F3 Urval Flashcards

1
Q

Varför forska (samhällsvetenskapligt)?

A
  • Det vanliga, genomsnittliga, allmänt förekommande: Strävar samhällsvetare efter, det är det som ger en generell bild av verkligheten.
  • Vetenskapsteoretiska utgångspunkter
  • Generaliserbarheten
  • Representativiteten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge ex på vad det finns för undersökningstyper

A
  • Totalundersökningar
  • Stickprovundersökningar
  • Fallstudier-case study
  • Triangulering
  • Vetenskapsteori
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför ska man göra urvalsundersökningar (av de stora populationerna)?

A
  • Billigare
  • Görligt/möjligt
  • Går snabbare
  • Kan ge bättre mätning (frågar man för många kommer krångel i måttet och stor variation)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är urvalsstorleken beroende/oberoende av?

A
  • Oberoende av populationens storlek
  • Beroende av frågeställningen
  • Beroende av metoden
  • Beroende av signifikanskrav
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad beror styrkan (power)/signifikans på?

A
  • Hur stor är skillnaden mellan grupperna?
  • Hur stor spridning finns det? (SD)
  • Hur stort är vårt stickprov?
  • Hur långt p-värde kräver vi?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är standardavvikelse (SD)?

A

Ett mått på hur väl resultaten är samlade i mitten, det finns ett medelvärde, i mitten av fördelningen där svaren vanligen fördelas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är p-värde?

A

Sannolikheten för att power (signifikansen) i våra resultat inte beror på slumpen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur går man sedan tillväga med population och urvalsram?

A
  • Innan undersökningen inleds måste vi definiera vilka enheter/individer som skall undersökas= det är målpopulationen (ex. svenska folket, invånarna i Stockholm, kvinnor utsatta för sexuella övergrepp osv)
  • Därefter måste en urvalsram eller rampopulation upprättas, dvs en lista över alla enheterna
    -Från listan väljs ut (slumpmässigt) ett antal enheter ut för ”mätning”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad finns det för osäkerhetsmoment eller fel som kan uppstå i en urvalsstudie och vad kan det innebära?

A
  • Vår intressepopulation kan vara svår att identifiera, ex hur vet vi att personer har blivit utsatta för brott, vissa berättar och vissa inte.
  • När vi gör ramen för vårt urval kan vi missa på olika sätt den grupp vi vill undersöka., vi kommer inte rätt på måttet. Kan vara dubbelförteckning, vissa saknas, vissa har vi inte någon kontakt till osv.
  • Överteckning. Vi kan nå dem som egentligen inte ska vara med.

Detta kan innebära att undersökningen blir missvisande, blir de allt för missvisande (eller risk för det) ska undersökningen inte genomföras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad måste strävan vara gällande urvalet?

A

Att urvalet vi tagit ut ska vara så representativ för vår intressepopulation eller vår urvalsram att det är meningsfullt att göra studien.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ge exempel på olika typer av urval:

A
  • Slumpmässig urval/sannolikhetsurval (obundet slumpmässigt urval)
  • Stratifierad urval
  • Klusterurval
  • Flerstegsurval
  • Systematiskt urval
  • Bekvämlighetsurval
  • Snowballing urval
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv kortfattat obundet slumpmässigt urval:

A
  • Man ar ut individer genom att slumpa den
  • Vi har en lista på individer som är numrerade, sedan har man en slumpgenerator som slänger ut en siffra i taget helt slumpmässigt, man tar individen med numret och plockar in i populationen. Sedan genererar man tills man fått tillräckligt många individer som man vill ha
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns det för 2 sätt att göra ett obundet slumpmässigt urval på?

A

1.Med återläggning: Samma nummer kan slumpas flera gånger (för det mesta inte meningsfullt)
2.Utan återläggning: Man har slumpat fram ett nummer och den personen ska med och numret kan inte längre genereras (vanligast)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv kortfattat stratifierad urval med ett ex.:

A

Ex kommuner av olika storlek: Då kan man inte ta samma stickprov i alla kommuner, i stället behöver man ta olika andel i olika kommuner. Då arbetar man i olika strata, dvs storleken på kommunen. De individer som kommer in i urvalet från olika strata kommer ha olika vikter. Ju större kommun, desto högre vikt kommer individerna ha vid en total beräkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är kluster urval, beskriv med ett ex?

A

Ett urval då man inte kan fastställa urvalsramen från början.
Ex. undersöka utsatthet för våld för homosexuella personer, man kan undersöka genom en lista från en myndighet. Därför måste man leta efter människorna, förmodligen är bästa sättet att fråga folk och gå i bekantskapskretsar och be de ge namn på andra osv. (Snowballing urval, är en speciell sort av klusterurval).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad har man för garantier att man verkligen får ett representativt urval vid kluster urval?

A

Sådana garantier finns inte. Men om man jobbar riktigt hårt och “snowballar” tillräckligt länge får man möjligtvis så stor del urvalsramen man är intresserad av och väljer sedan ut från den.

17
Q

Vad är flerstegsurval? Beskriv med ett ex

A

Ex. stockholmsenkäten (skolundersökning), då man undersöker brottslighet och attityder hos elever i Stockholm. Man kan välja skolor och klasser. Det blir ett stratifierat stegvisundersökning, man går från strata skolan till de lägre och lägre enheterna som klass och individ.
- Det låter sig göras för slumpmässigt urval och stratifierat urval om man har tillgång till urvalsramen.

18
Q

Vad är systematiskt urval?

A

Man systematiskt väljer någon andel i grupp, man väljer individer utifrån deras egenskaper och följer dem.

Utgår inte från någon urvalsram eller att det är möjligt att uppnå den totala representativiteten.

19
Q

Vad är bekvämlighetsurval? ge ex

A

Bygger på vad som är passande för forskaren och vilka objekt som ligger närmast till hand att välja.

Ex om man intervjuar 6 poliser kan man inte uttala sig om alla poliser. Uppgifter om de få personer som man lyckas välja kommer inte på något sätt kunna anses vara representativa för alla personer av den sorter som man vill undersöka.

20
Q

Vad är snowballing urval? Vilka är bristerna?

A

När man frågar folk för att fråga folk, man har ex tillgång till någon grupp som man känner som berättar om någon annan och sedan går man vidare i kretsen.

Ganska svårt att uttala sig om täckning och representativitet.

21
Q

Vad kan vara de etiska konsekvenserna av de här metoderna?

A

Frågan om informerat samtycke, att använda känsliga uppgifter, är det lämpligt att leta homosexuella på det sättet även om man i sig har ett legitimt syfte?

22
Q

Vad finns det för urvalsfel?

A
  • Brist på representativitet
  • Bortfall: Mycket stort problem
  • Internt bortfall: Bortfall på vissa frågor
  • Externt bortfall: Personer överhuvud taget har fallit ur studien.
  • Överteckning: Vårt urval täcker mer än de personer vi är intresserade av, dessa uppgifter kontaminerar vår undersökning.
  • Underteckning: Vi saknar någon del av urvalet, finns inte uppgifter om dem.
23
Q

Vad kan vi dra för slutsatser av detta?

A

Genom felaktiga urvalsbeslut kommer vi att ha felaktiga resultat. Allt handlar om samma sak, hur tillförlitliga eller valida och reliabla våra uppgifter egentligen är. Det påverkas av hur vi har gjort vårt urval.

24
Q

Vad är randomiserade studier, vad är det speciellt viktigt i för studier?

A

Det är idealtet att kunna genomföra
Det betyder att vi väljer slumpmässigt

Det är väldigt viktigt i experimentsstudier om man vill dra kausala slutsatser, ex slutsatser om effekter av en viss åtgärd. Om man vill vara helt säker måste man göra experiment.
Experiment går ut på att man måste dela in undersökningsgruppen, till de med behandling och de utan. De ska fördelas slumpmässigt och ska helst inte veta att de blir utsatt för behandling. Då får man de bästa svaren och den högsta