Grundläggande vetenskapsteori kap 1-5 Flashcards
1
Q
Vad aktualiserar vetenskapens roll i samhället för frågor?
A
Vad utgör god vetenskap
Vad som vetenskap kan vara
2
Q
Nämn några konkreta frågor att ställa när vi ställs inför forskningsresultat:
A
- Har rimliga forskningsmetoder använts?
- Har de använts på ett rimligt sätt?
- Är slutsatserna t.ex. baserade på rimliga antagen om det som studerats?
- Har forskarna dragit rimliga slutsatser från de empiriska resultaten?
3
Q
Hur kan det man ägnar sig åt inom vetenskapsteorin beskrivas?
A
Som läran om vad vetenskap är. Den behandlar frågor som på vilket sätt vetenskaplig förståelse på något avgörande sätt skiljer sig från andra typer av mänsklig förståelse (ex förnuftbaserad, religiös)
4
Q
Vilka frågor ställer vetenskapsteorin?
A
- Hur kunskapsanspråk kan legitimeras, dvs. rättfärdigas med övertygande argument.
- Är metodprinciper för vetenskap stabila och oföränderliga över tid? Bör de vara det?
- Är metod principer för vetenskap i stället föränderliga och under ständig utveckling?
-Om så, i vilken mån och varför är detta en bra egenskap hos dem? - I vad mån är vetenskapens resultat beroende av sociala förhållanden och av forskarnas personliga egenskaper och insatser?
5
Q
Vad gör vetenskapens teori en förståelse för?
A
- Hur forskarsamhället fungerar och därmed hur vetenskaplig kunskap produceras
- Student- kan få mer kritiskt reflekterande inställning till vetenskap och dess olika former av sanningsspråk.
- Att problematisera vetenskapen är en mycket viktig del för att lära sig använda dess styrkor.
6
Q
Vad innebär Triple Helix i SVerige?
A
Att man uppmärksammar en ökning i sambandet mellan statens, länens respektive kommunernas olika myndigheter, företag och universitet. En praktisk nytta. Ställs högre krav på forskare att föra ut forskningens resultat till samhället.
7
Q
Vad innebär akademisk frihet?
A
Forskarnas frihet att välja frågeställningar och metoder samt frihet att publicera sina resultat. (Inskrivet i högskolelagen i Sverige)
8
Q
Vad finns det för olika inriktningar(delområden) inom vetenskapsteorin som ämne?
A
- Vetenskapsfilosofi
- Vetenskapshistoria
- Vetenskapsstudier: Empiriskt studera aktuella pågående forskningsprocesser
9
Q
Vad innebär vetenskapsfilosofi?
A
- Tar upp filosofiskt relevanta aspekter av vetenskap.
- ett filosofiskt perspektiv. Behandlar bl a. studieobjektens och kunskapens egenskaper.
Ex. positivism, fenomenologi, hermeneutik, kritisk teori. - Gör anspråk på att vara deskripriv (beskrivande) till sin karaktär samtidigt som den är normativ (värderande) (i detta fall, vad som är önskvärt i samband med vetenskap. Förhållandet mellan dessa utsagor är komplicerat.
10
Q
Vad innebär vetenskapsstudier?
A
Ett empiriskt forskningsområde som studerar aktuella pågående forskningsprocesser. Handlar om hur forskning faktiskt bedrivs och vad som påverkar forskningens processer och slutsatser.
Undersöker relationen mellan forskningen och det övriga samhället. Undersöker forskningspolitik.
11
Q
Vad utgör forskarsamhällets och vilka 2 termer beskriver det?
A
Forskare integrerar med varandra på olika sätt, totaliteten av dessa interaktioner utgör forskarsamhället.
Strukturer och processer utgör viktiga förutsättningar för enskilda forskares verksamhet
- Strukturer: Mer långsamt föränderliga delar, ex forskningsorganisationer
- Processer: Snabbt föränderliga delar
12
Q
Vad har forskarsamhället för viktiga funktioner?
A
- Stödja forskningen inom olika områden, ex genom forskningsorganisationer och tidskrifter
- Reglera vilka forskningsresultat som ges legitimitet
- Fungerar som bedömare av enskilda forskares forskning
- Bidra till att skapa en statusordning bland forskare, sker på olika sätt
13
Q
Vad är forskarorganisationer och vad har de för roll i forskarsamhället?
A
Utgör en mycket viktig del av strukturen i forskarsamhället
Föreningar som forskare skapat för att stödja forskning inom ett visst ämnesområde, för att stödja forskning kan de publicera vetenskapliga tidskrifter
14
Q
Hur reglerar forskarsamhället vilka forskningsresultat som anses legitima?
A
Forskare fungerar som kritiska bedömare av varandras texter vilket kallas peer review, ”granskning av likar” eller ”referatgranskning”. Bidrar till att bestämma vilka manuskript som publiceras i vetenskapliga artiklar. Skapar integrering och viss likriktning bland forskarna inom ett område, kan bidra till att skapa konsensus i forskarsamhället.
15
Q
Vad innebär open access?
A
Att vem som helst ska ha fri tillgång till forskningsartiklarna. På senare tid kräver fler forskningsinstitutioner och finansiärer att forskning ska publiceras i en open access.
16
Q
Vad är en viktig effekt av statussortering i forskarsamhället?
A
Att skapa inflytande i forskarsamhället och i övriga samhället för forskare med hög status.
17
Q
Vad innebär Matteuseffekten?
A
Fördelning av forskningsmedel är en form av statusordning. De forskare som är framgångsrika i konkurrensen om forskningsmedel får högre status och det finns en cirkulär effekt, de kan ofta fortsätta producera intressanta resultat då de har lättare att få nya forskningsmedel. Enligt Merton (1968) kallas detta Matteuseffekten.
18
Q
Vad Mertons normer för forskares beteende?
A
CUDOS:
1. Universalism (Universality): Alla forskningsresultat bör behandlas lika utifrån samma objektiva kriterier oavsett varifrån de kommer, oavsett forskarens kön, land eller etnisk grupp.
2. Kommunism/kommunalism (Communalism): Vetenskapliga resultat ska produceras i samverkan mellan forskarna och ska delas fritt. Genom samverkan kan forskarna bland annat korrigera enskilda forskarens misstag.
3. Oegennytta (eller opartiskhet)(Disinterestedness): Forskaren ska inte driva privata intressen i sin forskning. Forskaren ska vara ointresserad i betydelsen att hen inte ska söka personlig vinning. Slutsatserna ska vara opåverkade av forskningens egenintressen.
4. Organiserad skepticism (Organized scepticism): Forskningen ska inta en kritisk hållning till sina egna och andra forskares resultat, dvs när slutsatser dras i forskningen ska det ske på ett reflekterat och väl övervägt sätt och de ska granskas kritiskt av forskarens kollegor.
Kompletterade med en femte norm:
5. Forskarna ska sträva efter originalitet, i betydelsen att göra ursprungliga och viktiga nyskapande bidrag till vetenskapen. Ex nya teorier, hypoteser, förslag på regelbundenheter, instrument och iakttagelser.
19
Q
Vad säger vissa forskare angående CUDOS-normerna?
A
Att de ofta inte efterföljs. Vissa inte möjliga att uppnå, rimligt/finns skäl att strida mot vissa av olika anledningar (s.48)
Man har också påpekat att det inte alltid är av godo för forskarsamhället att följa dem.
20
Q
Från vilka olika håll kan forskningsproblem komma?
A
- Inomvetenskaplig genererade problem: Uppkommer genom att forskarna följer upp sin egen eller andras forskning, ex forskare upptäcker luckor, svagheter eller möjligheter i tidigare forskning
- Utomvetenskapliga genererade problem: Andra forskningsproblem speglar olika behov i samhället.
21
Q
Hur kan vetenskapsteori delas upp?
A
Beroende på vilken typ av filosofiska fenomen som behandlas delas vetenskapsteori upp i:
- Epistemologi/kunskapsteori
- Ontologi
- Metafysik
22
Q
Vad rör epistemologi/kunskapsteori för frågor?
A
Kunskap och kunskapsbildning. Ex. vad kunskap är?
23
Q
Vad rör ontologi för frågor?
A
Hur världen är beskaffad
24
Q
Vad är metafysik?
A
Den filosofiska läran om det som finns bortom sinneserfarenheten, dvs det som inte direkt kan uppfatta. Som filosofiska problem kring existens, tid, rum och kausalitet.
25
Vad är konsekvenser av dessa frågor avgörande för?
Vetenskapens förutsättningar och möjligheter, de utgör därigenom en central del av vetenskapsfilosofin.
26
Vad är ett traditionellt svar på frågan "vad kunskap är" enligt västerländsk filosofi?
= sann, rättfärdigad tro.
Denna tro innebär att vi bara kan tala om kunskap så länge den som har kunskapen tror på den. Personen i fråga ska också kunna ange rimliga skäl för denna tro.
27
Vad innnebär sanningsteorier?
Vanligen antas att det som ska vara sant är en utsaga eller ett påstående. Det finns olika teorier om vad det innebär att en utsaga är sann. Sanningsteorierna har olika sätt att definiera vad sanning är
28
Vad anser korrespondensteorin?
En utsaga är sann om den korresponderar (överensstämmer) med något i världen. Det som gör en utsaga sann är alltså dess relation till förhållanden i världen.
Ex. utsagan ‘’Det hänger ett äpple i trädet’’ är sann om det faktiskt hänger ett äpple i trädet.
- Kan användas både i samband med utsagor om fysiska föremål och i samband med påståenden om innehåll i människors upplevelse.
-Mycket av den beteendevetenskapliga forskningen bygger på detta tänkande.
29
Vad anser Koherensteorin?
- En utsaga sann om den är koherent (samstämmig eller förenlig med) andra utsagor som vi också håller för sanna. Om en utsaga är sann beror alltså på dess relation till andra utsagor.
Ex. Inom matematik och logik där man hävdar en utsagas sanning genom att hänvisa till olika satser som man vet är sanna.
- Inom beteendevetenskapligt perspektiv: Möjlig tillämpning inom den hermeneutiska traditionen, vilken sysslar med tolkning.
30
Vad anser den Pragmatiska sanningsteorin?
- De utsagor vi håller för sanna är de vars effekter fungerar i praktiken. Teorin finns även i ett flertal olika varianter.
Ex: Om en utsaga om aerodynamik används tillsammans med andra utsagor för att konstruera en maskin som kan flyga, så kan man med denna grund hålla utsagan om aerodynamik som sann.
EX: En annan variant är att säga att det som är sant är det som vi har nytta av att hålla för sant
31
Vad finns det för begränsningar med den pragmatiska sanningsteorin?
Olika människor har olika nytta av att hålla vissa utsagor sanna.
32
Vilken sanningsteori är en variant av den pragmatiska sanningsteorin?
Konsensusteorin- En utsaga är sann om alla eller majoriteten håller med om den, dvs utsagan fungerar i den aktuella gruppen eller har social framgång.
33
Vad har dessa sanningsteorier gemensamt?
De bygger på någon form av egenskap hos utsagan som ska vara sann. Den ska korrespondera med något, vara koherent med andra utsagor som vi håller för sanna eller vara nyttig.
34
Vad anser den performativa sanningsteorin?
Utgår från den språkliga funktionen hos påståenden om sanning. Säger att sanningen beror på de ord som används i utsagan och på de omständigheter under vilka den används.
35
Vad benämns att ifrågasätta om det är möjligt att nå någon sann kunskap?
Skepticism. Skepticismen utgör en grund för olika former relativistiska ståndpunkter.
36
Vad behandlar relativism och realism för fråga?
Om kunskap kan nås
37
Vad innebär relativism?
Ett ställningstagande om att utsagor är subjektiva, dvs kopplade till enskilda individens förståelse.
38
Vad är realism?
Motsatsen till skepticism, dvs att man tror att det går att nå kunskap, även om det är svårt och kunskapen kanske aldrig blir fullständig.
39
Ett epistemologiskt ställningstagande gäller sättet vi kan nå kunskap, vilka två synsätt finns här?
Rationalism respektive empirism.
40
Vad är det som skiljer en rationalist från en empirist?
Synen på vilken roll som den som skaffar sig kunskapen (kunskapssubjektet, ex forskare/student) har i kunskapsprocessen.
41
Vad anser rationaliser?
Att kunskapssubjektets bidrag till förståelsen är det som är mest viktigt att betona.
42
Vad betonar empirismen i stället?
Objektets betydelse, dvs att kunskap kommer utifrån genom de erfarenheter som individen gör.
43
Vad är deduktion och induktion, samt hur kan de kopplas till rationalism respektive empirism?
Deduktion: Innebär att härleda slutsatser med hjälp av accepterade härledningsregler från en uppsättning redan accepterade påståenden.
- Finns i koherensteorin och kan kopplas till rationalismen
Induktion: En form av generalisering från tidigare erfarenhet till förväntningar på kommande händelser. Bygger på att världen är stabil och att den kommer fortsätta i samma spår. Men slutsatserna går utanför vad vi strikt sett kan säga att vi vet. (därav mer osäker och större risktagande än deduktion)
EX: Solen har gått upp alla dagar hitintills så kommer den säker att gå upp imorgon.
- Associerat med empirismen
44
Vad handlar ontologi om?
Hur världen ytterst sett är beskaffad, och i samband med vetenskapsfilosofin fokuserar man ofta specifikt på hur man anser att forskningens studieobjekt är beskaffade
45
Vad finns det för former av ontologi?
- Ontologisk realism: Man antar att det finns en värld oberoende av betraktaren
- Ontologisk idealism: Man menar att det inte finns en sådan värld.
46
Hur hänger epistemologi och ontologi ihop?
- De är beroende av varandra.
Kunskapsteorin ger förutsättningar för ontologiska ställningstaganden och ontologin ger förutsättningar för kunskapsteoretiska.
47
Vad är naiv realism?
Antar att världen är just sådan som vi upplever den.
48
Vad är kritisk realism?
Ifrågasättandet av naiv realism.
Antagande att världen existerar oberoende av oss, dvs världen existerar i betydelsen att den har egenskaper i sig själv oberoende av hur dessa uppfattas av människor. Bygger också på att vi har begränsade möjligheter att få tillgång till denna oberoende existerande värld.
49
Kritisk realism tangerar en form av idealism som kallas för...?
Epistemologisk idealism ( av Immanuel Kant).
Enligt den kan man anta att det finns en yttervärld som existerar oberoende av våra upplevelser (tinget i-sig). Denna kan vi dock enligt Kant aldrig någonsin få direkt tillgång till, det är ogripbart.
50
Vad är 2 viktiga sätt att nå förståelse??
- Att beskriva och förklara
- Beroende på synen på kunskapsteori och ontologi tenderar forskare att lägga tonvikten på antingen eller, i olika sammanhang betyder beskriva och förklara lite olika saker.
51
Vad innebär förklaringar och vad kan det finnas för slag av förklaringar?
- Är en viktig del av den vetenskapliga verksamheten handlar om att förklara fenomen (en företeelse i världen)
- Orsaksförklaring (kausalförklaring), funktionella förklaringar, ändamålsförklaringar
52
Vad innebär Ockhams rakkniv?
Forskningen bör eftersträva så enkla förklaringar som möjligt, dvs har man alternativa förklaringar ska den enklaste väljas.
53
Vilken ytterligare dimension innehåller förståelse ?
Beskrivningar, i grunden kan förklaringar ses som en typ av beskrivningar.
Beskrivningsinnehåll är relevant bland annat i samband med forskningsmetod som behandlar validitetsproblem i forskningen
54
Hur kan objektivitet skiljas?
Samhällsvetenskaplig forskningsverksamhet: Fri från värderingar, förutsättningslös, mångsidighet och opartiskhet
Samhällsvetenskapliga resultat: Betydelsen av sanning och fullständighet. Forskningen ska inneha en öppenhet som gör det möjligt för andra forskare att kunna bedöma det rimliga i slutsatserna, så kallad intersubjektiv prövbarhet.
55
Vad står begreppet metod för?
Det som forskaren faktiskt gör när denna samlar in och analyserar sina resultat
56
Vad är metodologin?
Är läran om metod, alltså den teoretiska bas som handlar om hur man kan hävda att experimentell metod är en god grund för att påstå något om orsaker, och som därmed innebär en legitimering av metoden.
57
Vad är en mätning?
Ett centralt sätt att skaffa sig information om verkligheten handlar om att uppskatta utsträckningen, nivån, eller graden av en egenskap
58
Vad kräver mätning för 2 saker?
- Att vi talar om vad vi mäter (annars har mätvärdet ingen mening, begreppsvaliditet)
- Att vi på något sätt visar att vi har en uppfattning om en utsträckning, nivå eller grad av den aktuella egenskapen.
59
Hur används begreppet "teori" i beteendevetenskapen?
På olika sätt, kan vara synonymt med ”kategori” eller stå för en synonym för en modell, där olika komponenters inbördes relation beskrivs eller förklaras.
60
Låter sig beteendevetenskapernas fenomen observeras direkt?
Nej de är svårfångade, de låter sig sällan (eller aldrig) observeras direkt och därför är vår förståelse av fenomen starkt beroende av de teorier som avspeglar dem.
61
Vad förutsätter teorierna?
Att fenomen beskrivs i termer av teorins begrepp.
62
Vad betyder reifiering?
-Reifiering (Förtingligande) innebär att man behandlar en abstrakt teoretisk beskrivning som om den vore en konkret verklighet.
63
Vad är tänkvärt och viktiga saker från positivismen?
Den empiriska hållningen. Information från omvärlden (förmedlad som sensorisk information) är grunden för både positivismen och all vetenskaplig kunskap. Antaganden om verklighetens grundläggande natur bortom våra sinnesintryck (metafysiska antagen) bör undvikas då det anses vara svårbedömt, så genom sensorisk information ska man lättare kunna avgöra korrektheten hos vetenskapliga utsagor
64
Vilka var tidiga representanter för positivismen?
David Hume ("positivismens verklige fader") och Auguste Comte
65
Vad eftersträvade Humes i sin fenomenalistiska filosofi?
Att den skulle vara begriplig och påtaglig. Den skulle inte utgå från ogrundade antaganden utan slutsatserna skulle kännetecknas av en mycket hög grad säkerhet. (empirisk hållning)
66
Vilka två viktiga inslag fanns i Humes filosofi?
Naturalism och skepticism
- Naturalismen: Han ville stänga ute alla förklaringar och antaganden om sådant som han ansåg var övernaturligt, till exempel Guds existens.
- Skepticismen: Inte göra antaganden utöver det absolut mest självklara. Kunskapsanspråk skulle i högsta möjliga utsträckning vara grundade på direkta sinnliga erfarenheter och på vad personen minns.
67
Vad innebär att Hume var fenomenalist?
Han menade att det enda vi kan veta finns i våra upplevelser och enligt honom bör vi inte anta att det finns någon verklighet utöver det.
68
Hume skiljde på två typer av innehåll i medvetandet, vilka?
Intryck och idéer:
Intryck: Detsamma som sinnesintryck eller känslor som anses vara separerbara från andra typer av upplevelser, det är bara vanan som gör att vi förväntar oss värme av ett brinnande ljus
Idéer: Minnen eller fantasier som antingen är enkla eller sammansatta. Varje enkel idé kommer från ett intryck och fantasin sätter ihop dessa enkla idéer till sammansatta idéer. Det innebär att våra idéer begränsas av våra intryck.
69
Hur kan vår förståelse uttryckas enligt Hume?
Genom påståenden, propositioner, bestående av termer som hävdar något. En term endast har mening om det finns ett sinnesintryck som motsvarar termen och ett sakpåstående där en term saknar motsvarande sinnesintryck är därför meningslöst.
70
Vad ansåg Compte om den mänskliga tankens utvecklingsstadier?
Att det är rimligt att analysera människans utveckling i utvecklingsstadier där senare stadier ansågs vara bättre och mer utvecklade än tidiga stadier.
Det egna tänkandet, eller det egna samhället, ansågs vara mest avancerade och högtstående.
71
Vilka 3 på varandra följande stadier uppvisar det mänskliga tänkandet?
- Det teologiska: Människan använder religiösa förklaringar såsom gudar för att tolka och förstå naturfenomen.
- Det metafysiska: Naturen förklaras genom objektets inneboende krafter eller abstrakta väsen (det var kraften i en kastad sten som gjorde att den flög)
- Det positiva: Utgår från det positiva, det som är givet. Endast kunskap baserad på sinneserfarenhet erkänns, all annan kunskap rör enbart förhållandet mellan idéer.
72
Vart växte den logiska positivismen fram?
I Wienkretsen
73
Vad innebar dom logiska positivisternas vetenskapsfilosofi?
- Centralt är kunskapsteoretiska antaganden om empirismen vilket innebär ny kunskap om verkligheten genom våra sinnen.
- Vetenskapen ska ägna sig åt det givna, det positiva.
- Vetenskapen skulle skapa värderingsfri kunskap om lagbundenheter, man skulle kunna förutse det och därigenom även förändra.
74
Nämn 5 teman ur den logiska positivismens filosofi:
1. Deras syn på kunskap som bestående av antingen erfarenhetsgrundad eller helt formell teoretisk kunskap
2. Deras försök att fastställa vad som utmärker vetenskap och skiljer den från andra förståendeformer, dvs demarkationsfrågan
3. Deras syn på relationen mellan teori och empiri
4. Deras syn på forskningsprocessen
5. Deras syn på orsaker och orsaksförklaringar
75
Vad var ett tidigt försök av dom logiska positivisterna att formulera att demarkationskriterium?
Verifikationskriteriet, en utsaga ansågs endast vetenskaplig om det gick att visa att den var korrekt med hjälp av empiriska data, dvs verifieras med hjälp av sensoriska data.
EX: Utsagan ”det finns ett hus på månens baksida” framstod som vetenskaplig men kunde inte verifieras 1920 då rymdfärder inte var möjliga då.
76
Vad gjorde Karl Popper?
En viktig version av demarkationskriterium kom från Poppers invändning att vi principiellt inte kan verifiera saker som rör ”alla individer”.
EX: ”alla svanar är vita”, då vi inte kan kontrollera alla svanar som finns.
- Poppers föreslog därför att i stället för verifiering använda sig av falsifiering.
EX: Om en svart svan skulle påträffas skulle det alltså innebära att påståendet om att alla svanar är vita är falskt och därmed avgörbart.
77
På vilket ytterligare sätt ville Popper ändra demarkationskriteriet?
Menade att metodpåståenden i forskningen inte kunde verifieras eller falsifieras. Därför ville han att de metodutsagor skulle bilda en särskild klass av påståenden som varken skulle anses vetenskapliga eller ovetenskapliga utan i stället betraktas som mer eller mindre nyttiga metodutsagor.
78
Hur ser positivismen ut idag?
Idag är många delar av positivismen inte längre aktuella och forskare och filosofer har kritiserat större delen av positivismen.
Vissa har bland annat framfört att teorier är underdetermnierade av data.
79
Vilka är de 4 former för kunskap enligt Pierce (pragmatism)?
1. Att hålla fast vid dom föreställningar och fördomar som vi människor har för att skydda oss mot känslan av osäkerhet.
2. Att lita på det som sägs eller skrivs av någon man har förtroende för, lita på auktoritet för att få kunskap.
3. ”a priori-metoden”: Kunskapsbildning som uppstår när människor med olika idéer provar dom mot andras föreställningar och mot vad som verkar rimligt. Logiska resonemang och att bli överens om vad som är rätt och fel.
4. Den vetenskapliga metoden: Det är individens egna erfarenheter som ligger till grund, genom systematiska observationer, att kritiskt granska och att korrigera utvecklar vi gradvis bättre kunskaper. Störst fördel att den erbjuder objektivitet.
80
Vad innebär funktionalism allmänt sett?
Allmänt sätt försöker funktionalismen skapa förklaringar av hur olika sociala egenskaper hos individet, grupper och samhällen bidrar till deras anpassning och överlevnad (släkt med pragmatismen)
81
Vad handlar fenomenologisk filosofi om?
Förståelsen av fenomen, dvs det som finns tillgängligt för oss genom vad vi upplever.
82
Hur har fenomenologin koppling till Kant?
Den utgår till stor del från Kant och hans resonemang om ett ting i-sig som vi inte kan få direkt tillgång till. Det vi kan få kunskap om enligt Kant är fenomenet.
83
Vem räknas som fenomenologins fader?
Edmund Husserl
84
Vad ville Husserl finna?
En absolut säker grund för vetenskapen, dvs ett filosofiskt fundament eller en plattform som inte skulle betvivlas och som skulle kunna användas som utgångspunkt för vetenskapens vidareutveckling.
85
Hur ville Husserl genomföra detta?
- Genom att utveckla en ny metod för att nå kunskap (likhet med det positivistiska projektet, men valde en helt annan väg för arbetet)
- Vägen hade stora likheter med den som Decartes valt när han utforskade vad han kunde lite på, Husserl använde tvivlet som verktyg.
- Husserl ansåg dock att när Decartes begrundade vad han inte kunde tvivla på genom tesen: cogito, ergo sym (jag tänker, alltså finnas jag till), inte var tillräcklig radikal i sitt tvivel.
86
Vad var Husserls målsättning?
Så kallas apodiktisk kunskap. Våra upplevelser, så som de presenteras för oss här och nu, dvs fenomenen, framstod för Husserl som tillräcklig stabil utgångspunkt för detta mål.
87
Vad utgår Husserls fenomenologiska metod på?
- Tyngdpunkt på att förstå människans upplevelser, metoden ska på ett beskrivande sätt förstå vad en upplevelse är.
- Metoden innebär att vi ska tänka bort (inte använda oss av) olika typer av antaganden som vi normalt gör. Vi ska nå en upplevelse som inte är påverkad av tveksamma bakgrundsantaganden och sedan beskriva denna upplevelse.
88
Vad ska man göra i Husserls metod?
Att de tveksamma antaganden som vi normalt tar för givna ska sättas inom parantes, dvs vi ska inte använda dem som utgångspunkt när vi analyserar och beskriver våra upplevelser. Metoden kallas för epoché.
89
På vilka nivåer/reduktioner skulle dessa parantes sättande kunna göras enligt Husserl?
1. Fenomenologisk reduktion
2. Transcendental reduktion
3. Eidetisk reduktion
90
Vad är fenomenologisk reduktion?
Husserl ville befria fenomenologin från alla ontologiska frågor. Ontologiska antaganden, som att yttervärlden har en egen, av oss oberoende existens är den första som ska sättas inom parantes.
Den fenomenologiska reduktionen kan bidra till att avslöja sådant som vi oreflekterat tar för givet.
91
Vad innebär den transcendentala reduktionen?
Handlar om att eliminera påverkan från antagandet att det är enskilda jag som i någon mening är förknippade med enskilda upplevelser. Husserl antar i stället att ett allmänt transcendentalt jag är en generell komponent i mänskligt upplevande, något som alla upplevelser är kopplade till.
Det transcendentala= Det som utgör upplevelsens förutsättningar, dvs det som föregår upplevelsen.
92
Vad är den eidetiska reduktionen?
Handlar om att finna vilka egenskaper som är nödvändiga för att konstituera ett visst fenomen. Man ska parentes sätta de tillfälliga egenskaperna tills det som återstår är en beskrivning av fenomenets nödvändiga egenskaper, de egenskaper som krävs för att skilja en typ av fenomen från andra. För att veta vad man ska sätta inom parentes utför man föreställningsvariationer.
93
Vad menar Hussel med medvetandets intentionalitet?
Upplevelserna och medvetandet alltid är riktat mot något, upplevelserna inkluderar alltid ett objekt, de handlar om något. Subjekt och objekt kan därför inte förstås oberoende av varandra. Alla upplevelser är upplevelser av något. Intentionalitet handlar om upplevelsens struktur.
- Objektet framstår för subjektet (alltså den som upplever) i en intentional akt, vilket visar delar av upplevelsens grundstruktur.
94
Vad menade Husserl att det finns för sidor av intentionaliteten?
- Medvetandets objektssida: noema
- Medvetandets subjektssida: noes
Noema och Noes utgör tillsammans medvetandets innehåll. De formar varandra ömsesidigt och krävs för en fullständig intentional akt.
95
Vad är livsvärld?
Ett centralt begrepp hos Husserl.
- Det är den värld som vi upplever den, den är därmed uppbyggd av fenomen. Världen som den är tillgänglig för oss i våra upplevelser, sådan den framträder innan några fenomenologiska parantessättningar.
- Vi har alla en livsvärld, även om vi som individer skulle sakna en vetenskaplig förståelse för dessa skeenden.
- Livsvärlden är därav en förutsättning (för Husserl) för alla andra former av kunskapsbildning, inkl den vetenskapliga, och vi upplever vår mänskliga existens inom vår livsvärld.
96
Vilka viktiga filosofiska utvecklingslinjer/traditioner kom efter Husserl (genom hans elever)?
Hermeneutik, Existentialism och Socialkonstruktionism,
97
Vad gjorde Martin Heidegger?
- Mycket viktiga bidrag till hermeneutiken
- Vände sig emot Husserls parantes sättande som han ansåg var för abstrakt och flyttade fokus bort från hur medvetandet och upplevelserna visar sig i människors vanliga liv. Betonade i stället att människors upplevelser bara kan förstås i ljuset av deras vardagliga verksamhet och förhållningssätt till tillvaron. Han var genom detta viktig för utvecklingen av existensfilosofin (tillsammans med Jean Paul Sartre)
98
Vad gjorde Alfred Schütz?
- Förde in fenomenologin till samhällsvetenskaperna
- Kom att utgöra en länk mellan fenomenologin och moderna inriktningar inom beteendevetenskapen.
- Inspirerande Berger och Luckman, vilka var betydelsefulla som tidiga grundfigurer inom socialkonstruktionismen.
- Hans tänkande blev en viktig grund för bland annat etnometodologi, som handlar om hur människor förstår och skapar sin verklighet i vardagen
