Anestesi och perioperativ omvårdnad smådjur

Question 1

Nämna tre vanliga sedativa premediciner:

Answer 1

• Alfa2-agonist: Medetomidin, Dexmedetomidin, Xylazin
  
  • Ger en mindre form av smärtlindring - kan kombineras med opioider
• Acepromazin
  
  • Ger vasodilation → lägre blodtryck
• Bensodiazepin: Midazolam, Diazepam
  
  • Om det ges till aggressiva djur kan de bli mer aggressiva

Question 2

Ge exempel på tre analgesiska premediciner:

Answer 2

• Opioider: Metadon, Morfin, Buprenorfin, Butorfanol, Fentanyl
  
  • Vanligast att kombinera med sedativa
• NSAID: Meloxicam, Carprofen, Robenacoxib (Onsior)
• Lokalanestetika: Lidokain, Bupivacain

Question 3

Nämn två antikolinergika premediciner:

Answer 3

• Atropin - kan minska salivbildning
• Glykopyrronium

Question 4

Vilken förberedelse av utrustning bör man göra innan en anestesi?

Answer 4

Se till att operationssalen är redo
Välj slangar och andningsblåsa och att allt på övervakningsutrustningen finns och fungerar
Lägg fram en narkosbricka och akutvagn
Lägg fram omvårdnadsmaterial, ex värmefilt

Question 5

Vad bör finnas på narkosbrickan?

Answer 5

Utrustning för kanylläggning
Läkemedel: induktion, NaCl, ev. ytterligare analgetika, tårersättning
Saker till intubering

Question 6

Hur sker en induktion?

Answer 6

Lugn och tyst omgivning är viktigt!
Djuret ska ha det bekvämt
Preoxygenera
Anlägg /kontrollera PVK
Administrera induktionsmedel- ha koll på reflexer, HR, RR
Intrubera
Koppla upp på narkosapparat
Dokumentera (tid, lm, tubstrl, om något avvikande)

Question 6

Hur gör man när man kopplar på anestesiapparaten?

Answer 6

• Kontrollera att bernerventilen är på SP = spontan!
• Flusha systemet med färskgas
• Anslut patienten (andningsslangar → tuben)
• Säkerställ att tub och slangar är fixerade (för att undvika drag)
• Säkerställ att djuret andas (titta på djuret, titta/känn på andningsblåsan)
• Vrid på förgasaren till lämplig inställning
  
  • Använd MAC som guideline

Question 6

Vilka underhållsgaser använder man vid anestesi?

Answer 6

Färskgas (syrgas och/ eller luft)
Anestesigas (isofluran eller sevofluran)

Question 7

Hur ska man förbereda ett djur inför ett ingrepp?

Answer 7

Ska helst ske i förberedelserum¨
Positionera, ge värme
Tvätta och raka
Ev. ytterligare analgesi
Monitorera och dokumentera var 5e minut

Question 8

Vad ska man tänka på när man går in på sal med djuret?

Answer 8

Kolla så att alla slangar är urkopplade
Dubbelkolla att vi har med iterering och analgetika
Koppla upp narkosapparat- OBS BERNERVENTIL
Kontrollera narkosdjup
Monitorera patienten
Steriltvätta patienten

Question 9

Hur ska djuret ligga under en narkos?

Answer 9

Så bekvämt som möjligt! Det ska se bekvämt ut

Question 10

Nämn några vanligt förekommande komplikationer:

Answer 10

• Hypotermi
• Hypotension
• Hyperkapni
• Hypokapni

Question 11

Nämn några lite mindre vanliga komplikationer:

Answer 11

• Hypertermi
• Hypoxemi
• Brännskador

Question 12

Vad innebär hypotermi och vad gör man med en hypoterm patient?

Answer 12

Hypotermi innebär sänkt kroppstemperatur, både centralt och perifekt
Målet är att höja kroppstemperaturen (värmeterapi, minska färskgas om möjligt, sätt på sockor)

Question 13

Vilka är predisponerade för hypotermi under narkos?

Answer 13

• Geriatriska
• Pediatriska
• Nedsatta

Question 14

Vad kan hypotermi leda till?

Answer 14

• Försämrad cirkulation
• Försämrad respiration
• Minskad metabolism av läkemedel → risk för överdosering och långsamt uppvak

Question 15

Vilka tre faser av hypotermi ser man ofta under anestesi?

Answer 15

Fas I
- Störst temperaturfall
- Särskilt första 20 min
- Induktion → kraftig vasodilatation
- Förflyttning av värme centralt → perifert → värmeförlust

Fas II
- Vid ca 35°C
- Värmeförlusten är större än värmeproduktionen
- Fortsätter sjunka om man inte sätter in aktiv värme

Fas III
- Vid ca 34°C
- Låga kroppstemperaturen orsakar vasokonstriktion → stabilisering → ingen ytterligare sänkning

Question 16

Hur kan man förebygga hypotermi?

Answer 16

• Det är mycket lättare att förebygga hypotermi än att återställa kroppstemperaturen
  
  • Ligg steget före med omvårdnad och monitorering!
• Förvärm minst 15-30 min preanestetiskt, normaltemp före premedicinering
• Förhindra avkylning
• Värm upp om hypotermisk

Question 17

Vad innebär hypertermi och vad kan man göra åt det?

Answer 17

Förhöjd kroppstemperatur- ovanligt under anestesi men kan hända
Målet blir då att sänka kroppstemperaturen, exempelvis vis att ta bort värmeterapi och öka färskgasflödet

Question 18

Hur minskar man risken för brännskador under anestesin?

Answer 18

Risk för brännskador under anestesi - ffa för exotiska djur och katter

• Möjliga orsaker
  
  • Dålig cirkulation
  • Tunn päls
  • Oförmåga att röra sig pga sövd - kan ej ta sig bort från värmekällan
• Mål: att undvika/förebygga brännskador
  
  • ”Lagom” tempererade värmekällor
  • Undvik värmekälla i direktkontakt med patienten, ha något emellan
  • Mät temperaturen vid kontaktytan

Question 19

Vad innebär hypotension och vad kan orsaka det?

Answer 19

Hypotension= lågt blodtryck
Kan exempelvis orsakas av hypovolemi, läkemedelsbiverkningar (tex isofluran) eller en oförmåga att reglera blodtrycket

Question 20

Vad gör man med en patient som har hypotension?

Answer 20

Mestadels ger man medicinska åtgärder med målet att uppnå normalt blodtryck. Exempelvis vätsketerapi, blodtryckshöjande medel och värmeterapi om kall

Question 21

Vad innebär hypokapni och vad kan orsaka det?

Answer 21

Hypokapni= för låg halt koldioxid i blodet
EtCO2 och PaCO2 är lågt. Kan ske pga hyperventilering pga smärta eller pga manuell/mekanisk överventilering

Question 22

Vad gör man med en patient som har hypokapni?

Answer 22

Beror på orsken, om smärtpåverkad- administrera läkemedel, om för hög ventilation- minska ventilationen
Målet är att höja koldioxidhalten i blodet

Question 23

Vad innebär hyperkapni och vad kan orsaka det?

Answer 23

För hög koldioxidhalt i blodet
EtCO2 och PaCO2 är högt (över 60 är onormalt)
Kan orsakas av hypoventilering- tex pga för djup narkos eller genom mekanisk/manuell underventilering

Question 24

Vad gör man med en patient som har hyperkapni?

Answer 24

Beroende på bakomliggande orsak kan man anpassa narkosdjup, ventilera mer eller båda med målet att sänka koldioxidhalten

Question 25

Vad innebär hypoxemi och vad kan orsaka det?

Answer 25

Hypoxemi= för låg syrehalt i blodet
Låga värden på SpO2 (pulsox, under 90%) och PaCO2 (blodgas, under 60 kPa). Kan orsakas av för låg syrgastillförsek och minskad minutvolym bla

Question 26

Vad gör man med en patient som har hypoxemi?

Answer 26

Hypoxemi kan leda till hypoxi- syrebrist i vävnaden. För att öka syrhalten i blodet kan man öka syretillförseln och öka ventileringen

Question 27

När får djuren generellt cyanotiska slemhinnor?

Answer 27

När syretillförseln (SpO2) är under 70%

Question 28

Hur ventilerar man en patient och vad innebär det?

Answer 28

Att ventilera innebär att man ger ett andetag. Man kan använda Rubens blåsa eller narkosapparaten (1:1-> 1:2)

Vrid bernerventilen till 10-15 cmH2O→ titta på patientens bröstkorg (ska höjas ”lagom” mycket) samtidigt som andningsblåsan försiktigt delvis pressas ihop → släpp trycket på andningsblåsan och vrid tillbaka bernerventilen till SP

Håll koll på EtCO2!

Question 29

Hur ser den generella omvårdnaden ut av smådjur under anestesi?

Answer 29

Analgesi: tänk på anslagstid, duration och om man ska använda multimodal anestesi
Fukta slemhinnor: framför allt runt uppvak
Tårersättning: kan behövas fyllas på intra op

Question 30

Vad ska man tänka på när man förbereder för uppvak?

Answer 30

Börja planera för uppvaket när operationen närmar sig sitt slut

• Smärtlindring och/eller sedering - behöver vi ge mer?
• Plåster/bandage
• Medhjälpare
• Ev. töm urinblåsan - smärtsamt om den är full
• Planera ev. värmeterapi
• Krage

Question 31

Vad kan uppvakstiden bero på?

Answer 31

Uppvakningstiden varierar beroende på bla:
- Individ (personlighet, ras, ålder), premedicinering, analgesi, anestesins längd, temp, miljö
- Dåliga innan narkos → dåliga efter - var förberedd

Question 32

Vilken utrustning och miljö vill man ha vid ett uppvak?

Answer 32

• Utrustning och miljö
  
  • Lugnt och tyst
  • Värme
  • Mjukt underlag att ligga på
  • Tillgång till syrgas
  • Tillgång till reverserande och akuta läkemedel
  • Möjlighet att tillkalla extra personal eller flytta djuret
  • Punktutsug/bärbar absorber (för evakuering av ev. anestesigaser)

Question 33

Hur extuberar man?

Answer 33

När patienten ska vakna ur narkosen måste endotrachealtuben tas ut

1. Kontrollera svalg (kan behöva suga svalget om t.ex. regurgiterat intraop)
2. Kontrollera reflexer kontinuerligt
3. Kuffa ur så sent som möjligt, knyt loss gasbindan/snöret
4. Extubera när djuret återfått svalgreflex (ca 2-3 stora sväljningar)
5. Var redo att kunna återintubera - om de har svårt att andas
6. Monitorera tills patienten är vaken

Question 34

Vad innebär excitation?

Answer 34

“Retningsförlopp; upphetsning, uppjagat sinnestillstånd”

Question 35

Vad kan excitation bero på och vad vill man göra åt det?

Answer 35

Kan bero på bla premedicinering, hur djuret somnade vid induktion, ras

Excitation ökar risken för skador på djur och personal!

Åtgärda excitation genom att ha djuret i en lugn och tyst miljö med dämpad belysning, ge ev analgesi, sedering, i värsta fall sövaom

Question 36

Hur ska man övervaka patienten under uppvak?

Answer 36

Viktigt att fortsätta övervakningen tills patienten är helt vaken igen - ca var 15:e minut

• Vakenhetsgrad
• Vitala parametrar
  
  • Puls
  • Andning
  • Slemhinnor
  • Temp

Vid misstanke om avvikelse, tillkalla vet!

Question 37

Vad kan postoperativ hypotermi leda till och vad bör man göra åt det?

Answer 37

Leder till: förlängt uppvak, shivering vilket i sin tur leder till ett 400% ökat syreupptag, obehag för patienten

Man bör övervaka, kontrollera temp regelbundet, ge värmeterapi ex bearhugger, ej låta gå hem förens vaken och varm

Question 38

Hur bör den postoperativa planen se ut?

Answer 38

Bör ha fokus på omvårdnad, utarbetas i samråd med veterinär.
- Smärta → smärtutvärdering → analgesi
- Nutritionsbehov → beräkna RER/DER → utfodringsplan
- Kyla operationsområde → plan för hur detta går till/hur ofta
- Bandage/sårbehandling → vilken typ, bandagebyten, hygien
- Rörelseträning → ev. fysioterapeut/rehabpersonal → individuellt schema

Question 39

Vad bör man tänka på vid hemgång av djuret?

Answer 39

Information till djurägaren: krage, hemgångsråd, recept, när djuret får äta igen mm