DNA: uppbyggnad, struktur och mutationer Flashcards

1
Q

Vilka är de tre centrala molekylärbiologiska processer som utgör Molekylärbiologins centrala dogma? Vad bildas i varje steg?

A
  1. Replikation - här kopieras DNA
  2. Transkription - här översätts DNA till (m)RNA
  3. Translation - här kodas proteiner utifrån mRNA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de olika strukturnivåerna som nukleinsyror förekommer i?

A
  • Primärstruktur - basernas ordning i polynukleotidsekvensen
  • Sekundärstruktur - ryggradens 3D konformation
  • Tertiärstruktur - på vilket sätt molekylen supercoilats
  • Kvartärstruktur - nukelinsyrors interaktioner med proteiner. T.ex. kromatin, kromosom, ribosomen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är den strukturella skillnaden mellan Pyrimidiner och Puriner?

A
  • Pyrimidiner består av en organisk ring
  • Puriner består av två ringar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka av våra (vanliga) kvävebaser är pyrimidiener och vilka är puriner?

A
  • Pyrimidiner: Cytosin, Tymin, Uracil (bara RNA)
  • Puriner: Adenin, Guanin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är skillnaden på en nukleotid och en nukleosid?

A
  • Nukleosid = kvävebas + socker (ribos eller deoxyribos)
  • Nukleotid = kvävebas + socker (ribos eller deoxyribos) + 1-3 fosfatgrupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är skillnaden på en ribonukleotid och en deoxyribonukleotid?

A
  • Ribonukleotider har en karboxylgrupp (OH) på kol nr 2 på sockermolekylen
  • Deoxyribonukleotiden har bara en väte (H), de-oxy = utan oxygen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur anges riktningen på en nukleotidsekvens?

A

Från 5’ till 3’-änden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilken sockervariant hittar vi i DNA?

A

Deoxyribos (saknar syre på kol nr 2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken sockervariant hittar vi i RNA?

A

Ribos (har OH på kol nr 2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Är AT- eller GC- rika regioner i DNA mer termiskt stabila?

A

GC-regionerna är mest termiskt stabila

Mellan Guanin och Cytosin hittar vi 3 vätebindningar, mellan Adenin och Tymin bara 2 st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

DNA har sagts förekomma i olika 3D-strukturer, vilka är dessa?

A
  • A-form
  • B-form (klassiska)
  • Z-form
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad tror man är anledningen till att Z-form av DNA finns?

A

Man tror att DNAt strukturerar sig så här i sekvenser som är väldigt GC-rika för att få plats med nukleotiderna

Fler bindningar mellan GC än AT - tar mer plats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär det för en PCR-körning om en DNA-sträng är väldigt GC-rik?

A

En GC-rik DNA-sträng är mer termiskt stabil så det krävs att man tillför mer värmeenergi för att denaturera strängen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är supercoiling?

A

När cirkulärt DNA vrids ytterligare - utöver dubbelhelix-struktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad heter de enzym som kan ändra supercoiling hos cirkulärt DNA?

A

Topoisomeraser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är overwinding av DNA och när kan det ske?

A

Overwinding av DNA är när DNAt under replikation och supercoiling slår knut på sig själv och inte kan coilas vidare utan hjälp av topoisomeraser

17
Q

Finns supercoiling i bara en form?

A

Nej! Det finns i många former, bland annat cirkulärt och linjärt där det twistas och writhe:as på många sätt… Topoisomeras är involverat i detta!

18
Q

Vad är en mutation?

A

En mutation är en permanent förändring i DNA-molekylens nukleotidsekvens

19
Q

Vad är en mutant?

A

En mutant är en organism eller ett protein med mutation

20
Q

Vad är en vildtyp?

A

En organism med ”normal” (icke-muterad) sekvens

21
Q

Vad är en punktmutation?

A

En förändring i ett enda baspar

22
Q

Vilka former av punktmutationer finns det?

A
  • Substitution (ersättning): A → T
  • Deletion (borttagning): A → _ (inget, han är borta)
  • Insertion (lägga till): A → A + A
23
Q

Vad är polymorfism?

A

En genetisk variation som blivit så pass utspridd att >1 % av befolkningen har den

Majoriteten av alla polymorfismer är single nucleotide polymofism (SNP) och berör bara en enda nukleotid

24
Q

Angående substitutions-punktmutationer: vad är skillnaden på en transition och en transversion?

A

Transition - mutation där en purin blir en annan purin eller en pyrimidin blir en annan pyrimidin: A ⇔ G, C ⇔ T

Transverion - mutation där purin blir pyrimidin eller vice versa: A/G ⇔ C/T

25
Q

Hur brukar de olika potentiella effekterna av en mutation benämnas? Ge exempel.

A

Tyst mutation - punktmutation som inte leder till någon förändring av aminosyrasekvens, märks liksom inte

Missense-mutation - mutation som resulterar i att det tänkta blir något annat, aminosyrasubstitution

Nonsense (non-sense)-mutation - stoppkodon introduceras. Går från Lys → Stopp

Frame-shift/läsramsförskjutning - fel i aminosyrasekvens efter en deletion/inserting-mutation som liksom ändrar och fuckar med läs-timingen.

Suppressormutation - mutation som helt eller delvis återställer effekterna av en annan mutation. Typ: ”mutation som gör att mutation som resulterade i 30 % funktion sen istället blev 70 %

26
Q

Vilka är orsakerna till skador på DNA i levande celler?

A
  • Spontana förändringar - bortklyvning av purinbaser eller deaminering av cytosin till uracil
  • Replikationsfel - DNA-polymeras som gör misstag vid DNA-kopieringen
  • Kortvågig strålning - Energirik γ-strålning kan generera enkel- eller dubbelsträngsbrott på DNA molekylens- sockerfosfatryggrad
  • Kemiska agens som orsakar mutation - metylering av DNA-baser, deaminering, syreradikaler från reaktiva oxidanter
27
Q

Vad är Ames test? Hur går det till?

A

Ett test som används för att undersöka ett ämnes cancerogenitet (aka mutagenicitet).

  1. Man gör en substitution/frameshift-mutation av en salmonellabakterie (kräver histidin för tillväxt) i en histidin-producerande gen så den inte kan producera histidin.
  2. Man odlar den misstänkta mutagenen på två histidin-lösa men berikade agarplattor. Till den ena adderas det ämne man misstänker vara mutagent (leda till cancer, hög mutationsgrad)
  3. Om mutagen-behandlad salmonella lyckas proliferera och växa mycket jämfört med den obehandlade förstår vi att den har hög mutagenicitet då den återfått histidin-produktion och har hög mutationsgrad tack vara mutagenet som tillsattes. Mutagenet är bekräftat cancerogent. (Pga salmonella-baserad är metoden inte perfekt för människo-utredningar…)