Vetenskapsteori Flashcards
Analysnivå/storleksnivå
- Fysiologiska/neurologiska teorier främst utvecklade för att mäta på låg nivå, som neuron och transmittorsubstanser
- Mentalistiska eller avrdagliga beskrivningsterminologier,
- Kommunikation, interatkion, kultur
teorier som utvecklats för en viss storlkesnivå kan vara dåliga för andra.
Vetenskapsteori delområden
Vetenskapsfilosofi, vetenskapsstudier och vetenskapshistoria
Vetenskapsfilosofi
Tar upp filosofiskt relevanta aspekter av vetenskap, vill klargöra den vetenskapliga kunskapens natur, exempel på traditioner:
- Positivism
- Hermeneutik
- Social konstruktivism
Evidensbaserad praktik
Mötet mellan forskning och samhälle. Samhällets vård och omsorg ska vara utformad efter bästa tillgängliga kunskap.
Deskriptiv
Beskrivande
Normativ
Värderande
Idehistoria
Är en viktig hjälpdisciplin för vetenskapsteori. Kan sägas inkludera vetenskapshistoria och olika vetenskapliga idetraditioner.
Forskarsamhället kan beskrivas i 2 termer
Strukturer, långsamt föränderliga delar som organisationer
Processer, snabb föränderliga delar
Peer review (och Ziman)
Att forskare fungerar som kritiska granskare av varandras texter.
Ziman, känd vetenskapsteoretiker menade att detta var vårt främsta instrument för kvalitetskontroll.
Open access
Vem som helst ska tillgång till forskningsartiklar, handlar om bredare spridning och om kritik mot stora förlag som tar stora avgifter från universitet.
Statussortering
Forskarsamhällets tredje funktion, skapar en statusordning bland forskare. Viktig effekt blir att skapa inflytande av stora forskare i forskarvälrden och samhället.
Impact factor
En tidskrifts betydelse anges ibland i form av detta. Genomsnittliga antal citeringar som artikel i tidskriften får inom 2 år efter publicering.
Matteuseffekten
De forskare som fått forskningsmedel och sedan kunnat producera intressanta resultat har lättare att få forskningsmedel eftersom de byggt upp ett förtroende hos finansiärer.
Mertons norm universalism
Alla forskningsresultat bör behandlas lika utifrån samma objektiva kriterier oavsett forskarens kön, land och etniska grupp
Mertons norm, kommunalism/kommunism
Vetenskapliga resultat ska produceras i samverkan mellan forskarna och ska delas fritt.
Genom samverkan kan de ex korrigera enskilda forskares misstag.
Mertons norm, oegennytta (opartiskhet)
Forskaren ska inte driva privata intressen i sin forskning. Forskaren ska alltså inte vara intresserad av forskningsresultatets påverkan på egen vinning och resultaten ska inte färgas av forskarens egenintressen.
Mertons norm, Organiserad skepticism
Forskningen ska inta en kritisk ställning mot sina egna och andra forskares resultat. Alltså när slutsatser dras ska det göras på ett reflekterat och väl övervägt sätt, samt granskas kritiskt av forskarkollegor.
Mertons normer
- Universalism
- Kommunalism/kommunism
- Oegennytta
- Organiserad skepticism
Inte alltid tillgodo för forskarsamhället att följa Mertons normer?
Forskares tid kanske spenderas bäst med att läsa forskningsresultat relevanta till forskning som de anser bäst eller mest lämpad istället för att läsa igenom all relevant forskning som finns.
Forskares viktigaste egenskaper
- Öppenhet för nya erfarenheter
- Noggrannhet
- Introversion
- Personlig trygghet/självförtroende
- Dominans
- Skeptisk ifrågasättande hållning
- God självdisciplin
Epistemelogi/kunskapsteori
Frågor om kunskap och kunskapsbildning. Vad kunskap är.
Ett kort västerländskt svar på frågan hade varit att det är sann, rättfärdigad tro. Både ja och nej så enkelt.
A och P
Ontologi
Frågor om hur världen är beskaffad.
När vi talar om hur världen är beskaffad berör det även metafysik.
Addresserar frågor om hur entiteter är grupperade, om existens etc
Metafysik
Filosofiska läran om det som finns bortom sinneserfarenheten. Alltså det vi inte direkt kan uppfatta.
Handlar därmed om filosofiska problem kring, existens, kausalitet, tid och rum.
Konsekvenserna för dessa frågor är avgörande för vetenskapens förutsättningar och möjligheter och utgör därför en central grund i vetenskapsfilosofin.
Sanningsteorier (4 st)
De 3 mest centrala:
- Korrespondensteorin
- Koherensteorin
- Pragmatiska teorin
och:
- Performativa teorin
Korrespondensteorin (sanningsteori)
En utsaga är sann om den korresponderar/överensstämmer med något i världen. Det som för en utsaga sann är alltså dess förhållande till omvärlden.
Exempel med det hänger ett äpple i trädet, Lisa upplever ett blått äpple i trädet
Koherensteorin
Om sanning vid första ögonblick är lite mer abstrakt.
En utsaga är sann om den är koherent (samstämmig eller förenlig) med andra utsagor som vi också håller sanna.
Det som gör en utsaga sann är alltså dess relation till andra utsagor.
Ex inom matematik då man bevisar utsaga med hjälp av tidigare hälld sann utsaga.
Ett problem är att utsagor som rättfärdigar en utsaga också måste stödjas av tidigare utsagor.
En blandning av koherens och korrespondens teorin är ofta bättre och används ofta i praktiken.
Pragmatiska sanningsteorin
De utsagor som är sanna är de som har effekter som fungerar i praktiken.
Pragmatiska sanningsteorin
De utsagor som är sanna är de som har effekter som fungerar i praktiken.
Performativa sanningsteorin
Utgår istället från språkliga funktionen hos påståenden om sanning.
Sanning beror på de ord som används i utsagan, och under vilka omständigheter de används.
Exempelvis ordförande säger att mötet är öppnat.
Skepticism (Pyrrhonsk och akademisk)
Akademiska skeptikerna menade att vi vet att människan inte kan uppnå kunskap.
Pyrrhonska menade att vi inte ens kan veta detta.
Relativism
Innebär ofta ställningstagande om att utsagor är subjektiva och därmed beroende av sammanhang och person.
” epistemologiska ställningstaganden till sättet att få fram kunskap (rationalism och empirism)
- Rationalism, menar att kunskapssubjektets (ex forskaren) bidrag till förståelsen är det viktigaste att betona, förståelsen av kunskapsobjektet kommer ovillkorligen påverkas av forskaren själv
- Empirism, betonar objektets betydelse för kunskapsbildning, kunskap kommer utifrån individens erfarenheter
Ontologi
Handlar om hur världen ytterst sätt är beskaffad och kopplat till vetenskapsfilosofin fokuserar man ofta på hur man anser att forskningens studieobjekt är förskaffade.
Ontologisk realism
det finns en värld oberoende av betraktaren
Ontologisk idealism
Det finns inte en värld oberoende av betraktaren
Epistemologi och ontologi hör ihop
De är svåra att hålla isär eftersom de är beroende av varandra. Kunskapsteori ger förutsättningar för ontologiska ställningstaganden och tvärtom.
Naiv realism
Antar en okomplicerad form av relation mellan kunskapsteori och ontologi
kritisk realism
Då en ifrågasätter naiv realism,innefattar ett grundläggande antagande att världen existerar utan oss.
Essentialism
Man antar att det finns ett konkret fenomen som motsvarar det begrepp vi använder.
Orsaksförklaring och funktionell förklaring
- Kausalförklaring
- Funk ex religion bidrar till god saker som samarbete när man argumenterar för dess kvarlevelse
Positivism
Storhet under upplysningstiden.
Information från omvärlden, förmedlad i sensorisk är den viktigaste grunden för all vetenskaplig kunskap. Empiriska hållningen är grundläggande.
Humes filosofi + fenomenalist
Naturalism och skepticism viktiga inslag.
Med naturalism menas att han försökte utesluta allt som ansågs övernaturligt, ex guds existens.
Skepticismen stod för att inte dra några slutsatser förutom de mest självklara.
Att han var fenomenalist menas att det enda vi kan vet finns är vår direkta upplevelse, därför bör vi inte anta att det finns en verklighet utöver denna
Comtes 3 stadier
- Teologiska, människor använder religiösa förklaringar för naturfenomen
- Metafysiska, naturen förkalras genom att hänvisa till objektens inneboende kraft
- Positiva man utgår från det positivt givna, endast kunskap baserad på sinneserfarenhet erkänns
Analytiska satser (sant eller falskt)
Är sanna eller falska redan till grund av de ord som ingår i satsen, oberoende av hur de faktiskt förhåller sig till världen. Ex ala ungkarlar gifat och en unkarl är gift
Syntetiska satser (empiriska satser)
Dess sanningsvärde avgörs av hur världen är beskaffad, Joe biden blev pres 2021 ex
Demarkationskriterium
En av de logiska positivisternas viktigaste tankar, det går tydligt att särskilja vetenskapligförståelse från annan förståelseform so religion och konst.
Verifikationskriteriet
Tidigt försök på ett demarkationskriterium. Ett utsagande är vetenskapligt endast om det kan bevisas korrekt med hjälp av empirisk data, alltså verifieras av sensorisk data.
Falsifikationskriteriet
Poppers kom fram med detta, motiverade att alla svanar vita för induktivt och hittar en svart svan då falsifierat. Vi bör därför sträva efter att motbevisa snarare än bevisa
Funktionalism
Inom psykologi är den nära kopplad till pragmatism. Att studier av exempelvis psykologiska egenskaper ska fokusera vilka funktioner detta har för individen
Fenomenologi (Husserl, räknas som dess fader)
Fenomenologisk filosofi handlar om förståelse av fenomen. Fenomen innebär det som finns tillgängligt för oss via upplevelse.
Studera upplevelse och medvetande
Fenomenologiska reduktionen
Ontologiska antaganden som att världens existerar oberoende av oss är det första som skulle sättas inom parantes och i princip det som Husserl menade med den fneomenologiska reduktionen.
Den transcendentala reduktionen
Att eliminera påverkan från antagandet att det är enskilda jag som i mening är förknippad med enskilda upplevelser. Husserl antar istället att ett mer transcendentalt jag är en generell komponent i mänsklig upplevelse, ex förutsättningar.
Den eidetiska reduktionen
Finna vilka egenskaper som är nödvändiga för att konstituera ett specifikt fenomen.
Husserls 3 reduktioner
- Fenomenologiska reduktionen
- Transcendentala reduktionen
- Eidetiska revolutionen
Skillnad mellan kunskap i och om fenomenologi
Man får kunskaper i fenomenologi genom att tillämpa metoden, genom att läsa om den ger oss endast kunskap om den.
Hermeneutik
Filosofi om tolkning och handlar om hur vi kan förstå och skapa meningsinnehåll.
Läran om tolkning. Har en nära relation till koherensteorin, eftersom mening endast är mening i relation till kontext.
Hermeneutisk cirkel
Ett centralt begrepp för hela hermeneutiken, beskriver förhållande mellan del och helhet. Ex måste vi se helheten av en text för att förstå delarna samtidigt som vi måste första de separata delarna för att förstå textens helhet.
Gadamer (hermeneutik)
Kritiserade att många forskare blundande för folkningens betydelser för kunskapsbildning, kan ses som kritik mot positivismen. Gadamer hävdade att all kunskapsbildning är hermeneutisk.
Metodologisk hermeneutik
Företrädare för metodologiska hermeneutiken vill göra psykologin bredare genom att använda andra metoder än de som används inom den etablerade vetenskapen.
De vill utveckla psykologins metoder utifrån övegripande filosofiska ståndpunkter.
Ontologisk hermeneutik
Tar sig olika formen men grunden för denna hermeneutik återfinns i arbeten av främst Heidegger och Gamer.
Kan beskrivas som att man för in en psykologisk dimension i analysen även i de fall där forskaren inte bedriver vad man egentligen menar med en psykologisk undersökning.
Används oftast för att rättfärdiga allternativa metoder och alternativa uppfattningar om studieobjekt.
Kritisk hermeneutik
Återfinns främst inom social konstruktinism, genuspsykologi och postkolonial psykologi. Utgörs av forskning som ifrågasätter västvärldens dominans inom olika områden.
Forskning so syftar till att belysa hur outtalade sociala och kulturella ramar styr hur vi tänker och gör. Belyser vikten av makt.
Misstankens hermeneutik
Samlingsnamn för de former av hermeneutiken som strävar efter att avslöja sådant som är fördålt eller endast implicit finns i det material vi tolkar. Kan vara förtryckande maktstruktur eller inhiberade drifter.
Kuhns vetenskapssyn
Utgick från att vetenskapen är en aktivitet som sker i ett inomvetenskapligt disciplinärt och i viss mån socialt och psykologiskt sammanhang.
Foksuerade i första hand på naturvetenskaper.
Kuhns 2 faser inom vetenskap
- Normalvetenskaplig, forskarna inom en disciplin arbetar inom ungefär samma referensram, de antas alltså utgå från sama grunduttganden.
- Revolutionär fas,
Discilpinär matris (Kuhn, paradigm)
Han antog att paradigm bestod av 3 olika delar.
1. Gemensam uppfattning inom disciplinen om vilka påståenden som anses sanna, oftast i symboliska generaliseringar som formler
2. Jämförelser och analogier som forskarna använder, Kuhn kallade dessa för modeller, ex att se människan som en dator
3. Exemplar, samma sak som konkreta problemlösarerfarenheter. Ett snarlikt fenomen är implicit minne.
Kritik mot Kuhn
Många menar att förståelsen inom en forksningsdiciplin inte fungerar som Kuhn menar. Vissa anser att apradigm visst kan jämföras.
En vetenskapsteoretiker har visat att ett paradigm i en discplin inte byts ut helt direkt utan mer ändras över tid.
Det starka programmet
Viktigaste forskningsprogrammet under sent 1900 tal och grundades av Bloor. utgår från att vetenskapens resultat är beroende v sociala sammanhang.
4 Principer för det starka programmet
- Opartiskhet, all kunskap ska behandlas lika
- Symmetriprincipen, all förståelseutvecling i forskning ska förklaras på samma sätt
- Betonar dels värdet av orsaksförklaring och dels betonar vikten att hitta orsaksprocesser som förklarar utvecklingen inom ett område
- Reflexivitetsprincipen, de tre tidigare årinciperna ska även gälla för kunskapssociologiska förklaringar.
Det empiriska relativistiska programmet
Man intresserar sig för att studera vetenskapliga kontroverser. Betonar precis som det starka programmet att forskningsresultat är socialt producerade och beroende.
En vetenskaplig kontrovers äger rum när forskare har olika åsikter om vad som är fakta inom ett vetenskapsområde
Aktör-nätverksteorin
Kunskapssociologisk ansats, kan ses som ett allmänt perspektiv på forskning och forskningsprocessen. Framstår idag som dominerande perspektivet för vetenskapsstudier.
Har ambitionen att vara strikt empirisk och beskriver processen när en teori eller frågeställning vinner framgång i forskarvärlden.
Radikal på det vis att den anser att varje del i forskningsprocessen ska ses som jämlik.
Forksningsprocessen som en rekryteringsprocess där teorier blir framgångsrika genom att forskare som stödjer dem tenderar att bilda allianser.
Den språkliga vändningen
Förknippas ofta med en diskussion om vetenskapsfilosofi och metod inom samhällsvetenskap och humaniora, växte fram som kritik mot vetenskap som inte tog hänsyn till det sociala vid studier om människor
Socialkonstruktionism
Grunden för de fenomen vi ser som självklara och av naturen givna är skapade genom social interaktion och är ett resultat av kommunikationsprocesser.
Basalt handlar konstruktioner om våra antaganden och begrepps innebörder.
Kritik mot socialkonstruktionismen
Den kan visserligen vara intressant som ide men har inte genererat särskilt mycket empirisk forskning sett utifrån ett kriterium som predicerbarhet.
Ett annat problem är att man sina egna teser på sin forskning.
problemet är att om allt är socialt konstruerat så gäller det även för den kritik som socialkonstruktionismen för fram
Konstruktionism och konstruktivism
Konstruktivismen kan ses som individfokuserad, handlar alltså inte om sociala föreställningar som konstruktionismen
Postkolonialism
har släktskap med kunskapssociologioch begreppen makt och maktordning är centrala. Problematiserar hur forskning och skönlitteratur utgått från en oreflekterad eurocentrisk i sin aframställningar av icke västerländska kulturer och samhällen.
Eurocentrism
Ensidig utgångspunkt där västvärlden satts som normer för normalitet och utveckling där världen delats upp i väst och de andra.
Kritik mot postmodernism
Kritiseras för att relativisera kunskapen och vetenskapen så långt att den inte längre kan skydda sig mot pseudovetenskap
Validitet
Betyder giltig, alltså att något är giltigt i sitt sammanhang.
Validitetskriterier är samma sak som kunskapsteoretiska kriterier. De handlar om utsagors interna koherens eller om relationen mellan slutsatser från forskning och verklighet.
De forskare som tycker det är relevant att diskutera dess validitet anser ofta att det finns en oberoende verklighet
Validitetskriterier
- Credibility, studiens resultat är trovärdiga
- Dependability, att de går att lita på
- Confirmability, att de går att bekräfta
Relativt vaga men innehåller 2 aspekter. Den ena är att studien ska vara väl genomförd den andra är att resultaten ska vara förenliga med vad forskare och gemene man uppfattar som rimligt att tro på
Shadish, Campbell och Cooks 4 validitetskriterier
- Statistisk slutsatsvaliditet
- Intern validitet
- Begreppsvaliditet
- Extern validitet
Statistisk slutsatsvaliditet
Gäller i princip pålitligheten i en studies slutsats om den beroende variabelns samvariation, det vill säga korrelation men den oberoende variabeln på populationsnivå.
Intern validitet
Handlar om slutsatser som gäller orsakssambandet mellan beroende och oberoende variabel, att det är manipulationen som faktiskt orsakar påverkan.
Begreppsvaliditet
Om forskaren för rimliga påståenden om vilka empiriska förhållanden som motsvarar de teoretiska begrepp som studien använder sig av
Extern validitet
Möjlighet att generalisera resultatet till populationen
Problem med att åtskilja kvalitativ och kvantitativ forskning
All forskning verkar innehålla några inslag av kvalitativ art. Ex definition av frågeställningen, hur datan bör beskrivas eller karaktäriseras. Nivåbestämningar kommer också alltid leda till en kvantifiering.
Emancipatorisk forskning
Ämnar till att frigöra människor från olika typer av sociala strukturer som förhindrar oss från att utvecklas och och handla på ett sätt dessa forskare anser vara till godo.
Vetenskapsteori
om vetenskapens utveckling, filosofiska grunder, olika synsätt, antaganden, traditioner, syfte osv.
Epistemiskt omdöme
Professionelt omdöme, utvecklande av olika förmågor och förhållningssätt.
Logisk positivism
- Wienkretsen, logisk empirism
- Gemensam vetenskaplig metod för säker kunskap
- Empiriska observationsdata, induktion, verifierbarhet
- Vetenskap utan metafysisk spekulation
- Teoretiska begrepp knyts till säkra observationsdata via operationalisering
- Naturlagar, generella lagbundenheter
- Predicera och kontrollera, förklaringar som logiska argument
Poppers falsifikationism
- Induktion och verifiering är ej grund för säker kunskap
- Observationer är teoriberoende
- Hypotetisk-deduktiva metoden: Deduktivt pröva hypoteser mot empiriska observationer, förkasta hypoteser som motsägs av data
- Djärva hypoteser utmanas genom falsifieringsförsök
- Vetenskapliga teorier utvecklas mot sanna förklaringar (kritisk realism)
- Vetenskapliga teorier är falsifierbara, falsifierbarhet skiljer vetenskap från pseudovetenskap
Underbestämdhet
- Teorier är underbestämda av observationsdata
- En uppsättning data kan alltid ges flera olika förklaringar (teorier), fler än en är möjliga
- Observationsdata kan inte i sig avgöra vilken teori som är sann eller bäst
Pragmatism
Användbarhet som sanningskriterium
- Avgörs i praktisk användning i ett sammanhang, empiri viktigt, liksom kommunikation
- Förklaringar besvarar varför frågor (även funktionalism)
Kuhns vetenskapliga paradigm
- Gemensamma antaganden, synsätt, frågor, begrepp, metaforer, metoder
- Sociala och psykologiska aspekter av vetenskap
- socialisering språk normer
- Kunskap och synsätt avgränsade av sammanhang
- Inkommensurabilitet, problemet att jämför mellan 2 olika paradigm
Är vetenskapliga teorier inte sanna? (Popper)
vetenskapens metoder utvecklar den i riktning mot sann teori, men vi kan aldrig veta att den är sann (fallibilism, kritisk realism)
Är vetenskapliga teorier inte sanna? (Empirism, positivism och logisk positivism)
Litar på observationsdata, observationer ger säker kunskap för att predicera och kontrollera (utan metafysiska antganden om ex kausalitet)
Är vetenskapliga teorier inte sanna? (pragmatism, relativism, kritisk realism)
- Observationer är inte otvetydiga, säkra, teoriberoende
- Teorier och tolkningar är inte generellt och allmängiltigt sanna
Validitet
- giltiga slutsatser och påståenden om världen
- Begreppsvaliditet, relationen mellan teoretiska begrepp och empiriska observationer
Säker kunskap (sätt att få) (empirism, rationalism och metod)
- Empirism, genom sinnesdata
- Rationalism, via förnuft
- Vetenskaplig metod, kombination av metod och rationell analys
Husserl och fenomenologin
- Viktig inspiration till flera olika filosofiska och teoretiska perspektiv.
- Mestadels kvalitativ forskning av olika slag.
- Undersöka livsvärlden, den levda världen
Hermeneutik förförståelsen roll
- Förstå budskapet utifrån dess ursprungliga kontext
- Gemensam förståelse utvecklas för att förstå mer utifrån budskapet
- Använda förförståelse i relation till budskapet för att utvidga kunskaper
- Låta olika tolkningar mötas i argumentation och kommunikation
Socialkonstruktionism
- Livsvärldens sociala samspel, genom språk, samhälle och kultur
- Kommunikationens betydelse för förståelse
- Vi benämner, ordnar, kategoriserar, institutionaliseras, och socialiseras in i en gemensam värld - tas för givet
Dålig vetenskap
Metoder olämpliga för frågorna, bygger på problematiska antaganden, drar orimliga slutsatser, irrelevant
Pseudovetenskap
Kvasivetenskap, för vetenskapliga anspråk men uppfyller inte kriterierna för vetenskap.
