Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

KRIM > F9 Kvalitativ metod > Flashcards

F9 Kvalitativ metod Flashcards

1
Q

Beskriv vad kvalitativ metod är (i ganska grova drag):

A
  • Man använder ord som data. Orden kan man få från intervjuer, texter, observationer. (I stället för siffror som data)
  • Är tolkande: Man försöker hitta någon form av outtalad mening bakom det som sägs. (Siffror behöver inte tolkas på det sättet)
  • Är konstruktionistisk: Man menar att människor skapar sin verklighet tillsammans. (Istället för den positivistiska världssynen att man bara går ut och mäter verkligheten)

-Oftast induktiv: Man skapar och bygger teorier utifrån det man observerar och analyserar. (Till skillnad från deduktiv när man redan har en teori och testar huruvida den stämmer eller inte)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är kvalitativa forskares huvudsakliga fokus?

A
  • Försöker utgå ifrån de studerade personernas perspektiv
  • Fokus på kontext, dvs sammanhanget som personerna befinner sig i
  • Kvalitativ forskning beskrivs som ostrukturerad och flexibel. Det innebär att man oftast brukar börja med en ganska generell (mindre specifik) frågeställning som snävas åt under tiden man forskar, man anpassar sig på det sättet efter sin data.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka skillnader finns mellan kvantitativ och kvalitativ metod?

A
  • Siffror vs Ord
  • Distans (objektivitet) vs Närhet (gentemot de som man studerar)
  • Strukturerad vs Ostrukturerad:
  • Generalisering vs Kontextuell förståelse
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka likheter finns mellan kvantitativ och kvalitativ metod?

A
  • Ute efter att vara på forskningsfrågor
  • Viktigt att koppla resultat till existerande litteratur (sker på lite olika sätt)
  • Viktigt med transparens, man ska kunna visa hur man har gått till väga och hur man har gjort sin forskning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad finns det för kritik mot kvalitativ forskning?

A
  • Att den är subjektiv
  • Svår att replikera
  • Svår att generalisera
  • Bristande transparens: Gäller dels i urvalsprocessen, dels i analysen. Ofta försöker man vara transparent, men det är inte helt ovanligt att man ibland kanske brister lite där.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Använder kvantitativ forskning sensitiva eller definitiva begrepp, beskriv met ett ex?

A
  • Definitiva begrepp
    Om man t.ex. är ute efter att mäta trygga/stabila uppväxtförhållanden inom kvantitativ forskning brukar man operationalisera det här, dvs hur mäter man trygga och stabila uppväxtförhållanden, då brukar man alltid använda sig av fasta mått. Man kanske tittar hur många föräldrar man har och inkomst osv. Det här är då mer definitiva begrepp, finns inte så mycket tolkningsutrymme, det är vad det är.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Använder kvalitativ forskning sensitiva eller definitiva begrepp, beskriv met ett ex?

A
  • Använder oftare sig av mer sensitiva begrepp.

Då kanske man nöjer sig inledningsvis (när man ger sig ut i intervjuer) att bara prata om ex. stabila uppväxtförhållanden sen så kanske man under forskningens gång går lite närmare vad det egentligen är. Det kan komma fram under intervjuernas gång vad det beskrivs som, då kanske man ändrar sitt begrepp så att det närmare passar det som har beskrivits i intervjuerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vart kommer validitet och reliabilitet “från”?

A

Kvantitativ forskning, man man använder det också för kvalitativ forskning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad handlar validitet och reliabilitet om?

A

Att försöka mäta kvalitén på forskningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv kortfattat vad validitet handlar om:

A

Om man mäter det man avser att mäta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv kortfattat vad reliabilitet handlar om:

A

Har man gjort den här mätningen med ett tillförlitligt instrument. Dvs om man skulle göra samma mätning igen, skulle man få samma resultat en gång till?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Har man samma fokus på mätning inom kvalitativ forskning?

A

Nej, men man försöker ändå uppfylla dem här kraven (reliabilitet och validitet) på något sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är begreppen som delar upp validitet och reliabilitet? Beskriv dem och koppla hur man menar att det är möjligt eller inte i kvalitativ forskning.

A
  • Intern validitet: Handlar om teoretiska idéer stämmer väl överens med gjorda observationer. Detta kan möjliggöras av en långvarig närvaro på fältet i kvalitativ forskning.
  • Extern validitet: Handlar om generaliserbarhet till andra sociala miljöer. Är lite svårt just pga. att man ofta har ett ganska begränsat urval i kvalitativ forskning.
  • Intern reliabilitet: Man ska vara överens om de tolkningarna som görs i projektet eller inom forskningen man gör. Ex forskarlaget (om det finns) måste vara överens med varandra att man gör samma tolkningar.
  • Extern reliabilitet: Handlar om replikerbarhet, dvs om man skulle göra om det igen får man samma resultat? Då menar man att man kan möjliggöra det här i kvalitativ forskning om man går in i en liknande roll som tidigare forskare haft som gjorde det här från början.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka alternativa begrepp till validitet och reliabilitet har föreslagits att användas inom kvalitativ forskning?

A

-Trovärdighet (motsvarighet till intern validitet): Detta menar man kan uppnås genom respondentvalidering eller triangulering.

-Överförbarhet (motsvarighet till extern validitet): Man menar att generalisering kan uppnås genom ”tät/fyllig” beskrivning av kontexten som man är i (t.ex. en kultur). Om man gör det menar man att man kan överföra det man kommer fram till andra liknande kulturer eller likadana kulturer på annan plats.

  • Pålitlighet (motsvarighet till reliabilitet): Menar att det kan uppnås genom skapandet av fullständig och komplett redogörelse av alla faser av forskningsprocessen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär respondentvalidering i sammanhanget?

A

Att man går tillbaka till dem människor man har intervjuat efter att man har gjort sin analys och så frågar man dem, var det det här du menade? För att på något sätt få en validering att det man kommit fram till är korrekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär triangulering i sammanhanget?

A

Att man använder mer än en metod eller datakälla, ex förutom att göra intervjuare kanske man också gör observationer, för att de på något sätt kunna bekräfta varandra om det som man ser verkar stämma överens med det som sägs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kvalitativa metoder rör sig främst om teoribildning (induktion), men kan de innehålla någon form av hypotesprövning (deduktion)?

A

Ja ofta, även om det inte sker på riktigt samma sätt som i kvantitativ forskning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad har hypotesprövningen för roll i kvantitativ forskning?

A

Den är central, det är det som är meningen. Man har först en teori och så formar man en hypotes (ofta ett påstående om någon form av kausalt samband) baserade på teorin, och sedan tittar man om man kan få stöd för den hypotesen eller inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan både induktion och hypotesprövning förekomma i kvalitativ metod?

A

Genom 2 metoder: Analytisk induktion och grundad teori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad handlar analytisk induktion om?

A

Att bygga en teori men man testar hypotes på vägen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ge ett exempel på hur hypotestestning kan ingå i ett induktivt tillvägagångssätt i en analytisk induktion:

A

Steg:
1. En väldigt allmän/preliminär frågeställning: Ex Varför blir man kriminell?
- Antingen så har man en liten aning och då kan man börja med steg 2. hypotes eller
1b. Om man börjar helt från början kan man studera några kriminellas livs-historier och sedan komma man fram till en hypotes baserat på vad de säger (gemensam nämnare)
2. Hypotes: Fattiga uppväxtförhållanden -> Kriminalitet
3. Studera fler kriminella livs-historier
- Om man hittar något avvikande fall (t.ex. hittar en kriminell med rika föräldrar) då får man antingen:
Omarbetad hypotes (ändra definitionen): Fattiga uppväxtförhållanden -> Stöld. Eller..
Ombearbeta hypotes (ändrar förklaring): Frånvarande föräldrar -> Kriminalitet.
4. Studera fler fall och omarbeta hypotesen tills inga avvikelser sker/finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad finns det för kritik mot analytisk induktion?

A
  • Hur vet man att man har studerar tillräckligt många fall?
  • Hur förklarar man att människor med fattiga eller frånvarande föräldrar inte blir kriminella?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad innebär grundad teori?

A
  • Den är induktiv, men innehåller också hypotestester
  • Handlar om att man bildar teori som baseras på den data man analyserar (den induktiva huvudsakliga sysslan)
  • Man menar att man har hittat ett sätt så man vet när man har tittat på tillräckligt många fall, vilket är mättnad. Mättnad uppnås när ytterligare data inte tillför något nytt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är den “första fasen” i grundad teori?

A
  • Man har en frågeställning
  • Man gör ett urval
  • Sedan intervjuar man dem, datainsamling
  • Sedan analyserar man intervjumaterialet och sedan kommer man fram till en hypotes (eller flera)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är den “andra fasen” i grundad teori?

A
  • Nytt urval och ny datainsamling
  • Analys och prövning av hypoteser (för att se om hypoteserna man kommit fram till stämmer överens med det nya materialet också), sedan i slutändan kommer man fram till en teori.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur ser forskningsprocessen i kvalitativ metod ut?

A
  1. Generella forskningsfrågor (t.ex. hur påverkar uppväxten kriminalitet?)
  2. Val av relevanta platser och/eller undersökningspersoner
  3. Insamling av data (genom observationer eller intervjuer)
  4. Tolkning av data
  5. Begreppsligt och teoretiskt arbete (hur man kan koppla det till det man samlat in)
    5b. Är det så att det man har samlat in inte riktigt stämmer in på de begreppen och teorierna man har utgått från början så får man ändra dem lite. Då kan man specificera frågeställningar (ex. till otrygghet i uppväxten)
    5c. Sedan kan man samla in mer data
  6. När man känner sig nöjd formulerar man forskningsrapporten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är (kanske) det vanligaste sättet att samla in data på i kvalitativ forskning?

A

Intervjuer, de kan vara ostrukturerade och semistrukturerade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är ostrukturerade intervjuer?

A

Innehåller enstaka öppna frågor eller teman som man ser till att bocka av intervjuns gång, men kanske inte spelar så stor roll vilken ordning de kommer osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är semistrukturerade intervjuer?

A

Man har lite mer ordning, man kanske har en lista på lite mer specifika frågor eller teman, men de kan inte är hela världen om de hamnar i lite olika ordning i intervjuns gång

30
Q

Vad kan ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer i kvalitativ forskning kontrasteras mot?

A

En väldigt strukturerad intervju eller ett frågeformulär (mer vanligt i kvantitativ forskning), där man har ett antal frågor som man alltid ställer i samma ordning, det kan också finnas begränsade svarsmöjligheter i svarsalternativ.

31
Q

Vad kan man göra intervjuer i?

A

Verkligheten, telefon, e-post, skype/zoom

32
Q

Vad är fokusgrupper?

A

I en fokusgrupp har ofta deltagare någon form av gemensamma erfarenheter, ex alla har blivit utsatta för misshandel). Till skillnad från vanlig grupp intervju där man kanske bara intervjuar flera människor på samma gång.

33
Q

Vad är i fokus och det intressanta i fokusgrupper?

A

Gruppens diskussion (det är inte nödvändigtvis svaren på frågorna som enskilda medlemmar säger i gruppen)

34
Q

Vad finns det för möjlighet att studera med fokusgrupper?

A

Grupprocesser, t.ex. opinionsbildning kan vara intressant att analysera.

35
Q

Vad kan vara svårt med fokusgrupper?

A

Det kan vara svårt att kontrollera och analysera efteråt, ex om folk pratar i mun på varandra hur ska man transkribera det?

36
Q

Vad innebär att man samlar in data genom observationer?

A
  • Man går ut på fältet och tittar på folk.
  • Man kan välja att vara deltagande eller inte
  • Oftast brukar det innebära någon form av fältanteckningar. Papper och penna eller spelar in ljud eller video för att dokumentera det man ser, för att när man sedan analyserar inte bara behöver gå på minnet, det är svårt att komma ihåg alla detaljer.
37
Q

Vad kan man få möjlighet att studera med observationer?

A

Människors beteende (och inte bara hur de uppger att de beter sig, vilket kan skilja sig åt)

38
Q

Vad är etnografi?

A
  • En typ av kvalitativ forskning som kombinerar intervjuer och observationer
  • Studerar en specifik kultur eller grupp människor
  • Relativ lång period
39
Q

Vad brukar man ofta kombinera för metoder i en etnografi?

A

Deltagande observationer med samtal/intervjuer, man tittar ofta även på skriftliga källor (forskare, tidningar, vad de själva gett ut, för att se vad som har skrivits om gruppen tidigare)

40
Q

Vad är väldigt viktigt i etnografin?

A

Detaljerad redogörelse för miljön (kontext)

41
Q

Vad innebär öppen och dold etnografi?

A
  • Det kan finnas mer eller mindre öppen eller sluten miljö
  • Forskaren kan ha en öppen/dold/mittemellan roll
42
Q

Vad innebär att forskare har en öppen roll?

A

Man berättar man vem man är för de människor man tänker studerar

43
Q

Vad innebär att forskare har en dold roll?

A

Man berättar inte vem man är

44
Q

Vad innebär att forskare har en mittemellan roll?

A

Man berättar att man är forskare men inte avslöjar exakt vad man egentligen är ute efter.

45
Q

Vad kan påverkas av huruvida man väljer en öppen eller dold roll?

A

Tillträde: Berättar man vem man är kanske folk drar sig undan eller kanske inte får vara kvar om det är en sluten miljö. Medan en dold roll kan på något sätt lättare ge tillträde.

Svaren: Om man inte berättar vem man är kanske de tänker du är en av dem och svarar mer ärligt. Men berättar man att man är forskare och tänker kolla på detta så kanske de ändrar sina svar baserat på det.

Möjligheterna att göra fältanteckningar.

Intervjuer: Kan vara i princip omöjligt att genomföra om du har en dold roll

46
Q

Vad är den etiska aspekten av dolda roller?

A

Om man vill ha reda på sanningen då kanske det endast är möjligt genom en dold roll, men en av grundpunkterna i etik i forskningssammanhang är att man ska ha ett samtycke och en möjlighet att avsluta sin medverkan när man känner för det, och hela denna biten försvinner. När det väl kommer fram i slutändan att man haft en dold roll man så kan förtroendet för forskningsvärlden generellt sett bli skadad.

47
Q

Hur kan etnografens (forskarens) roll/deltagande se ut?

A

Man kan ha olika grader av deltagande. Från att endast observera till att vara en fullvärdig medlem i gruppen

48
Q

Nämn ett begrepp man brukar tala om i sammanhanget och beskriv det.

A

Going native: Innebär att tappa sin forskarroll (objektivitet), och då kan man inte bedriva en bra forskning.

49
Q

Vad innebär (N)ethnografi?

A

Man gör sin forskning online, man kan befinna sig på olika forum (t.ex. redit, Flashback).

50
Q

Vad har forskaren för val i en (N)ethnografi?

A
  • Att vara observatör (bara se vad folk skriver)
  • Vara deltagande observatör (vara med i olika diskussioner)
  • Man kan välja om man vill ha en dold eller öppen roll (dold, kanske bättre tillträde, ärligare svar, samtidigt som det kanske är lite oetiskt, man tappar biten med samtycke osv)
  • Man kan också göra intervjuer online
51
Q

Vad mer kan man ha som datakälla när man bedriver kvalitativ forskning?

A

Dokument

52
Q

Ge exempel på dokument som datakälla:

A
  • Personliga dokument (brev, dagböcker)
  • Officiella dokument: Statliga – ex rikstasprotokoll, policydokument, informationsbroschyrer. Privata- ex annonser, måldokument, pressmeddelanden.
  • Fotografier
  • Massmedia: Tidningar, tv, filmer.
  • Online: Hemsidor, diskussionsgrupper, bloggar
53
Q

Vad finns det för sätt att tolka dokument på?

A

Kvalitativ innehållsanalys (vanligaste), semiotik och diskursanalys.

54
Q

Beskriv kvalitativ innehållsanalys:

A
  • Man letar efter bakomliggande teman i dokumenten som man analyserar.
  • Dessa teman brukar man ofta illustrera i form av korta citat
  • Revideras, vanligt att man reviderar de har teman under tidens gång, ändrar dem lite
55
Q

Vad är semiotik och vad är centralt?

A
  • Läran om tecken
  • Kan vara nästan vad som helst, ex tal, text, kroppsspråk, ljud, bilder, symboler
  • Centralt: Hur mening skapas , t.ex. med gester, det kan betyda något.
56
Q

Vad har språket för roll i kvalitativ forskning?

A

En väldig central roll. Språket ses som ett medel och ett mål.

Språket som medel:
- Ställer frågor och får svar i intervjuer, använder språket som ett sätt att få in data
- Samtal under ex. deltagande observationer

Språket som mål:
- Analys av språk

57
Q

Vad finns det för sätt att analysera språk på (analysmetoder)?

A

Samtalsanalys, Diskursanalys, Kodning, Tematisk analys (vanligaste), Narrativ analys

58
Q

Vad innebär samtalsanalys?

A
  • Detaljerad analys av samtal (t.ex. från deltagande observationer)
  • Social ordning anses skapas genom socialt samspel (lite konstruktionistiskt)
  • Kontextuell tolkning centralt (specifikt sammanhang, kanske vad som sägs precis innan det som sägs nu)
  • Avslöja bakomliggande strukturer (strukturer i samtalet som ex kan avslöja sätt/strategier som människor använder i samtalet för att inta en specifik plats i samtalet)
59
Q

Vad innebär diskursanalys?

A
  • Kan tillämpas på samtal men även texter
  • Vad det egentligen betyder, det som är centralt är hur man talar om något och vilka följder det får
  • Ser talet som en handling, diskurs som en handling (t.ex. genom sättet man pratar om en grupp skuldbelägger man dem)
  • Är anti-realistisk och konstruktionistisk: Man utgår inte ifrån att det finns någon form av objektiv verklighet utan för människors upplevelser. Utan man är mer intresserad av den verkligen som skapas i samspelet mellan de människor som man studerar. Och att det nödvändigtvis inte finns en verklighet, utan det finns olika sanningar beroende på vilket sammanhang och vilka människor man studerar.
60
Q

Vad innebär kodning?

A
  • Nästan oavsett vilken form av analysmetod man använder så brukar man börja med att koda de samtal/intervjuer/texter man analyserar. Det är den första delen av analysen de flesta analyser av kvalitativ data.
61
Q

Vad är en kod?

A

Enstaka ord eller lite kortare fraser som beskriver en del av mening, en mening eller ett stycke. Man kan också ge ett stycke två koder.

62
Q

Vad innebär initial kodning?

A

Någonting man gör i början, eller innan man ens har gjort alla intervjuer.

63
Q

Vad brukar ske under tidens gång med koderna?

A

Det brukar ske en granskning/omarbetning av koderna. Det innebär att man jämför koderna med varandra. Man tittar på:

  • Finns det olika koder som beskriver samma sak? Då kan man ändra så att det blir en kod i stället
  • Koder som liknar begrepp eller kategorier i litteraturen? Kan vara bättra att ändra dem så att dem stämmer överens med det som finns i litteraturen.
  • Ansedda orsakssamband? Finns kopplingar mellan koderna? Kanske intervjupersonerna uppger att det finns orsakssamband mellan någonting.
  • Kopplingar mellan koder, kopplingar till teori och frågeställningar? Koderna måste vara kopplade till det man är ute efter att prata om.
64
Q

Vad är teman i en tematisk analys?

A
  • Ibland likställs teman med koder, men ofta är teman någonting som beskriver en grupp/kategori av koder
  • Återkommande?: Något som är viktigt när man väljer teman är frågan om det är något som återkommer i intervjuerna/texterna.
  • Man måste kunna motivera och förklara varför man väljer dem temana som man gör.
65
Q

Hur ser analysdelen ut i tematisk analys?

A
  • Kopplas till andra teman i materialet?: Finns det kanske ibland någon förklaring till hur det ena påverkar det andra.
  • Koppling till litteraturen?: Viktigt att teman har någon form av motsvarighet i litteraturen för att det ska vara intressant att göra. Stämmer det överens med det man fått fram innan, eller kanske mer intressant stämmer det inte överens med det som framgått tidigare i annan forskning.
66
Q

Vad innebär narrativ analys och hur kan den användas?

A
  • Viktigt att titta på hur människor skapar mening i det som händer dem och pågår runt omkring dem, och vilka effekter leder det till.
  • Kan användas på intervjumaterial eller annan text (som dagböcker ex.)
  • Brukar främst användas när det handlar om livs-historier eller livsberättelser
  • Kan göras på ”vanliga” intervjuer i efterhand, men man kan även anpassa sina intervjuer så svaren blir av mer narrativ art (mer av en berättelse) (hur började det? Vad hände sen?, så att personen leds till att berätta en historia)
67
Q

Hur brukar man sedan redovisa kvalitativ forskning?

A
  • Oftast i teman, man kan ha rubriker som handlar om teman som man kommit fram till
  • Sedan brukar det vara så att man ta med citat och sedan tolkar man de, tar ett till och tolkar, vad betyder detta vad menar dem egentligen, sedan kan man ha olika citat från olika personer som säger olika saker.
    -En viktig sak är att hitta en balans mellan citat och analys.
68
Q

Är innehållsanalys i huvudsak en kvantitativ eller kvalitativ analysmetod?

A

Innehållsanalys görs inom både kvalitativ och kvantitativ forskning, och att det finns likheter och skillnader.

69
Q

Vad är likheterna (gemensamt oberoende om man pratar om kvantitativ eller kvalitativ innehållsanalys)?

A
  • Det oftast rör sig om analys av text (men kan t.ex. även göras på bilder)
  • Man har frågeställningar
  • Använder sig av koder och teman för att analysera materialet.
70
Q

Vilka är skillnaderna?

A

Teman:
I kvalitativ innehållsanalys: Söker man efter teman i ett material, man kan ha vissa teman som man letar efter men man kan också låta teman “visa sig” i materialet. Man kan också ändra på de teman som man från början letade efter och även inkludera nya under analysens gång.

I kvantitativ innehållsanalys: Har man från början bestämt vilka teman man letar efter och man ändrar i regel inte på dem eller lägger till nya.
__
Koderna:
I kvalitativ innehållsanalys: Har man inga koder initialt utan man “får dem” från materialet och man kan ändra dem under analysens gång.

I kvantitativ innehållsanalys: Bestämmer man innan man analyserar materialet vilka koder man ska ha genom att upprätta ett kodningsschema och sedan går man igenom materialet följandes en kodningsmanual och letar efter det man är ute efter.
____
Koderna skiljer sig åt i “sin natur”:
I kvalitativ innehållsanalys: Ger man en mening eller ett stycke text en kod för att beskriva innehållet i textstycket, en form av tolkning av det som sägs.

I kvantitativ innehållsanalys: Används istället koderna för att “utvinna” kvantifierbar data från materialet. Fokus på siffror, vilket man i regel inte har i kvalitativ analys.
___
Kvalitativa resultat presenteras i regel inte i siffror utan oftast brukar man presentera sina teman genom att ge citat från t.ex intervjuer tillsammans med tolkande textstycken.
___
Frågeställningarna:

I kvantitativ innehållsanalys: Är mer specifika och ändras inte efter att analysen av materialet har påbörjats.

I kvalitativ innehållsanalys: I regel först utgår från mer generella frågeställningar som kan snävas åt och eventuellt bli mer specifika under undersökningens gång.

KRIM (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions