Hud Flashcards

1
Q

Vilka faktorer bidrar till hudens motståndskraft mot yttre faktorer?

  • Minst 4
A

Keratin, UV-skydd (melanin och kreatin), Lågt pH (5-6, pga laktat och fettsyror från talgkörtlar + svett), antimikrobiella peptider (defensiner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka tre skikt utgör huden?

A

Epidermis, dermis och subcutis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur förankras epidermala celler?

A

Intermediära filament, desmosomer, hemidesmosomer, basalmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka lager utgör epidermis, inifrån och ut?

Hur tjock är epidermis?

A

Stratum basale = Basalcellslager. Proliferation, mognar utåt

Stratum spinosum = Skivepitellager

Stratum granulosum = Granulärlager

Stratum lucidum (endast tjock hud) = ¨Genomsklinigt lager¨

Stratum corneum = Hornlager

Tjocklek: 0,05 mm - 1 mm beroende på lokalisation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka celltyper finns i epidermis?

  • 4 st
A

Keratinocyter, langerhans-celler (APC), melanocyter, merkelceller (känscelcellr i str. basale)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka taktilareceptorer förekommer i huden?

Vad registrerar de?

A

Merkelceller och meissnerkroppar finns basalt: Föremedlar lätt beröring och känsel, via fria nervändar i hunden.

Pacini- och ruffinikroppar: Stimuleras av tryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Dermis:

Tjocklek?

Funktion?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Celltyper i dermis?

A

Fibroblaster och makrofager

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är detta?

A

Normal hud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns i subcutis?

Funktion?

A

Bindväv, fettceller

Stödjevävnad, värmeisolering och energidepå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur lång tid tar det för huden att nybildas (mognad + avstötning)?

A

Cirka 5 veckor, 3 veckor från str. basale till corneum. Därefter avstötning 2 veckor senare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad betyder följande:

Acantolys

Acantos

Basal degeneration

Dyskeratos

Elastos

Exocytos

Histiocyt

Hornpärlor

Hydrop degeneration

Hyperkeratos

A

Acantolys: Cellerna i str. spinosum förlorar vidhäftning.

Acantos: Ökad tjocklek av epidermis

Basal degeneration: Skadat str. basale

Dyskeratos: Rubbad keratinisering i enskilda keratinocyter

Elastos: Degenererat elastin, ofta UV-inducerat.

Exocytos: Migration av celler upp i dermis.

Histiocyt: Vävnadsmakrofag.

Hornpärlor: Rundade intraepidermala områden med hornmaterial

Hydrop degeneration: Basal degeneration

Hyperkeratos: Förtjockning av str. corneum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad betyder följande?

Koilocyt

Kärnsplitter

Lichenoid reaktion

Melanofag

Mikroabscess

Ortokeratos

Parakeratos

Pagetoid uppvandring

Papillomatos

A

Koilocyt: Virusinfekterad keratinocyt, fr.a. HPV. ¨Fågelögon¨

Kärnsplitter: Kärnfragment av neutrofiler

Lichenoid reaktion: Inflammatorisk bandformat cellinfiltrat under epidermis

Melanofag: Makrofag med intracellulärt pigment

Mikroabscess: Små ansamlingar av vita blodkroppar. Ofta intraepidermalt.

Ortokeratos: Kärnfritt stratum corneum (normalt).

Parakeratos: Kärnor i stratum corneum.

Pagetoid uppvandring: Förekomst av atypiska celler i epidermis.

Papillomatos: Vågformig proliferation av epidermis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad betyder följande?

Pigmentinkontinens

Spongios

Vaccuolisering

A

Pigmentinkontinens: Deposition av pigment (melanin) i dermis.

Spongios: Intreapidermalt extracellulärt ödem.

Vaccuolisering: Intracellulär uppklarning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är detta?

Kännetecken?

  • Åldersgrupp, orsak, histologi, hudlokalisation?
A

Verruca vulgaris: Virusinducerad (HPV) vårta. Ofta självläkande. Drabbar främst barn och unga vuxna. Fr.a. mellantjock - tjock hud,

Histologi:

  • Hyperorto/parakeratos
  • Epidermal papillomatos + acantos
  • Koilocyter (intracellulär vaccuolisering)
  • Förtjockat S. granulosum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är detta och hur uppkommer det?

Hur vanligt, åldersgrupp?

Kännetecken kliniskt och histologiskt?

A

Seborrhoisk keratos: Vanligaste benigna tumören hos äldre. Patogenesen är okänd, men det finns en hereditäs benägenhet.

Kännetecken: Välavgränsade, hudfärgade-gråsvarta, vanligast på bålen.

Histologi:

  • Akantos, med små basaloida, monomorfa celler
  • Intraepidermala horncystor.
  • Jämne, horisontell gräns mot dermis.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är detta?

A

Seborrhoisk keratos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Patiente med kliande utslag i böjvecken. Histologiskt: bl.a. perivaskulära lymfocytinfiltrat

Vad är detta?

Vilka drabbas?

Patogenes?

Kliniska kännetecken?

Histologi?

A

EKSEM

Vilka drabbas? Främst barn, 15-20 % i prevalens.

Patogenes: Atopiska eksem = typ-1-överkäsnlighet. Koppling till luftvägsallergier. Ärftliga komponenter.

Kliniska kännetecken: Torr hud, klåda, rodnade makulopapulösa plack, rivmärken.

  • Ofta böjveck hos barn och händer hos vuxna. Sämre vintertid.

Histologi: Förtjockat hornlager, akantos, förlängda retetappar, lymfocytär exocytps, spongios.

  • Subepidermala ödem och perivsakulära lymfocytinfiltrat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Psoriasis vulgaris:

Vad är det?

Kännetecken kliniskt

Histologi

A

Vad är det: En reaktiv hyperproliferation av epidermalt skivepitel

Kännetecken kliniskt: Stearinartad fjällning, köbnerfenomen, kliar oftast INTE.

  • Drabbar ofta armbågar, knä och hårbotten. Nagelförändringar

Histologi: Klubboformade retetappar och hyperparakeratos.

  • Suprapapillär förtunning
  • akantos
  • neutrofiler i s. corneum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är detta?

A

Psoriasis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Psoriasis

  • Prevalens?
  • Ärftlighet
  • Könsfördelning?
A

Prevalens: 3-4 %

Ärftlig.

Män: kvinnor = 1:1, alla åldrar drabbas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Psoriasis guttat

  • Kännetecken och uppkomst
  • Skillnad jmf. psoriasis vulgaris (plack-psoriasis)
A
  • Stora röda prickar på huden. Liknar droppar.
  • Bryter ofta ut i samband med halsfluss.
  • Utslag på hela kroppen är vanliga. Brukar försvinna, men kan övergå i plack-psoriasis.
  • Klåda uppkommer mer frekvent än vid psoriasis vulgaris.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är detta?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Lichen planus

Orsak och hereditet

Kliniska kännetecken

Lokalisation

Histologi

A

Orsak och hereditet: Okänd etiologi, ingen känd hereditet

Kliniska kännetecken: Kliande, platta rödvioletta papler. Köbnerfenomen.

Lokalisation: Hanleder och buccalslemhinna är vanligast.

Histologi: Hyperortokeratos, hypergranulos, sågtandad acantos

  • Degenererat basalmembran
  • Civattekroppar = eosinofila kroppar i epidermis.
  • Pigmentinkontinens.
  • Bandformat lymfocytär infiltrat (lichenoida lymfocyter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är erythema multiforme?

När uppkommer det?

A

Utslag på extremiteter. Uppkommer ofta efter luftvägsinfektion.

  • Kan även uppkomma som extraintestinal manifestation vid ulcerös kolit eller crohns.
26
Q

3 typer av benigna melanocytneavus (pigmentnaevus)?

Kännetecken?

A
  • Junction: 3-4 mm mellanbruna, plana
  • Sammansatta: Buktar upp, bleknar av

- Intradermala: Kupolformad. Blekbrun-hudfärgad, ¨skäggvårta¨

27
Q

Hudsjukdomar som kan involvera naglarna?

  • 2 st
A

Lichen planus och psoriasis

28
Q

Vad är detta?

Histologiska kännetecken?

A

Junction-naevus.

Histologi: Nevusnästen i junctionzonen. Inga nästen i dermis

29
Q

Vad är detta?

A

Sammansatt pigmentnaevus (dermatoskopi)

30
Q

Vad är detta?

Kännetecken makro- resp. mikroskopiskt?

A

Sammansatt pigmentnevus

Kännetecken: Brunpigmenterad, lätt upphöjning.

  • Involverar både epidermis och dermis

Histologiskt:

  • Nevusnästen i dermis och epidemis.
  • Inga cellatypier eller mitoser
  • Mognar ner mot djupet i dermis
31
Q

Vad är detta?

Kännetecken makro- resp. mikroskopiskt?

A

Intradermalt pigmentnaevus:

Kännetecken: Kupolformad, brunpigmenterad/hudfärgad.

Histologi:

  • Nevusnästan enbar i dermis
  • Mognar ut
  • Inga cellatypier eller mitoser
32
Q

Hur kan man identifiera dysplastiska nevus?

Histologi?

A

De avviker ofta från patientens övriga nevi.

Histologi:

  • Konfluerande retetappar –> bryggbildning
  • Oregelbundna, klumpiga nevusnästen
  • Cellatypier
  • Lamellär fibros + inflammation
33
Q

Vilken UV-relaterad tumör ökar mest?

Vilken form av hudcancer är allvarligast? Hur många dör per år?

A

Malignt melanom

Malignt melanom, 500 dödsfall/år i sverige (4000 nya fall/år)

34
Q

Malignt melanom

Riskfaktorer

Histologi

Prognostiska faktorer

A

Riskfaktorer: Hereditet/hudtyp, många naevi, tidigare malignt melanom, UV-ljus, immunsuppression

Histologi: Atypiska melanocyter i dermis och epidermis, pagetoid uppvandring av atypiska melanocyter i epidermis, dermal fibros, angiogenes.

Prognostiska faktorer: Breslow = tumörtjocklek i mm

  • Mitosfrekvens
  • Clarknivå 1-5
  • Ulceration
  • Kärlinvasion
  • Histologiskt pT-stadium
  • Regression (inflammation, fibros, kärlnybildning)
  • Mikroskopiska satelliter
  • Positiv portvaktskörtel
35
Q

Vad är detta?

A

Malignt melanom

36
Q

Vad är detta?

A

Malignt melanom: superficiellt spridande(SSM)

- Utnrett epidermalt engagemang

37
Q

Vad är detta?

A

Malignt melanom

38
Q

Vad visar de olika bilderna?

A
39
Q

3 st icke-melanocytära hudtumörer?

A

Aktinsk keratos, skivepitelcancer, basalcellscancer

40
Q

Aktinisk keratos:

Kännetecken (varför uppkommer det, var?)

Komplikationer

Riskfaktorer

A

Kännetecken: Rodnande, fjällande fläcka på solexponerad hud. Fr.a. ansikte, ytteröron och handryggar.

Komplikationer: Kan vara ett förstadium till skivepitelcancer.

Riskfaktorer: Hudtyp 1-3, UV-exponering.

41
Q

Vad är detta?

Histologiska kännetecken?

A

Aktinsk keratos

Histologi: Varierande grad av intraepidermala basala cellatypier

  • Förlust av granulärlager
  • Associerad parakeratos
  • Aktinsk elastos i dermis.
42
Q

Pat. med rodnande utslag på näsan. Vad är detta?

Vad syns histologiskt?

A

Aktinsk keratos

43
Q

Skivepitelcancer

Hur vanlig jmf med andra hudtumörer?

Var uppkommer det?

Riskfaktorer?

A

Hur vanlig jmf med andra hudtumörer: Näst vanligaste hudtumören

Var uppkommer det: Solbelyst hud

Riskfaktorer: Hudtyp/genetik, UV-ljus, hög ålder, immunsuppression

44
Q

Skivepitelcancer

Vilken typ av celler utgår cancern från?

Vilka tumörer är allvarligast?

A

Epiteliala celler/keratinocyter

Högrisktumörer: Lågt differentierade.

  • Lokaler: Läpp, öra, genitalt.
45
Q

Vad är detta?

A

Skivepitelcancer in situ

46
Q

Vad är detta?

A

Infiltrativt växande skivepitelcancer.

47
Q

Skivepitelcancer, histologiska kännetecken?

A

Atypiska keratinocyter

Defekt utmognad

Dyskeratos

In situ = intraepidermal, infiltrativ = epidermis och dermis

48
Q

Vilken är den vanligaste hudtumören?

Kännetecken klinskt?

Riskfaktorer?

Vilka drabbas?

Oika typer?

A

Basalcellscancer: 55 000 fall/år

Kännetecken klinskt: METASTASERAR EJ! Varierat utseende.

  • Fjällande eksemliknande fläck
  • Nodulus
  • Ulcus som inte läker
  • Multipla förgrenade ¨arboriserande¨ kärl

Riskfaktorer: Hudtyp/genetik, UV-ljus, HÖG ÅLDER, immunsuppression.

Vilka drabbas: Äldre personer, hudtyp 1-3

Oika typer: Superficiella, nodulära, medel- resp. högaggressiva.

49
Q

Vad kännetecknar högaggressiv basalcellscancer?

A

Svåravgränsad, blek, ärrliknande

50
Q

Vad är detta?

A

Ytligt växande basalcellscancer

51
Q

Vad är detta?

A

Nodulär basalcellscancer, lågaggressiv

52
Q

Vad är detta?

A
53
Q

Vad är detta?

A
54
Q

Basalcellscancer, histologiska kännetecken?

A

Basaloid cellproliferation. Utgår från basallcellslager eller hårfollikelepitel.

Tumörkolvar med perifer pallisadering

Kan växa samlat (nodulärt) eller i varierande grad av småkolviga cellförband ner i dermis

55
Q

Pat. 11 år, nyss tillfrisknat från tonsillit.

Vad är detta?

Andra orsaker till uppkomst av tillståndet?

A

Erytema multiforme:

  • Uppkommre efter infektioner (GAS, herpes, mycoplasma, vissa svamper) eller pga läkemedel (penicillin, solfonamider)
  • Troligtvis T-cellsorsak lesion
56
Q

Vad är dermatitis herpetiformis?

Kännetecken?

A

Autoimmun sjukdom. Varig urtikaria och grupperade vesiklar.

  • I 80 % av fallen har patienten celiaiki.
  • Antikroppar mot transglutaminas 3
  • Bilaterala lesioner ofta på armbågar, kän och rygg
57
Q

Bullös pemfigoid:

Patogenes

Utseende

A

Patogenes: IgG-autoantikropar mot BP-180 och BP-230 som är hemidesmosomala proteiner –> subepidermala blåsor.

Utseende: Blåsorna spricker inte lika lätt som vid pemfigus. Kan uppkomma i munnen. Läker ofta ut själv, utan ärrbildning

58
Q

Pemfigus = Blåsdermatos

Patogenes

Histologi

A

Patogenes: IgG-autoantikroppar som binder till bl.a. desmoglein 1 och 3 i desmosomerna

  • Antikroppar kan ses mha immunofluorescens.

Histologi: Akantolys + basalceller som sitter fast i basalmembranet via hemidesmosomer.

59
Q

Varför uppkommer lichen chronicus?

Kännetecken makro resp. mikroskopiskt

A

Respons mot återkommande lokalt trauma, t.ex. kliande.

  • Förhårdning av huden, ofta upphöjda, flagnande lesioner.

Mikroskopiskt: Akantos, hypergranulos, hyperkeratos

60
Q
A