Ångestsyndrom

Question 1

Vad definierar rädsla?

Answer 1

Yttre konkret identifierbart hot - rädsla och vill skydda oss själva. Adekvat som vi behöver känna. Det kan trigga fly/fäkta och också freeze-reaktionen (stillna istället för springa).

Question 2

Vad definierar oro?

Answer 2

Mer föreställda hot och risker. Oroar mig för att inte kunna betala hyran. Worry skiljer sig från svenskans oro som iallafall i vardagligt tal “jag är orolig”. Vi har mer en känsla förknippat med oro. Engelskan - kognitiva processen med worry. Tankeprocess kring saker i framtiden. Hänger ofta ihop med en hotscanning - letar efter potentiella faror vid oro. Kan handla om verkliga problem (har rent konkret inte cash till hyran just nu) men även imaginära problem → sluta med att jag blir hemlös och dör i rännstenen. Även om jag vet att jag har trygga personer att låna cash av..

Question 3

Vad definierar ångest?

Answer 3

Mer diffust, påminner om oro, kan vara annalkande hot/situation eller föreställt annalkande hot/situation. Kroppsliga påslag → intensiteten blir starkare när vi kallar det ångest. Oro under lång tid leder ofta till ångest.

Question 4

Vad definierar panik?

Answer 4

Skiljer sig tydligare jfr med andra begreppen, pga kroppsliga påslag som ofta kommer plötsligt. Kan vara omedelbart hot → t.ex. ute på kvällspromenad och ngn hotar mig. Kan komma från ingenstans. Klingar av ganska snabbt om det inte är så att vi via våra kognitiva processer håller liv i det. Kroppen orkar inte ha påslagen mer än som max 45 min som regel. Kan förvisso komma och gå under lång tid.

Question 5

Utgör genetisk sårbarhet x miljöfaktorer risk för psykisk sjukdom?

Answer 5

Ja

Question 6

Kan du nämna de 11 ångestsyndromen i DSM-5?

Answer 6

1. Separationsångest - det är som det låter. Ofta barn som har en överdriven ångest för att skiljas från den viktiga vuxne/anknytningsperson. Kjerstin Almqvist kommer ha mer kring barn.
2. Selektiv mutism - alltså barn som kan prata och gör det i trygga miljöer men som inte säger ngt i andra situationer t.ex. På förskola eller skola. Greta Thunberg hade det enligt hennes mamma.
3. Paniksyndrom - ska vi titta mer på
4. Agorafobi - de hänger nästan alltid samman. Finns nästan inte agorafobi utan paniksyndrom. Det omvända kan finnas. Agorafobi handlar om att inte kunna åka med kollektivtrafik, gå över öppna platser eller stängda utrymmen, folksamlingar, stå i kö, gå hem ensam etc. I social ångest kan liknande situationer uppstå, vi återkommer till det.
5. Social ångest - får Maria Tillfors föreläsning, forskat kring behandlingsmetoder KBT.
6. Specifika fobier - kategoriserat i olika områden som har evolutionära aspekter, handlar om levande varelser, hundar, ormar, spindlar, naturföreteelser som åska eller höjder och skador (blod, sprutor) eller situationer som att flyga eller åka hiss. Atypiska också t.ex. Kräkfobi.
7. Generaliserat ångestsyndrom (GAD) - oroa sig för många saker i tillvaron, ska vi prata mer om det.
8. Substans/läkemedelsbetingat ångestsyndrom - alkoholberoende, lugnande medicinering påverkar systemet vi blir lugnare, men hjärnan försöker kompensera upp för det. Vi behöver mer och mer alkohol för att kunna somna på kvällen. Benzo också, det kommer en tid om patienten står på det länge (rekommenderas ej, men händer), att de önskar doshöjning och får nej av läkare → Kajsas erfarenhet att då kan alkoholen tas till istället. Blir mer läkarnas område, men viktigt att ni vet att det finns och då samarbeta med SSK och läkare avseende detta.
9. Ångestsyndrom orsakat av annat medicinskt tillstånd - går inte in på i denna kursen
10. Andra specificerade ångestsyndrom
11. Ospecificerade ångestsyndrom

Question 7

Kan du definiera separationsångest kort?

Answer 7

Det är som det låter. Ofta barn som har en överdriven ångest för att skiljas från den viktiga vuxne/anknytningsperson. Kjerstin Almqvist kommer ha mer kring barn.

Question 8

Kan du definiera selektiv mutism?

Answer 8

Alltså barn som kan prata och gör det i trygga miljöer men som inte säger ngt i andra situationer t.ex. På förskola eller skola. Greta Thunberg hade det enligt hennes mamma.

Question 9

Kan du kort definiera agorafobi?

Answer 9

De hänger nästan alltid samman. Finns nästan inte agorafobi utan paniksyndrom. Det omvända kan finnas. Agorafobi handlar om att inte kunna åka med kollektivtrafik, gå över öppna platser eller stängda utrymmen, folksamlingar, stå i kö, gå hem ensam etc. I social ångest kan liknande situationer uppstå, vi återkommer till det.

Question 10

Kan du definiera specifika fobier kort?

Answer 10

Kategoriserat i olika områden som har evolutionära aspekter, handlar om levande varelser, hundar, ormar, spindlar, naturföreteelser som åska eller höjder och skador (blod, sprutor) eller situationer som att flyga eller åka hiss. Atypiska också t.ex. Kräkfobi.

Question 11

Kan du kort definiera GAD? Vad är GAD en förkortning för?

Answer 11

Generaliserat ångestsyndrom. Oroa sig för många saker i tillvaron.

Question 12

Kan du kort definiera substans/läkemedelsbetingat ångestsyndrom?

Answer 12

Alkoholberoende, lugnande medicinering påverkar systemet vi blir lugnare, men hjärnan försöker kompensera upp för det. Vi behöver mer och mer alkohol för att kunna somna på kvällen. Benzo också, det kommer en tid om patienten står på det länge (rekommenderas ej, men händer), att de önskar doshöjning och får nej av läkare → Kajsas erfarenhet att då kan alkoholen tas till istället. Blir mer läkarnas område, men viktigt att ni vet att det finns och då samarbeta med SSK och läkare avseende detta.

Question 13

Kan du förklara Clarks feltolkningsmodell?

Answer 13

En panikattack är kort och gott ngt som kommer plötsligt utan ngt synbart hot. Patienter som helt plötsligt får hjärtklappning, börjar hyperventilera, blir nervösa eller skakar utan synbar orsak och det kommer plötsligt blir rädda som första reaktion. Utlösande stimuli ett upplevt hot behöver inte finnas. Vanligt är att det finns stressorer i tillvaron såklart. Men de hastiga kroppssymtomen tolkas som “hjälp jag håller på att dö”. Hjärtklappning. “Måste ringa akuten”. Om man fortsatt tror att man ska dö → symtomen ökar. Feltolkar man då och tror på döden ökar ångesten vilket ökar kroppssymtomen och så åker man in i en panikspiral. De söker aldrig psykiatri utan de söker akuten och tror det är ngt fel. Som regel inte psykologer som träffar de med panikattack. Psykoedukation kan ske på vårdcentral. Inte konstigt med panikattacker första gången att man reagerar på det sättet.

Question 14

När använder man Clarks feltolkningsmodell som en psykoedukativt hjälpmedel?

Answer 14

Vid panikattack

Question 15

Hur många % har haft en panikattack?

Answer 15

22 % av befolkningen har haft en panikattack

Question 16

Hur många utvecklar ett paniksyndrom?

Answer 16

Ca 1/10 av 22 %

Question 17

Hur ser livstidsprevalensen ut för paniksyndrom?

Answer 17

Livstidsprevalensen är 1-2 %

Question 18

Kan du förklara det teoretiska perspektivet på ångest gällande inlärningsteori?

Answer 18

Klassisk och operant betingning
(Klassisk betingning – Innebär inlärning via association, där ett visst stimuli eller en händelse automatiskt utlöser en viss reaktion. Operant betingning – Innnebär inlärning via konsekvenser av ett beteende. Det heter operant för att man gör något för att något annat ska hända (eller inte hända).). Social ångest t.ex. → hånad av en klasskompis och då väcker det ett obehag och osäkerhet. Då kan det operationaliseras i reaktioner i andra sociala situationer, t.ex. Mer försiktig i andra sociala situationer. Det kan växa till fler situationer med fler personer och undvikandet är ofta det som håller liv i ångest. Vi har ångest för att undvika farliga saker.

Question 19

Kan du förklara det teoretiska perspektivet på ångest gällande social inlärning?

Answer 19

Om jag är ett barn som ska ta vaccination t.ex. Så svimmar pappan när han ser nålen, bli ett inlärningstillfälle där jag förknippar nålar med ngt farligt. Eller om jag har en mamma som är rädd för hundar kan jag också bli rädd för hundar.

Question 20

Kan du förklara det teoretiska perspektivet på ångest gällande språklig inlärning?

Answer 20

Behöver inte vara med om saker direkt själva, vi kan höra talas om att det är jätteviktigt att tvätta händerna annars så kan du bli allvarligt sjuk. Kan utvecklas i tvätttvång t.ex. Rädsla för baciller eller liknande. Eller läst i tidningen ngn dött i en bilolycka “nej jag vågar inte ta bilen, det kan hända vad som helst”

Question 21

Kan du förklara det teoretiska perspektivet på ångest gällande evolutionärt förberedd inlärning (Seligman)?

Answer 21

Att specifika fobier för ormar och höjder är relativt vanligt beror enligt Seligman på evolutionen. Den evolutinoära teorin menar att vi är predisponerade att vara rädda för vissa saker för att säkerställa vår fortlevnad och utveckling. Ormar och höjder är och har alltid varit farligt för oss människor och har därför behövts undvikas för att säkerställa överlevnad för sig själv och för sina gener. Människor som då varit rädda för ormar och höjder och därför undvikit dessa har därmed överlett i större grad än de som inte varit rädda och utsatt sig för onödiga risker. De rädda människornas gener har därför premierats och förts vidare vilket lett till att fobier för ormar och höjder idag är vanligare än bil- och tågfobi. Bilar och tåg har inte funnits tillräckligt länge för att evolutionärt utgjort något hot mot vår överlevnad och utveckling och är därför inte lika vanliga.

Question 22

Kan du förklara det teoretiska perspektivet på ångest gällande kognitiv teori?

Answer 22

Tolkningen av händelser är avgörande, negativa tankar: 1. Upplevt hot, 2. Resurser att hantera hotet. T.ex. social ångest. En person som vid ett föredrag i skolan där personen ifråga börjar darra, verkligen tänka sig att alla såg det och tycker jag är konstig. Tankarna att bli dömd. Medan en annan person som råkar ut för samma sak “oj jag börja skaka” och kopplar inte det vidare, det blir inte en stor grej. Kan bero på - vad har dessa 2 olika personer för olika sociala erfarenheter sedan tidigare? Panikattacker förekommer också hos personer som inte utvecklar panikångestsyndrom. Kroppen reagerar efter en tids stress. Inget mer med det.

Question 23

Kan du förklara det teoretiska perspektivet på ångest gällande psykodynamisk teori?

Answer 23

Ångest som försvar mot “förbjudna” drifter/känslor/tankar. Exempelvis vara så att ångest uppkommer istället för ilska, förbjudet att vara arg. “I min miljö visar man sig inte svag eller gråter t.ex.” Positiva känslor för självet “jag är inte värd ngt”. Positiva känslor kan också framkalla ångest.

Question 24

Kan du förklara det teoretiska perspektivet på ångest gällande metakognitiv teori?

Answer 24

Alla tänker negativa tankar, det är upprepandet av dem och med förlängt fokus på de negativa tankarna som ger psykisk sjukdom.

Question 25

Är det viktigt att oavsett teori att man tillsammans med patienten förstår varför ångesten uppstår?

Answer 25

Ja

Question 26

Vad är gemensamt för GAD och depression?

Answer 26

Upprepandet av negativa tankar är en gemensam nämnare

Question 27

Vilka instrument använder man vid ångestsyndrom?

Answer 27

MINI eller PDSS vid panikångest (panic disorder severity scale)

Question 28

Vad är etiologin för ångestsyndrom?

Answer 28

Föregås ofta av stressade händelser. Period i livet där det är mkt kring dig. Du har en grundarousal och kroppen reagerar tillslut → nu har det varit stressigt länge nu får vi springa ifrån situationen eller så.

Question 29

Vad finns det för behandling mot ångestsyndrom?

Answer 29

• Psykoedukation om panik - kroppen sköter sig bra, haft upplevelse av stress/hot. Men också - blir i fel situationer - vi lurar kroppen med hjärnan en del.
• Clarks feltolkningsmodell - gick igenom ovan
• KBT - exponering för kroppssensorerna. Hantera kroppssensationen när den kommer. Behöver inte scanna av och hotmonetorera efter situation. Jobba med undvikanden av situationer. Stegvis är lagom takt att vara överens om att utsätta sig för situationer som undviks, om det t.ex. Är att åka buss eller annat. Kan vara att undvika fysisk aktivitet - kan finnas rädsla att det ska öka mer.
• ACT - acceptance commitment therapy - acceptans för emotioner är grundbulten. Acceptans för de kroppssensationerna som uppstår. Om syndromet utvecklas → stark rädsla för att få panikattacker. Utveckla acceptans för att alla känslorna/känsloförnimmelserna får komma och mer tillit till att kropp/psyke kan sköta sig själv. Det klingar av. Mer om detta i evidensbaserad psykoterapi kursen.

Question 30

Vad är patienters utsagor gällande agorafobi?

Answer 30

Vanligt att utveckla när man har paniksyndrom. Lite om patienternas utsagor.
1. Rädd att dö
2. Rädd att andra ska se
3. Undvikandet vidmakthåller - inte ska kunna ta dig ifrån… inte ska få adekvat hjälp av ngn. Inte har en trygg person med sig som kan lugna en. Blir också en del av att inte lita på sin egen känsloregleringsförmåga. Du behöver ngn vid din sida som kan hjälpa dig/ta dig undan/du är inte ensam på bussen/bion/kön i klädaffären. Får inga erfarenheter av att detta kommer gå bra trots. Kanske har fått panikattack när du gick över ett torg, vill inte vara med om det igen. Inte en jättefarlig upplevelse. Oron blir oproportionerlig.

Question 31

Gällande agorafobi, hur ser prevalensen ut vid detta i USA?

Answer 31

Ca 2 % USA kvinnor dubbelt så vanligt som män. Kvinnor i högre grad söker vård, mer benägen att erkänna rädslor osv. Vet ej om underdiagnosticerat hos män eller ej.

Question 32

När brukar agorafobi debutera?

Answer 32

I tonåren och tidiga vuxenlivet, 2/3 före 35. Medelålder 17 år.

Question 33

Är MINI bra att använda vid diagnosticering av agorafobi?

Answer 33

Ja, avsnitt E för agorafobi

Question 34

Är MINI bra att använda vid diagnosticering av paniksyndrom?

Answer 34

Ja, avsnitt D för paniksyndrom

Question 35

Kan du säga kriterierna för GAD?

Answer 35

A: kliniskt signifikant oro för flera olika områden i livet. “oro för allt”. Men orostankarna bedöms vara realistiska
B: svårigheter att kontrollera oron. Mer eller mindre ständigt pågående
C: tre eller fler av följande symtom: rastlös uppskruvad på helspänn, lätt att bli uttröttad, svårt med fokus, tom i huvudet, irritabel, muskelspänning, sömnstörning, IBS
D: kliniskt signifikant lidande (som i alla diagnoser) Leder till kropps- och kognitiva symtom, vilket leder till oro för dessa så det blir som en ond cirkel som påminner lite om Clarks cirkel, fast ej om panikattack. “jag är spänd i axlarna, kan ej slappna av”

Question 36

Vad är livstidsprevalensen för GAD?

Answer 36

5 % livstidsprevalens

Question 37

Vilken behandling är bäst för GAD?

Answer 37

Har varit svårbehandlat, även med KBT. En KBT typ är IUP, har gett 60 % effekt. KBT fokuserar mkt på exponering. Osäkerhet triggar oron i GAD, kan inte lista ut framtiden. Finns även acceptansbaserad terapi. Kajsa ägnar sig åt metakognitiv terapi, där är effekten 85-90 %. Metakognitiv: där jobbar man med att bryta långa oroskedjor. Ta kontroll över vad man väljer att fokusera på. Bryta det undvikande.

Question 38

Vad finns det för skattningsskalor vid ångestsyndrom?

Answer 38

PSWQ eller GAD-7

Question 39

Vad är SBU:s uppdrag?

Answer 39

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder och insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård samt för metoder och insatser inom socialtjänsten och området funktionstillstånd/-hinder.