Immunologi Flashcards
Specifik vs ospecifik immunitet
- specifik- riktad mot ett speciellt infektions ämne. finns kvar länge, ex spikeproteiner
- ospecifik immunitet - bredare. Genrella försvarsmekanismer som kan fungera på flera olika typer av infektionsämnen, PAMP. Verkar undertiden och finns där för att bekämpa viruset
infektionsmekanismer 5 st
Skiljer mellan intacellurär o extracellulär
- Upptag: måste ta sig in. Vi har olika skyddsbarriärer, ex behåring/päls. mikrobiotet på huden. Slemhinnor är ett skydd, jättestor yta.
- Adhesion: binda till cellen eller ytan, hålla fast sig, eller virus in cellen också.
- invasion
- kolonisering
- etablerad infektion: frisättning av massa virus
generella strukturer (PAMP)- icke specifik immunaktivering
ja
ex på PAMP
DNA, RNA (från virus) ( fria nukleinsyror)
* LPS, PS (polysackarider), flagellin
Generella strukturer, gemensamma för flera mikroorganismer
De kan dra igång det snabba, icke specifika immunaktiveringen
hemaglutinin och neuraminidase
unikt för influensa (antigener)
PAMP- specifik eller icke specifik immunaktivering
icke specifik immunaktivering. Generella strukturer
unika strukturer antigen (= epitoper)- specifik immunitet
tex spike proteiner
kroppsfrämmande ämne
antigen
* unika strukturer, specifika för det antigenet, “epitoper”
antikroppar binder in så att virus inte kan göra det
ja
DAMP
Föresakar skada, frisätts av våra egna kroppsceller vid ex skada, stress, som ett larm
alarminer- ett annat ord för DAMP
antikroppar delas in i
immunglobiner
Igm, IgG, IgA, IgE, (IgD)
5 isotyper
IgM
- kommer först. i blodet (övergår till IgG
- har 5 strukturer (som hålls ihop av J-kedja) som klumpar ihop antigener och förhindrar effektivt att de skapar infektion.
IgG
- högst halt. finns i blodet
* agerar framförallt opsonierande (“att det ska vara godare att fagocytera)
IgA
- slemhinnor ( gärna ha i mag och tarm och luftvägar)
- finns framför allt i slemhinnor. Klarar av tuffa miljön där. Har 4 bindningställen – kan binda 4 antigen. (har också J-kedja)
IgE
*mot allergi. och viktiga mot vissa parasitinfektioner
immunologiska reaktioner i anslutning till slemhinnorna. ex foder, klåda i huden. finns i cirkulationen som påverkar huden
* binder till mastcell. Då aktiveras mastcellen och vi får allergiska överkänslighetsreaktioner.
vad måste naiva t-celler få
antigener pressenterade för sig av en antigenproducerande cell, APC
effektor celler 4 st (aktiva under infektionen)
B- celler
T hjälpar celler
Cytotoxiska T celler
Regulatoriska celler
B- celler
producerar/ bildar antikroppar och bestämmer hur dessa ska aktiveras och bete sig. När blivit antikroppsproducerande kallas de för plasmaceller. Bildas i benmärgen
antikroppar är proteiner
ja.
cirkulerar i blodet och kan komma ut i vävnader
Bryts ner med tiden om dem inte används
T hjälpar celler
hjälper andra celler, producerar cytokiner och hjälper till att aktivera dessa
Cytotoxiska T celler
de är toxiska för andra celler.
Kan lysera och döda celler (virusceller)
måste känna igen egna kroppsceller som blivit infekterade, så att virus inte kan föröka sig, det gör dem med hjälp av receptorer
(måste ha hjälp av T hjälpar celler för att blir cytotoxiska
Regulatoriska celler
när celler i immunsystemet aktiveras börjar de dela sig och ger upphov till dotterceller. Kan inte fortgå med ohämmad celltillväxt, T REG dämpar.
(cytokiner säger till celler att dela på sig)
LÄS
T-celler –förstadie bildas i benmärgen men genomgår mognadsfas i thymus, organ som sitter nära hjärtat. Generellt tillbakabildas det med åldern. Pubertet fram till 20-års åldern har den bästa thymusen och förmågan att bilda T-celler. T-cellerna lär sig att se skillnad på kroppsegna och kroppsfrämmande strukturer. T-cellerna har receptorer i sitt cellmembran som känner igen strukturer när de har ”presentats” för dem av dentritiska cellerna. De lär sig också att de ska bli antingen T-hjälpar celler eller cytotoxiska celler. (viktigt) T-celler kommunicerara med hjälp av cytokiner som de själva producerar
T-celler –förstadie bildas i benmärgen men genomgår mognadsfas i thymus, organ som sitter nära hjärtat. Generellt tillbakabildas det med åldern. Pubertet fram till 20-års åldern har den bästa thymusen och förmågan att bilda T-celler. T-cellerna lär sig att se skillnad på kroppsegna och kroppsfrämmande strukturer. T-cellerna har receptorer i sitt cellmembran som känner igen strukturer när de har ”presentats” för dem av dentritiska cellerna. De lär sig också att de ska bli antingen T-hjälpar celler eller cytotoxiska celler. (viktigt) T-celler kommunicerara med hjälp av cytokiner som de själva producerar
minnes celler
bildas efter infektioner från B,T, (cytotoxiska, regulatoriska?)
ett immunologiskt minne
dendritiska celler
- APC- antigenpresenterandecell (makrofag också)
- har långa dendriter
- bra på att pressentera antigener
- fångar in främmande antigen och tar upp genom fagocytos eller endocytos och bryter ner det i mindre beståndsdelar
- tar det till en plats som är bra att pressentera antigener
