Bakteroilogi 95 slides Flashcards
3 domäner (bakterier)
- bacteria
- archaea
- eucaryota
Prokaryoter
- encelliga, kärnlösliga.
- omfattar archaea (inte assiocerade med sjukdom) och bacteria
- prokaryoter äldsta, “enklaste”, och mest förekommande formen av liv på jorden
binär fission
förökar sig asexuellt genom delning. ex prokaryoter
en extra
1
- överrike (domain)
- division/ fylum (division/ phylum)
- klass (class)
- ordning (order)
- familj (family)- vanligast att jobba med
- släkte (genus) -vanligast att jobba med
- art (species)
- underart subspecies
- stam ( strain)
- överrike (domain)- bacteria
- division/ fylum (division/ phylum) - firmicutes
- klass (class) - bacilli
- ordning (order) - lactobacillales
- familj (family)- streptococcaceae
- släkte (genus) - steptococcus
- art (species)- streptococcus equi
- underart subspecies- s. equi underart equi
- stam ( strain)- stamnummer
pleoforma
anta olika former. dem kan ändra form- pleoforma om dem legat länge
bakterier följer det centrala dogmat
ja
replikartion
transkription
translation
genomet
all arvsmassa ( genomets storlek varierar)
bakterien omgärdas av
cytoplasmamembranet
bakterierns kromosom
vanligen en cirkulär kromosom
vad är störst: e. coli eller streptococcus
e. coli
diplococci
kocker sitter 2 och 2
streptococci (hur dem sitter)
kocker- pärlband
vibro
njurformad
corkscrew (Form)
skruvad ex borelia
spirochete (Form)
korkskruvar ex syfilis
bakteriens DNA
Nukleoid: vanligen en cirkulär kromosom dubbelsträngat DNA fritt i cytoplasman
bakterier plasmider
extra genetiskt material ex. vis plasmider som är cirkulära dubbelsträngande
När bildar en bakterie en spor
Det kan den göra om det inte finns näring. Då bildar den en spor som blir som ett viloläge. den kan ligga så länge
vad är ibland näringsämnen lagrade i i bakterien och vilka är näringsämena?
lagrade i inklusionskroppar innehållande tex glukogen, fosfat, svavel etc
bakteriernas genomet
all arvsmassa
genom
allt DNA i en cell
- en kromosom
- andra genetiska element varierar mellan arter. tex plasmider, virus DNA (som sitter i en plasmid eller i en kromosom) (profager)
genotyp
Specifik uppsättning av gener (!) i en organism kan variera mellan stammar
cellväggen utgör ett mål för antibiotikan
ja, den går emot cellväggens syntes ( inte all antibiotika)
differentiering (cellväggen)
genom gramfärgning. (att man ser skillnad)
cellvägg- bidrar till vidhäftning (adhesion) och kan vara receptor för bakteriofager ( bakterievirus)
ja
cellvägg- ger möjlighet till immunologisk typning och kan ge bakterien antigenvariation- viktigt för att undvika immunförsvaret
ja
kan bakterier ta upp gener
ja det kan dem både från varandra, samma art och olika arter. ex sprida antibiotika resistens
vad är en nukleoid
där bakterien förvarar sitt dna, arvsmassan
Hur “ser en spor ut”?
Den förlorar vatten och krymper, ingen enzymatisk aktivitet.
* flera lager av olika substanser bildas runt sporen- som ett hölje/ kapsel- emot uttorkning och värme
vad består cytoplasma membranet av?
vad för proteiner
fosfolipider och proteiner.
proteiner aktiv transport och näringsämen och avfallsprodukter
( små molekyler passiv transport)
vad skyddar cellväggen emot
mot osmotisk lysis- mot vatten, så det inte kommer in för mycket vatten som gör att den spricker.
vad består cellväggen av
peptidoglykan
vad är adhesion enkel
det är vidhäftning
hur kan cellväggen undvika immunförsvaret
det kan bli en immunologisk typning som kan ge bakterien antigenvariation
