Föreläsning 6 Flashcards
Funktionell organisationsstruktur, vad, för- och nackdelar?
En funktionell struktur är en organisationsstruktur där företaget delas upp i olika avdelningar eller funktioner baserat på specialisering, till exempel avdelningar för marknadsföring, produktion, finans och HR.
Fördelar
- Produktivitet
- Hög kompentens
- Kompetensutveckling
Nackdelar
- Dålig kommunikation med andra funktioner
- Subotimering
Produkt organisationsstruktur, vad, fördelar/nackdelar?
En produktstruktur är en organisationsstruktur där företaget delas upp i olika enheter baserade på de produkter eller produktlinjer de erbjuder. Varje enhet ansvarar för sin egen produktion, marknadsföring, försäljning och andra funktioner, vilket gör dem mer självständiga och fokuserade på sin specifika produkt.
Fördelar:
- Bättre integration mellan olika funktioner (T-form)
- Närmare marknaden
- Lättare att utvärdera (lönsamhet)
- Bra utbildningar för blivande vd:ar - får inblick i alla funktioner
Nackdelar:
- Mindre stordriftsfördelar
- Dubbelarbete
- Sämre kompetensutveckling
Geografisk struktur
En geografisk struktur är en organisationsstruktur där företaget är indelat efter geografiska områden, till exempel regioner, länder eller kontinenter. Varje geografisk enhet har sitt eget team som ansvarar för verksamheter som försäljning, marknadsföring och kundservice inom sitt område.
Fördelar:
- Närmare kunden och marknaden
- Bra integration lokalt
- God kunskap om den lokala
marknaden
- Bättre lokal anpassningsförmåga
- Lätt att mäta
Nackdelar:
- Mindre stordriftsfördelar
- Risk för dubbelarbete
- Sämre kompetensutveckling
inom resp funktion och
produktområde
Matrisstruktur
Kombinerat produkt- och fuktionsstruktur
Fördelar
- Kan leda till bättre integration i
flera dimensioner
- Kompetensutveckling i två
dimensioner
- Kombinerar fördelar med t ex funktions- och
produktdimensionen
Nackdelar
- Kräver att cheferna är mogna och samspelta
- Annars kan det leda till
motsägelsefulla order/signaler
- Kan vara mycket frustrerande
att jobba i
EKONOMISKT ANSVAR, vilka är de olika enheterna?
Investeringsenhet
Resultatenhet
Intäktsenhet
Kostnadsenhet
Hur det ekonomiska ansvaret är uppdelat
Investeringsenhet ansvar, vilka
Avkastningen för kapitalet
Resultat och balansräkning
Koncern och Division
Ofta är divisioner och dotterbolag inom stora företag investeringsinheter. Principiellt ska sådana enheter fungera som “företag i företaget”.
Resultatenhet (profit centre) ansvar, vilka
Ansvarig för resultatet
Tar hänsyn till både intäkter och kostnader
Saknar ofta egen balansräkning
Struntar i kapitalbindningen
Affärsenheter
Det viktigaste är såle- des inte storleken på enhetens kostnader eller intäkter i sig, utan skillnaden dem emel- lan (resultat= intäkter - kostnader)
Intäktsenhet ansvar, vem
Försäljning
Ansvarig för intäkterna
Har begräsnade kostnader
Kostnader uppstår på andra avdelningar
Struntar i lönsamhet????
Säljer med för låg marginal???
introindekboken:
En intäktsenhet är en enhet som ansvarar för försäljningen av företagets produkter samt de resurser som krävs för att driva försäljningen. Kan inte redovisa egen vinst
Kostnadsenhet, vem, ansvar
Admin, inköp, logistik, R&D, produktion
Ingenjörkostnadsställe -
Ansvarig för kostnader i relation till hur mycket man har producerat (kostnader / volym)
Stödjer ofta produktivitet
… men inte nödvändigtvis effektivitet
___
Vanligt kostnadsställe:
Tar inte hänsyn till vad man har gjort
Bara vad det har kostat
Från introindekboken:
En kostnadsenhet är en enhet som ansvarar för sina kostnader, men som inte har några egentliga intäkter. Kostnadsenheten kan således inte redovisa någon egen vinst.
Vad händer om man skapar resultatenheter inom ett företag? Och varför skulle man vilja göra detta?
Ibland vill man göra om intäkts- eller resultatenheter till resultatenheter, trots att de inte har några egna intäkter eller små
egna kostnader
- Man vill göra intäktsenheterna mer affärsmässiga och prioritera vinst framför intäkter
- Man vill göra kostnadsenheter mer kundorienterade och t ex:
Prioritera kvalitet över kostnader om kvalitet säljer
Producera det som kunderna vill ha när de vill ha det även om det innebär kortare serier
Detta kräver att man skapar låtsade transaktioner mellan t ex
produktion och försäljning
Vilket i sin tur kräver transferpriser
Transferpriser
Internt satta priser som används för interna transaktioner. skapar en fiktiv, intern handel mellan företagets egna olika avdelningar.
Inga pengar byter ägare, utan används bara för att beräkna avdelningarnas
resultat
Transferpriser kan sättas på olika grunder:
Marknadspriser - efterlikna en marknadssituation, minskar försäljningsvolymer
Förhandling - efterlikna marknadspriser, men båda parterna kan påverka, skapar dock misstroende, minskar kanske försäljningsvolymer
Standardkostnad - självkostnad, svårt för produktionen att gå plus, volym får stor betydelse
Standardkostnad + vinstpålägg - pressar försäljningsavdelningens marginaler - minskar försäljningsvolymer
Projekt-triangeln
Kostnad
* Anslagsfinaniserin
g – Ett statligt
projekt har
tilldelats ett
specifikt och icke-
förhandlingsbart
anslag
* Gilla läget och
optimera bang for
the buck
Tid
* Arena för
idrottsevenemang
– om inte arenan
är klar i tid kan
evenemanget inte
genomföras
* Kostnad och
kvalitet må vara
viktigt, men tiden
går inte att
kompromissa med
Kvalitet
* Kärnkraftverk –
om inte kraftverket
är helt säkert ska
det inte byggas
alls
* Kostnad och tid
kan fortfarande
vara viktigt, men
kvalitén går inte att
kompromissa med
Utvärdering vid projekt
Löpande under
projektet
* Går projektet
som det är
tänkt?
* Vilka justeringar
behöver vi göra?
Vid projektets slut
* Gick projektet
bra?
* Vad kan vi lära
oss för
kommande
projekt?
När projektet haft
effekt
* Ofta flera år efter
projektet är
avslutat
* Görs relativt
sällan
* Gav projektet de
effekter som
avsågs? Gav det
andra effekter?
Ge ett exempel på en kostnadsenhet
Ett typexempel är att produktionsavdelningar brukar vara kostnadsenheter. De kan påverka sina kostnader genom att exempelvis tillverka fler enheter snabbare eller genom att minska sitt spill. Kostnadsansvaret kan exempelvis formuleras som att enheten får förbruka ett visst belopp per månad, vanligtvis i form av en kostnadsbudget som enheten inte får överskrida. Ofta specificeras hur mycket varje enskild produkt får kosta att tillverka.
