F7 Analys av data på mellannivå Flashcards
Vad finns det för nivåer att placera forskning på?
-Individnivå: Enskild person, den mest etablerade och enklaste formen av kriminologi
-Mesonivå (mellan): T.ex. bostadsområde, stadsdel, kommun.
-Makronivå: T.ex. landet
Vad är det viktigt att tänka på när man jobbar på olika nivåer?
Man ska vara väldigt försiktig! Man kan inte behandla materialet på samma sätt och dra samma typer av slutsatser oavsett nivå
Vad innebär ett atonomiskt felslut?
Ex att invandrare är kraftigt överrepresenterade för de som misstänkt och lagförs för mord och dråp, vilket i politik debatten har använts som intäkt för att minskad invandring skulle minska antalet våldsbrott.
När man tittar på antalet mord och dråp med dödlig utgång går den ner (har ökat på slutet pga. skjutningar). Generella trenderna motsvarar inte varandra. Om det bara finns bevis för att det finns något samband på individnivå så kan man inte dra slutsatser på makronivå, då gör man ett atnomiskt felslut.
Får man dra slutsatser på individnivå om man arbetar på makronivå?
Nej
Får man dra slutsatser på makronivå om man jobbar på individnivå?
Nej
Varför studera brott på mellannivå?
Kommuner kan vara spännande att studera utifrån vissa aspekter på brottsligheten, det finns dock argument mot och för detta.
Vad innebär det att väldigt mycket av brottsligheten är ett lokalt fenomen?
Det sker lokalt, ex den stora våldsvågen är lokal, den händer i Stockholmsstrakten (vissa delar och vissa kommuner). Individerna som får varandra att begå våldsbrott i våldsspiralen är ett antal nätverk, de har dock förgreningar i andra delar av landen. Men fortfarande skjuter man varandra i lokal miljö.
Är det en bra idé att studera brottstatistiken utifrån lokala förutsättningar? Är det möjligt? Går det ex att studera Stockholmsstad som en lokal miljö?
Ja, genom att titta på lokala miljöerna och skulle man kunna få en bild av brottsligheten utifrån miljöns karakteristiska.
Men det åter sig inte att göra på något enkelt sätt.
Det går inte att studera Stockholmsstad som en lokal miljö, alla påverkas inte lika mycket utan det är ofta koncentrerat. Därav skulle man kunna titta på stadsdelar.
Vilka lokala förhållanden påverkas brott av?
- Ekonomiska
- Politiska
- Sociala
- Nätverk etc.
Vart kan man få data om brottslighet på kommun/stadsdelnivån?
- BRÅ: Anmälda brott, NTU
- Lokala kommunundersökningar
- Ekonomifakta (socioekonomiska variabler osv)
- Valmyndigheten
- SCB
- Folkhälsoinstitutet (upgifter om dödlighet och hälsa)
- SKR
- Enskilda kommuner
Vad för slursats kan man dra av Jerzy och och Backleys undersökning av våldsbrottsligheten kopplat till kommuner?
Det finns ett klart samband mellan ökning av våldet i kommuner och olika socioekonomiska faktorer (fattigdom osv). Ökning av våldet i kommunerna tycks inte kunna kopplas till invandring, utan till andra socioekonomiska kommuner. I kommuner där folk har det mycket dåligt ökar våldet. I kommuner där folk har det mycket bra ökar inte våldet, det minskar.
Vad innebär kvadrerad korrelation (förklarad varians)?
På ett ungefär hur mycket av förändringar i den ena variabeln kan förklaras med den andra variablen. Om vi har en kraftig signifikans kan man förklara ex 9% av variansen kan förklaras med andelen brott mot liv och hälsa.
Vad betyder P?
Står för Propability, dvs signifikans.
Gränsen får man välja själv, i många studier är P värdet över 0,05 (5%) som räknas som signifikans, men det är svagt i vissa studier där det är många individer. Man kan ställa krav på 0,005. Man väljer själv på forskare hur säker man vill vara på sina resultat.
Vad finns det för fördelar med att studera på mesonivån?
- Alla data är mycket enkelt tillgängliga.
- Etik: Krävs inte etikprövningstillstånd (som det hade krävts på individnivån)
-Generaliserbarheten är mycket större (dock på kommunnivå inte individ)