Immunologi del 3 Flashcards

1
Q

Proinflammatoriska cytokiner drar igång inflammationen och känner framförallt igen bakteriella agens (verkande ämne)
Typ 1 interferoner produceras framförallt vid infektioner med virus. De kan inducera ett antiviralt stadie i cellen. Celler i närheten av Typ 1 interferonet kommunicerar och ser till att viruset inte kan föröka sig.
Cellerna kan känna igen strukturerna hos främmande agens (verkande ämne) och det styr vilka cytokiner de producerar. De cytokiner som produceras kommer att styra vilken typ av immunsvar vi får.

Dessa två är jätteviktiga tidigt vid en infektion. De kan verka lokalt och skapa inflammation på platsen där skadan skett. Om de når höga nivåer verkar de då också på distans.
De kan påverka hypotalamus, frisättning av prostaglandiner och inducering av feber kan ske.
De kan påverka binjuren och ge upphov till produktion av kortikosteroider (dämpar inflammation).

A

Proinflammatoriska cytokiner drar igång inflammationen och känner framförallt igen bakteriella agens.
Typ 1 interferoner produceras framförallt vid infektioner med virus. De kan inducera ett antiviralt stadie i cellen. Celler i närheten av Typ 1 interferonet kommunicerar och ser till att viruset inte kan föröka sig.
Cellerna kan känna igen strukturerna hos främmande agens och det styr vilka cytokiner de producerar. De cytokiner som produceras kommer att styra vilken typ av immunsvar vi får.

Dessa två är jätteviktiga tidigt vid en infektion. De kan verka lokalt och skapa inflammation på platsen där skadan skett. Om de når höga nivåer verkar de då också på distans.
De kan påverka hypotalamus, frisättning av prostaglandiner och inducering av feber kan ske.
De kan påverka binjuren och ge upphov till produktion av kortikosteroider (dämpar inflammation).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vilka 2 är jätteviktiga vid en infektion

A
  • Proinflammatoriska cytokiner -drar igång inflammationen och känner framförallt igen bakteriella agens. (verkande ämne)
  • Typ 1 interferoner (virus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Proinflammatoriska cytokiner
typ 1 interferoner
vart kan dem påverka

A

dem kan påverka lokalt och skappa inflammation på plats, eller verka långt bort om det är höga nivåer. ex hypotalamus frisättning av prostaglandiner och inducering av feber kan ske.
De kan påverka binjuren och ge upphov till produktion av kortikosteroider (dämpar inflammation). och kotikokosteroiderna kan påverka levern att blida akut proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad händer med benmärgen vid en infektion

A

produktionen av leukocyter, främst neutrofiler kommer att öka, och skickas ut i blodomloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad händer om vi har en mikrobiell infektion (ledsna röda hunden med gul text)

A

Vi har en mikrobiell infektion som påverkar cellen. t ex makrofager, dendriter har PAMP receptorer som känner igen de generella strukturerna på mikroorganismerna. Det leder till proinflammatoriska cytokiner (om virusinfektion även interferoner).
Vi får feber, nedsatt allmäntillstånd, ofta inappetens, akutfasproteiner och ökat antalet neutrofiler i blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

ökat blodflöde ledde till

A

till rodnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vätska i vävnaden blir

A

blir svullnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

akut inflammation leder till vävnadsskada som leder till att PAMP binder in till makrofager att producera -

A

proinflammatoriska cytokiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är chemokiner

A

andra kominikatörer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad kan påverka kärlpermeabiliteten

A
  • thight junction kan öppna upp det

* mastceller som frisätter ämnen ex histaminer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

I kärlväggen aktiveras protein som gör att molekyler (neutrofiler) fastnar och rullar läng kärlväggen. Eftersom det är större glapp så kan de ta sig igenom kärlväggen och följa signalerna från chemokinerna (kemotaxiska) och vandrar till platsen där det finns mest av chemokiner d v s där skada har skett och den bakteriella infektionen finns.

A

I kärlväggen aktiveras protein som gör att molekyler (neutrofiler) fastnar och rullar läng kärlväggen. Eftersom det är större glapp så kan de ta sig igenom kärlväggen och följa signalerna från chemokinerna (kemotaxiska) och vandrar till platsen där det finns mest av chemokiner d v s där skada har skett och den bakteriella infektionen finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

i kärlväggen aktiveras protein som gör att

A

att molekyler (neutrofiler) fastnar och rullar längst kärlväggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad händer om neutrofilerna äter upp bakteriern

A

infektionen kommer lägga sig och såret läker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad händer om neutrfilerna inte kommer klara av att äta upp bakterierna

A

så kommer monocyter ut ur blodkärlen. De är bra på att fagocytera och presentera antigen (för T-cellerna).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad händer om inte monocyterna klarar av att fagocytera

A

då kommer lymfocyter att skickas till infektionsstället och specifika antikroppar som producerats av B-lymocyterna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

mina anteckningar-
cytokinerna som produceras skadar en miljö för dendriterna som ska vara t-cell. PAMP och DAMP påverkar vilka tceller som ska bli….?

A

m

17
Q

primära lymforgan

A

benmärg och thymus

18
Q

benmärgen utvecklar

A

b- lymfocyter

19
Q

thymus

A

här utvecklas t lymfocyter. dem är naiva när dem lämnar . vandrar tilllymfkärlen eller mjälten, eller lymffoliklar.

20
Q

sekundära lymforgan

A

lymfknutor och mjälten. där aktiveras dem (naiva b+t) av antigensceller (dendtŕitceller, makrofager, b-lymfosyter) så dem blir efftektor celler

21
Q

vissa lymfkärl är palperbara-

A

är dem stora pågår en immuninfektion

22
Q

ödem

A

vätskeansamling av lymfam

23
Q

lymfknuta

A

aktiverar t/b celler. åker ut till skadan via blodet, till den lokala inflammationen

24
Q

blodlymfocyter tid

A

går på 30 min att aktiver

25
Q

mjälten tid

A

tar 5 timmar att aktiver

26
Q

lympf körtlar tid

A

tar längst tid att aktiveras, 12 timmar