  • Träning
  • Nutrition
  • Men även sociala faktorer spelar roll
  • Vårdformer påverkar skörhet och dess konsekvenser

även gå ingeom polyfarmaca

29
Q

Vad säger de sköra äldre?

A

Stor önskan att vara delaktig
* Viktigt med relationer, att känna sin läkare och sin
sjuksköterska
* Svårt att förstå sjukvårdssystemet
* Upplevelse att sjukvården inte samarbetar bra
* Önskan att ha ”en spindel i nätet”

30
Q

Varför fungerar inte vården för sköra äldre idag?

A
  • Vården är organiserad för enskilda diagnoser och inte
    skörhet och multisjuklighet
  • Många aktörer med bristande samordning
  • Dålig kontinuitet, även i hemsjukvård
  • Bristande kompetens
  • Akutsjukvården har för stor del av patienternas
    kontakt med vården
31
Q

vad finns med i Comprehensive geriatric assement?

A
32
Q

vilket symstem används för att bedöma sköra äldre i primärvården?

A

Bedömningsstöd - PASTEL
4-sidig blankett för CGA i primärvård
* Bedöma grad av skörhet - Helhetsbedömning
* Utforska patientens önskemål – viktiga samtal
* Identifiera behov av utredning, stöd och andra åtgärder
* Understödja teamarbete

är läkare och ssk

33
Q

vad frågor man efter i PASTEL?

A
  • egen hälsoskattning
  • symtom på skörhet
  • lm
  • boende
  • adl
  • fysiska problem, inkontikens, syn och hörsel
  • stöd
  • hjälpmedel och resor
  • motionen
  • förflyttning
  • mat
  • alkhol och rökning
  • psykolgiska faktorer
  • status och lab
  • munhälsa och sår
  • samt fråga pat vad den vill ha hjälp med mm
  • konguntion

man gör sedn skörhetesbedömning med CFS

34
Q

Att beakta vid undersökning av äldre:

A
  • Ta hänsyn till nedsatt syn och hörsel
  • Ta hänsyn till långsammare tanke och tal
  • Vaga uppgifter kan behöva specificeras. Anhöriga?
  • Äldre har ofta tendens att bagatellisera sjukdomssymtom
  • Många symtom kan behöva ”sorteras”
  • En del symtom kan vara missledande
  • Alla patologiska fynd tyder ej på sjukdom
  • Alla symtom kan inte förklaras av åldern
  • Psykiska symtom kan vara uttryck för somatisk sjukdom
  • Observans på plötsliga försämringar
  • Var noggrann beträffande uppgifter om läkemedel!!!
35
Q

Etiska problem med vårdplanering

A
  • Patienter har ofta nedsatt autonomi, fr a pga kognitiv nedsättning
  • Hur vet vi vad som är patientens vilja?
  • Utmaning att göra patienten delaktig
  • Utmaning att motivera patienten
  • Patient som ej vill ” sitt eget bästa”, hemtjänst – medicindelning etc.
  • Anhöriga olika agendor
36
Q

Utmaningen för oss läkare när man ska göra vårdprogram hos sköra

A

Förstå komplexiteten – enskilda vårdprogram fungerar inte
* Vad är viktigast för din patient?
* Vilken vård går att genomföra hemma/ på sjukhus ?
* Utnyttja teamet
* Arbeta på att öka delaktighet hos patient och anhörig
* Följ upp eller se till att lämna över till någon som gör det.