EKG Flashcards
Vid vilken amplitud blir P-vågen patologisk?
En amplitud > 3 mm
Vilken är den normala PQ-intervalltiden?
0,12-0,22 sekunder
När är QT-intervallet patologiskt?
Om durationen är > 0,45 s hos män, > 0,47 s hos kvinnor.
Ge en enkel regel att minnas angående den elektriska axeln och R-vågen.
Hur kan man bekräfta denna regel?
Den elektriska axeln är åt samma håll som den avledning där den högsta R-vågen kan detekteras.
För att bekräfta denna regel, ta en titt på en isoelektrisk (sicksackformad) QRS: i vilken avledning ligger den? Denna avledning kommer vara i 90° till den “sanna” avledningen och därmed bestämma den elektriska axeln.
Ge en enkel regel att minnas när det kommer till att detektera en normal elektrisk axel.
Ett positivt QRS-komplex i avledning I och II tyder på en normal elektrisk axel.
Vilka avledningar ska man kolla på för att bekräfta en snedställd elektrisk axel?
I, II och aVF
Vilka snedställningar hör ihop med vilken hjärtregion? Hur syns de på avledningarna?
- Normalt: både I och aVF positiva
- Snedställt till höger inferiort: negativ I, positiv aVF
- Snedställd höger superiort: båda negativa
Ett positivt I och negativt aVF kan vara:
• normalt om II är positivt
• patologisk vänstersnedställning om II är negativt.
I vilka två avledningar ses starkaste tecknen på vänsterställning?
- III: starkt negativt utslag (betyder att retningen går åt motsatt håll dvs snett uppåt)
- aVL: om starkaste R-vågen finns i denna avledning.
PQ-intervall: vad representerar intervallet fysiologiskt? Vilken är den normala durationen? Vad kan förlängd PQ-tid vara ett tecken på?
Intervallet representerar tiden för impulsen att gå från sinusknutan till kammaren.
Den normala durationen är 0,12-0,22 sekunder.
Förlängd PQ-tid kan vara AV-block I.
Du ser en förlängning av PQ på ett EKG som är oregelbundet förlängd, och på vissa sträckor inte genererar ett QRS-komplex.
I ett annat EKG uteblir ett QRS-komplex men där är PQ-tiden normal och jämn.
Hur ska detta tolkas?
AV-block II, som delas in i två olika typer: mobitz 1 och 2.
Mobitz 1: successiv förlängning av PQ-tiden, varpå ett QRS uteblir. Därefter slår hjärtat normalt som vanligt.
Mobitz 2: varannat QRS uteblir men PQ-tiden är normal.
Vid benämning av AV-block kan man se t.ex. “4:3”. Vad betyder detta?
Att tre sinusutlösta slag är kompletta och lyckas leda till ett QRS-komplex med T-våg etc, men efter fjärde P-vågen genereras inget QRS.
På ett EKG syns olika frekvenser mellan förmak och kammare, men med regelbunden kammarrytm. PQ-tiden varierar. Vad kan detta vara?
AV-block III.
Hur differentierar man mellan AV-block I, II och III?
- AV-block I: förlängd PQ-tid men följs alltid av QRS.
- AV-block II: QRS uteblir jämfört med I och III. P-tiden konstant eller successivt ökande.
- AV-block III: mycket regelbunden kammarrytm. Varierande PQ-tid jämfört med II. Förmak och kammare slår med helt olika frekvens, förmak högre frekvens än kammare. QRS uteblir ej.
Varför är isoarytmisk AV-block III särskilt jobbig att finna på ett EKG?
P-vågorna kan hamna i QRS-komplexet, samtidigt som kammarfrekvensen och förmaksfrekvensen inte är olika (vilket annars är vanligt för AV-block III).
På ett EKG ser du:
- breddökning av QRS-komplexet (> 0,12 s).
- splittring i (höger) avledningarna V1 och V2.
Vad ska detta tolkas som?
Ett högersidigt skänkelblock.
På ett EKG ser du:
- Breddökning av QRS-komplexet (>0,12 s)
- Splittring i (vänster) avledningarna V5 och V6
Vad ska detta tolkas som?
Vänstersidigt skänkelblock.
Hur många skänklar delas retledningssytemet in i?
Tre skänklar.
- Höger
- Vänster främre
- Vänster bakre
På ett EKG ser du följande kombination:
- vänsterställd elaxel (högsta amplituderna i III, aVF)
- ett rS-komplex (väldigt djupt S, knappt ett Q) i III, aVF och II.
- ett qR-komplex (knappt ett S) i aVL och I
- Lång QRS-duration
Vad är detta ett tecken på?
Anterolateralt hemiblock. Vänster skänkels främre del är blockad.
På ett EKG ser du följande kombination:
- högerställd elaxel (högsta amplituderna i III, aVF)
- ett rS-komplex (väldigt djupt S, knappt ett Q) i aVL, I och -aVR
- ett qR-komplex (knappt ett S) i aVF, II och III
- Lång QRS-duration
Vad är detta ett tecken på?
Posterobasalt hemiblock. Vänster skänkels bakre del är blockerad.
På ett EKG ser du:
• Förlängd VAT i V5
• R i V5 och V6, samt S i V1 är tillsammans ≥ 35 mm
ELLER
• S i V3 och R i aVL är tillsammans > 28 mm hos man, > 20 mm hos kvinna
Vad kan detta vara ett tecken på?
Vänsterkammarhypertrofi.
Vad är VAT?
Ventrikulär Aktiveringstid. Mäts från och med QRS-komplexets början till R-toppen.
På ett EKG ser du:
- högerställd elaxel
- förlängd VAT i V1 (≥ 0,035 s)
Vad kan detta vara ett tecken på?
Högerkammarhypertrofi
Vid första anblick ser du på en EKG att det finns en kammarhypertrofi då amplituderna för QRS är jättestora. Var kollar du härnäst för att bestämma dig för om hypertrofin finns i vänster eller höger kammare?
Var VAT är förlängt.
- Om V1: höger kammare ≥ 0,035 s
- Om V5: vänster kammare ≥ 0,05 s
Vad är STEMI och NSTEMI? Vad har det att göra med hjärtinfarkt?
ST-elevation in Myocardial Infarction respektive Non-ST-Elevation in Myocardial Infarction.
Ett tecken på hjärtinfarkt är just en nytillkommen ST-höjning i två intilliggande avledningar, > 0,2 mV män och > 0,15 mV kvinnor. Samt > 0,1 mV i andra avledningar.
Nämn två synliga EKG-förändringar i akut fas av en myokardischemi.
- ST-höjning (horisontellt). Höjd J-punkt.
* ST-sänkning med eller utan negativ T-våg.
Hur utvecklas en infarkt från akut fas till läkning efter flera år, med avseende på EKG:ets utseende? Var ser man förändringarna?
- Akut: stor höjning av ST-sträckans höjd från “baslinjen”, fördjupad Q-våg.
- Dagar: Negativ T-våg men en sänkning av ST-höjden. Fördjupad Q våg är kvar.
- Veckor: ytterligare sänkning av ST-höjden, negativ T-våg. Fördjupad Q-våg är kvar.
- Månader, år: fördjupad Q-våg är kvar. I övrigt normalt.
Samtliga förändringar syns i extremitetsavledningarna.
Vad avgör om en Q-våg är patologisk eller inte?
En normal Q-våg skall vara mindre än 25% av efterföljande R-våg samt vara mindre än 0,03 sekunder.
När har man brady- och takykardi?
- Bradykardi: hjärtfrekvens < 50
* Takykardi: hjärtfrekvens > 100
Kan det finnas normala arytmier?
Ja. Variation i hjärtfrekvensen på ett EKG kan ses hos friska unga personer. Då varierar hjärtfrekvensen med andningen.
Vad är SVES?
Supra-Ventrikulära Extra-Slag
På en EKG ser du:
- Ett QRS-komplex som inträffar strax efter en T-våg och ofta med ett avvikande utseende på P-vågen.
- QRS normalt
Vad är detta ett tecken på?
SVES
På en EKG ser du:
- Takykardi, ofta “attackvis”
- Smala QRS-komplex
Vad kan detta vara ett tecken på?
SVT, Supraventrikulär takykardi
På ett EKG i bröstavledningarna ser du:
- Smal QRS-takykardi
- Inga P-vågor
På en esofagusregistrering syns:
• förmaksaktivitet som inträffar samtidigt som QRS i V1
Efter adenosininjektion syns normal sinusrytm i V1, men en QRS-liknande deflektion som sammanfaller med den normala P-vågen i extremitetsavledningarna.
Vad är detta ett tecken på?
AVNRT: Atrio-Ventrikulär Nodal Re-entry Takykardi.
Vad är EAT?
Det är en ektopisk förmaksrytm med takykardi.
På ett EKG ser du:
- Konstigt utseende på P-vågen, eventuellt negativ i avledning II.
- Onormal PQ-tid, för kort eller för lång.
Vad kan detta vara ett tecken på?
Ektopisk förmaksrytm.
På ett EKG ser du:
- Oregelbunden frekvens
- Flimmervågor
- Extrem takykardi
Vad är detta ett tecken på?
Förmaksflimmer
På ett EKG ser du:
- Flimmer
- Regelbunden kammarfrekvens
- bara ett QRS på 2 eller 3 slag (2:1 eller 3:1).
Detta ses i extremitetsavledningarna.
Vad är detta ett tecken på?
Förmaksfladder.
På ett EKG ser du:
- en deltaliknande/likbent hög triangel i QRS-komplexets vänstra nedre del
- förkortad PQ-tid
Detta ses i båda avledningarna i II och V4.
Vad är detta ett tecken på?
Pre-exitation. Uppkommer när hjärtats retledning sker via en extra krets som normalt inte ska finnas.
Komponent i Wolff-Parkinson-Whites syndromet.
Vilken är den vanligaste orsaken till snabb takykardistörning hos spädbarn och barn?
Wolff-Parkinson-White-syndromet. En extra retledningsbana (missbildning) som normalt inte ska finnas genererar en mycket snabb hjärtfrekvens.
På ett EKG ser du:
- inga förmaksutlösta slag
- inga P-vågor
- regelbunden kammarrytm med frekvens kring 50.
Detta ses i extremitetsavledningarna.
Vad kan detta vara ett tecken på?
Nodal rytm. Impulsbildningen sker i AV-noden.
På ett EKG ser du:
- ingen P-våg
- breddökat QRS-komplex
- negativ T-våg
Detta ses i bröstavledningarna.
Vad kan detta vara ett tecken på?
VES, ventrikulära extraslag.
Frågorna gäller VES, ventrikulära extraslag.
1) Vad kallas två VES efter varandra?
2) Vad kallas VES som sker i vartannat slag?
3) Vad kallas VES med tre eller fler VES i följd?
4) Hur många har VES och har
detta en prognostisk betydelse?
1) Kopplade VES
2) Bigemini
3) VT, ventrikeltakykardi
4) 50% av befolkningen går runt med VES, men det saknar prognostisk betydelse.
På ett EKG syns en snabb oregelbunden frekvens med mycket kaotiskt utseende. Det går knappt att se vad som är vad.
Vad är detta för något? Vad måste göras med patienten?
Ventrikelflimmer. Utan defibrillering kommer patienten dö då blodet inte lyckas komma ut till kroppen.
På ett EKG syns:
- Bradykardi, < 40 i frekvens
- Breddökade QRS-komplex
- Ingen P-våg
Detta syns i bröstavledningarna.
Vad är detta ett tecken på? vad är åtgärden?
Tecken på ventrikulär rytm som kräver pacemaker.
Akuta koronarsyndrom: beskriv vilka tre olika typer av förändringar man kan se i den sena fasen av hjärtinfarkter (efter veckor).
- Q-vågsinfarkt: allt ser normalt ut utom Q-vågen som är djupare än vanligt.
- Icke-Q-vågsinfarkt: normal storlek på Q-vågen men en “taggig” R-topp.
- Övergående ischemi: fullt normalt EKG.
En specifik infarkt är farlig men kan missas om man inte vet vad man håller på med. Vilken infarkt, och vad är viktigt att tänka på i det här fallet?
Den akuta anteriora infarkten kan dölja sig om man missar att titta på bröstavledningarna, eftersom extremitetsavledningarna kan visa på ett mer eller mindre normalt EKG.
Tittar man på bröstavledningarna kommer en tydlig och typisk ST-höjning att synas i V2 och V3.
