Cirkulation del 3 Flashcards

1
Q

hemostasutredning, när det inte fungerar som ddet ska

vad är det som inte fungerar-

A
  • trombocyterna, att det är fel på dem. det kan man kolla på genom blödningstid, trombocytfunktionen, antal- få i antal, kanske inte kan bildas i benmärgen
  • koagulationsfaktorerna. tex protrombinkomplexet. (eller saknas vitamin k)
  • fibrinolytiska systemet, som löser upp det kanske fungerar för bra. läkemedel kan påverka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

trombos

tromb

A

patologisk koagelbildning i kärl. Att det koagulerar fast det inte ska det = trombos- koagulerat blod
tromb- koagulerat blod med trombocyter, fibrin, röda och vita blodkroppar. Tromben sitter fast i kärlväggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

virchow’s triad . vad som sätter igång en patologisk koagulationsbildning- trombos
3 olika

A
  • förändring i kärlväggen - endotelskada (viktigaste faktorn) kan vara bara en liten skada
  • onormalt blodflöde (stas/turbulent) - att det virvlar eller stasar. dilation i kärlen, blodet kan virvla eller stanna. ( kan ge upphov till en retning på endotelet)
  • förändring i blodets sammansättning. för att lättare koagulera, ex vid tumör sjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

tromb består av

A
  • koagulerat blod med trombocyter, fibrin, röda och vita blodkroppar. Tromben sitter fast i kärlväggen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad kan hända med en tromb 4 st

A
  • upplösning (om den är liten)- fibrinolys (sköts av plasmin (protein) från plasminogen) bryter ner fibrinet
  • organisation- ärrbildning (- där tromben satt
  • rekanalisering- växa in endotelceller, där tromben har suttit
  • trombembolism- lossnar små bitar och åker vidare och sätter sig någon annan stans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

emboliter definition

A

tilltäppning av artärer pga främmande föremål (som gör att det kan bli hypoxi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

olika embolier 5 st

A
  • trombemboli- vanligast, från trombier
  • tumörcell
  • fettembolier
  • parasiter
  • bakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

trombembolier

A

en del av en tromb lossnar och pker vidare i kärllbädden. Fastnar där kärlen minskar i storlek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hypertrofisk kardiomyopati

Vänster förmak dilateras- tromb bildas- emboli lossnar- fastnar i aortaförgreningen- ridande trombemboli

A

hypertrofisk kardiomyopati

Vänster förmak dilateras- tromb bildas- emboli lossnar- fastnar i aortaförgreningen- ridande trombemboli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

disseminerade intravaskulär koagulation (DIC)

A

(* typ av tromber som sprids överallt)

  • utbredda tromber i små kärl (arterioler och kapillärer)
  • endotelskada- trombocytaggregering (ska i endotelskada?)
  • intravaskulär aktivering av koagulationsprocessen
  • ses tex vid chock (syrebrist, eller sepsis), svåra infektioner, toxinemi mm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

DIC

A

koagulationsfaktorerna tar slut -> förbruknings koagulation -> utbredda små blödningar (petechiner)

  • allvarligt- dålig prognos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

infarkt

A

stopp i ett kärl
* infarkt- lokal nekros (vävnadsdöd = irreversibel skada) till följd av upphörd blodtillförsel/ syrebrist- ischemi- hyopxi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

orskaer till infarkt

A
  • trombos ( bildas tromb så att blodet inte kommer fram, ischemi, hypoxi, nekros
  • emboli
  • kompression av kärl- tumör ( trycks ihop)
  • inflammation - vaskulit ( att blodet inte kommer igenom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

akut njurinfarkt

kronisk njurinfarkt

A

akut- det är en del av njuren som påverkas. ischemi- hypoxi- nekros. Flera infarkter kan det bara också, läcka in blod från omliggande vävnad
* kroniskt- bindvävsärr, skrumpnar till

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

chock

A

cirkulations kollaps

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

chock- cirkulationskollaps -

A

sviktande organfunktioner på grund av syrebrist orsakat av akut cirkulatorisk svikt (hypotension- lågt blodtryck)

(cirkulatoins sviktk ger lågt blodtryck)

17
Q

chock - typer och etologi 3st

A
  • hypovolemisk chock - man får misnkat blodvolym.
  • pga ex blödning, dehydrering ( uttorkad. långvariga häftiga kräkningar, diarre)
  • kardiogen chock- hjärtminutvolym sjunker
  • pga akut hjärtfel tex infarkt (retledningssystemet) rytmstörning. Blir syrebrist ut till vävnaden.svaga kontraktioner
  • dilarion av kärlbädden- perifert kärlmotstånd sjunker.
  • kan ses vid
    ‘ septisk chock- svåra infektioner
    ‘ anafylaktisk chock- kraftig allergisk reaktion (blodtrycket sjunker)
    ‘ neurogen chock- tex traum mot nervsystemet (framför allt ryggmärgen)
18
Q

sepsisk chock- dilation av kärlbädden

“karta”

A
  • man har bakterier, endotoxiner och andra mikrobiella substanser i blodet
  • -> cytokiner från vita blodkroppar och andra mediatorer -> systemeffekt med feber, trötthet, muskelvärk mm. akutfasproteinner.
  • det kan från (man har bakterier, endotoxiner och andra mikrobiella substanser i blodet) gå till att endotelet aktiveras/skadas som orsakar -> vasodilation, ökad kärlpermeabilitet
  • -> hypotention (blodtrycket sjunker
  • -> hypoxi (för lite syre)
  • -> organ kollaps
  • -> död
  • det kan från (gå till att endotelet aktiveras/skadas) till -> DIC- få igenom koagulerings tromber i alla kärl- Antingen pil till hypoxi, eller pil via blödningar, där blodet åker ut i vävnaden
19
Q

vad händer vid chock?- kompensatoriska mekanismer 4 st

A
  • hjärtat slår snabbare, för att kunna pumpa ut mer blod till vävnaderna. (tachycardi- snabbpuls) detta fungerar inte om hjärtat är skadat
  • blodet omfördelas så de vitala delarna prioriteras tex hjärna o hjärta. hud, muskler och bukorgan får mindre blod. dem perifera delarna blir kalla. Detta fungerar inte om kärlen är dilaterade
  • andningsfrekvensen ökar- mer syre
  • urinproduktionen minskar- behålla vätska
20
Q

vad händer vid hypovolemisk chock

A
  • man har blödning -> minskad blodvolym -> blodtrycksfall
  • kroppen kompenserar genom: vasokonstriktion, tachycardi, retention (bibehålla) av vätska.
  • om det räcker för att kompensera återställs blodtryck och blodvolym återställs
  • om det inte räcker så blir det vävnadsskador i vitala organ (nekros), acidos (pga syrebrist, det blir surt och bidrar till vävnadsskador), hypoxi, ödem, kärlskador, DIC, fibrinolys, hemorrhagisk diates (ökad blödningstendens, pga brist på koaguleringsfaktorer)
    DÖD
21
Q

kliniska tecken på chock

A
  • bleka slemhinnor/ tandkött
  • förlängd kapillär återfyllnadstid (vitt när man trycker och bli rött igen om allt är som det ska)
  • svag hastig puls (tachycardi)
  • snabb ytlig och oregelbunden andning
  • kalla öron o tassar (kan inte gå)
  • muskelsvaghet
  • minskad urinproduktion (inget man märker av direkt när man får in ett djur)
  • svaghet, kollaps, medvetslöshet
22
Q

behandling vid chock

A
  • återställa blodvolymen- vätska/ blod intravenöst

* återgärda det som orsakat chocken- stoppa blödning, behanda allergisk reaktion etc.