Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Termin 2 > Kognitionspsykologi föreläsningar > Flashcards

Kognitionspsykologi föreläsningar Flashcards

1
Q

3 nivåer för analys

A
  • Computational level, vilket problem är systemet utvecklat för att lösa?
  • Algorithmic level, Hur löser systemet problemet?
  • Implementation level, Hur är lösningen implementerat i systemet?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Koncept

A

Mental representation av en “verklig” kategori. Exempelvis mitt koncept “Hund” innehåller all information jag har om hundar.
Tänkandets byggstenar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Koncept används för att?

A

Identifiera (kategorisera), tolka och predicera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Definitionsteorin

A

Koncept består av definitioner som definierar vilka egenskaper kategorimedlemmar besitter.
Vårt koncept “Hund” är en ren definition av olika karaktäristika för hundar (fyra ben, päls, 2 ögon osv).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Problem med definitionsteorin

A

Även om en hund ex saknar ett ben så är det fortfarande en hund även om det inte ingår i vårt koncept, vilket leder till att vi behöver ta in alla möjliga variationer och att vår definition och koncept därmed blir väldigt långt. Även om vi lyckas lagra allt blir det jobbigt att leta fram.
Typikalitetsprincipen är ännu ett problem, vi kommer definiera en blåmes som mer fågel än pingvin trots att de uppfyller samma kriterier för att klassas som fåglar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Prototypteorin

A

Koncept består av abstrakta prototyper, prototyp som en abstrakt avbild av vanligaste medlemmen av en kategori
Identifierar saker som är lika varandra i samma kategori/koncept, eftersom det inte går att ha en definition som funkar för alla hundar eller spel. Kategorimedlemmar liknar varandra därför effektivt att låta dem representeras av abstrakta representationer av de mest vanliga egenskaperna bland gruppens medlemmar. Jämför ex hund och katt-prototyp, blåmes mer fågel eftersom den stämmer bättre överens med prototypen för fåglar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Problem prototypteorin

A
  • Hur ska vi uppdatera prototypen? Efter vi byggt koncept och kategorier sen vi var små blir det tvetydigt när vi ex stöter på en pingvin för första gången, hur mycket ska jag ändra mitt koncept? När och till vad? Typ omöjligt med optimaluppdatering. Kan kategorisera objekt till en kategori trots att de delar fler egenskaper med en prototyp från en annan kategori (ex val).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Exemplarteorin

A

Koncept finns fångade i exemplar som i sin tur motsvarar objekt i miljön
Kategorin “hund” representeras av alla tidigare hundar vi stött på. Om vi ser enhund identifieras den ex med att jämföra med stickprov av tidigare hundar vi stött på.
Går efter lagring, ingen information går förlorad eftersom vi har kvar info och bildar en gruppering i vår kategori av olika hundar vi stöter på. Kan förklara fenomen som används för att motivera prototypteorin. Ex vi ser en blåmes som mer fågel än pingvin eftersom det liknar fler av de exemplar vi stött på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kritik Exemplarteorin

A

Vad är egentligen ett exemplar? Känns fel att lagra varje hund jag ser, om jag ser samma hund 2 gånger lagrar jag den då 2 gånger? Hur lagras det, bild eller egenskaper? Hur mycket kan vi egentligen lagra?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Slutsatser algorithmic level med utgångspunkt i de 3 teorierna

A

Definitionsteorin är den sämsta kandidaten, prototypteorin kan förklara fenomen som DT inte kan men har även den en del svagheter. Exemplarteorin löser problemen genom att säga att vi har “alla” exemplar men har också problem kopplade till att exemplar lagrade.
Vanlig syn idag är att vi har 2 eller fler parallella system för kategorisering och lagring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Två parallella system för kategorisering och lagring

A
  • Abstrakt system, regler och analys
  • Konkret system, likhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Collin och Quillians semantiska nätverk

A

Målet var att visa hur kunskap organiseras. Koncept representeras med noder och de koncept som är kopplade till varandra kopplas ihop med olika länkar. Ex “living thing” så grenar det sig nedåt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Collin och Quillian, viktiga principer

A
  • Hierarkisk organisation av kunskap
  • Koncept som inte är relaterade är inte heller sammanlänkande
    Lax, fisk, djur vad går snabbast? Längre mellan noderna lax och djur än lax och fisk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Spreading activation

A

När en nod aktiveras sprids aktiveringen till närliggande noder. Koncept som aktiveras kommer primas och vara lättare att minnas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Empiriska problem C o O semantiska nätverk

A
  • Förklarar inte typikalitetseffekten, blåmes eller pingvin fågel? Eller gris djur eller däggdjur
  • Alla prediktioner stämmer inte
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sammanfattning C o O semantiska nätverk predicera och slutsats om

A
  • Kan användas för att predicera en rad beteenden
  • Trots det är det ingen bra modell för hur det mänskliga minnet är strukturerat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Konnektionistiska nätverk

A
  • Idag ligger främst fokus på dessa nätverk
  • De beskriver nätverk som liknar C o O, hur information kodas och lagras mentalt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Konnektionistiska nätverk principer

A
  • Utgår från enheter/units som utgås motsvara neuron
  • Enheterna är länkade som neuroner via synapser
  • Enheter kan via sina länkar inhibera eller aktivera andra enheter
  • Kunskap programmeras inte direkt in i nätverket utan det lär sig själv
  • Kunskap representeras som distribuerad representation/mönster av aktivering
  • Distribuerad representation är bra eftersom det gör att nätverket inte havererar om en enhet försvinner och kan använda lagrad kunskap frö att finna struktur i nya miljöer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

För och nackdelar konnektionistiska nätverk

A

Fördelar:
- Bygger på samma principer som mänskliga nervsytemet
- Kan lära sig själv
- Distribuerad representation
Nackdelar:
- Lär sig relativt långsamt
- Uppdateringsproblem
- Svårt att få överblick, vad händer egentligen och varför?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Syfte med semantiska och konnektionistiska nätverk

A

Fånga hur den mänskliga hjärnan arbetar, nätverk kan användas för att skapa hypoteser som sedan kan undersökas i beteendeexperiment

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Komponenter i mänskligt språk, bygga språk

A

Komponenter kan kombineras för att bygga större enheter. Ljud-ord-meningar-berättelser (i ordning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Byggande av mänskligt språk, regelstyrt

A

Komponenter sätts ihop på ett förbestämt vis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Språk är universeellt

A
  • de flesta människor utvecklar ett språk och lär sig följa komplexa regler
  • Döva barn hittar på eget teckenspråk
  • Universeellt över kulturer
  • Liknande språkutveckling i olika samhällen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är ett problem?

A
  • Hinder mellan nuvarande tillstånd och ett mål
  • Inte omedelbart uppenbart hur ma tar sig runt det
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Well-defined problem

A
  • Finns ett korrekt svar och en viss procedur kommer leda till det, ex räkna ut priset på en rea-vara
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ill-defined problem

A

Finns flera möjliga lösningar och vägen fram till lösningen är oklar. Ex hur hittar man en livspartner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Gestaltpsykologi

A
  • Har utgångspunkt i perception
  • Hjärnan arbetar med enkla lagar som binder samman delar till en helhet
  • Lagarna genererar upplevelsen snarare än summerar den eftersom totala upplevelsen av en händelse är mer än summan av dess delar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Problemlösning enligt gestaltpsykologerna

A

Problemlösning är baserat på perception:
- Hur man representerar ett problem
- Lösningen involverar omorganisering eller omstrukturering av problempresentationen
- Vilket i sin tur kommer leda till plötslig insikt
Ex Wolfgang Köhlers cirkel, med vad är radien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Varför kan vissa problem vara svåra att lösa? Fixering

A
  • Fixering, tendens att fokusera för mycket på vissa aspekter av problemet som förhindrar en från att lösa uppgiften
  • Funktionell fixering, ett objekt används endast på det vi det vanligtvis gör
  • Förförståelse/mentala set, problemet genererar ett specifikt mindset
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Newell och Simon problemlösning (steg)

A
  • Kom upp med problemlösning som informations-processande
  • Konceptualiserade problemlösning som ett sökande, alla steg i processen för problemlösning är viktiga. I kontrast mot gestaltpsykologins “insikt”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Problemlösning via informationsprocessande

A
  • I en problemrymd söker människor efter en lösning
  • Vi kan inte föreställa oss hela problemrymden , arbetsminnen begränsar hur många steg i problemrymden vi kan se, tänk en pyramid av steg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Tower of Hanoi, problemrymd/informationsprocessande exempel

A

Gör en medel-mål-analys för att närma sig problemet. Vi sätter delmål som minskar avståndet mellan slutmål och startpunkten. Ex frigör den stora disken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Heuristiker (tumregler)

A

Användandet av kognitiva genvägar och följer tumregler som ex att vi vill röra oss framåt och inte gå tillbaka till ett tidigare steg i problemlösningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Problemformulering påverkan på problemlösning

A
  • Hur svårt det är att föreställa sig/visualisera problem och problemlösning påverkar (Gymnasterna problem)
  • Representationen spelar roll, mental simulering
  • Problemlösning förenklas om problemformuleringen innehåller ett lämpligt sätt att representera problemet
  • Analogical problem solving, problemlösning förenklas om man tidigare löst ett problem med samma struktur, cancer och invadering av slott
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Problemlösning genom analogier, analogical problem solving

A
  1. Notera analogin mellan tidigare problem och mål-problem
  2. Koppla ihop relevanta delar av problemen till varandra
  3. Applicera mappningen för att lösa mål-problemet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Problemlösning, skillnad mellan experter och noviser

A
  • Experter grupperar problemet efter generella egenskaper medan noviser grupperar efter ytliga egenskaper
  • Experter är ofta mindre flexibla, därför oftast yngre vetenskapsmän som kommer med innovativa ideer
  • Experter lägger mer tid på att förstå problemet, de mappar problemet mot sin befintliga kunskap snarare än att försöka lösa det direkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Resonemang

A

Den kognitiva process involveras när människor drar slutsatser som sträcker sig bortom den tillgängliga informationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Induktivt resonemang

A

En trolig slutsats dras från en mängd bevis. Är vanligt i forskning på bedömning och beslutsfattande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Deduktivt resonemang

A

En logisk slutsats dras utifrån en rad premisser. Enklaste formen av deduktivt resonemang involverar syllogismer. En syllogism består av 2 påståenden (premisser) och en slutsats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Normativt (filosofi), forskning inom deduktion

A

Följer slutsatsen logisk ur premisserna? (är slutsatsen valid?)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Deskriptivt (psykologi), forskning inom deduktion

A

Hur drar människor deduktiva slutsatser? Vilka systematiska skillnader finns mellan människors slutsatser och de slutsatser som följer av logikens lagar?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

3 principer för syllogismer

A
  • Om premisserna är sanna och slutsatsen valid så är slutsatsen sann
  • Syllogismens validitet bestäms endast av formen
  • För att en syllogism ska vara valid måste slutsatsen hålla för samtliga fall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Valid syllogism exempel

A

Premiss 1 alla studenter förstår varför denna syllogism är giltig
Premiss 2 Stina är student
Slutsats Stina förstår varför denna syllogism är giltig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Valid men ej sann syllogism exempel

A

Premiss 1 alla hästar är blå
Premiss 2 Allt som är blått kan flyga
Slutsats alla hästar kan flyga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Invalid syllogism exempel

A

Premiss 1 alla hästar är blå
Premiss 2 De flesta blåa objekt kan flyga
Slutsats Alla hästar kan flyga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Upplysningsfilosoferna hade fel, varför?

A

Människors deduktiva resonemang styrs inte av logiska lagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Belief bias

A

Bedömning av hur trovärdig en slutsats är baseras ofta inte på logiken i resonemanget utan på hur väl slutsatsen passar in i bedömarens världsbild.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Belief bias exempel

A

Premiss 1 alla studenter är trötta
Premiss 2 En del trötta är stingsliga
Slutsats En del studenter är stingsliga

Om individen följer logikens lagar: Slutsatsen är felaktig
Om individen uppvisar belief bias.
Slutsatsen är korrekt

Premiss 1 allt som är blått kan flyga
Premiss 2 Alla båtar är blå
Slutsats alla båtar kan flyga

Om individen följer logikens lagar:
Slutsatsen är korrekt
Om individen uppvisar belief bias:
Slutsatsen är felaktig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Omvänd implikation

A

Om det in facto är så att X innebär Y så tenderar många att även tro att Y innebär X.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Omvänd implikation exempel

A

Premiss om jag pluggar så klarar jag tentan
Slutsats Jag klarade tentan alltså pluggade jag

Om individen följer logikens lagar: Slutsatsen är trolig men inte korrekt eftersom det kan finnas andra anledningar till att jag klarade tentan
Om individen för omvänd implikation: Slutsatsen är korrekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Conditional syllogism

A
  • Har 2 premisser och en slutsats precis som vanlig syllogism.
    Men först premissen har formen “om… så…”.
    Denna typ av deduktivt resonemang är vanligt i vardagen.
    Ex Jag lånar Steve 20 euro som han inte betalar tillbaka.
    Jag känner Steve och säger till mig själv jag visste det skulle hända, konstaterat i form av en syllogism.
    Jag kanske resonerar såhär: Om jag lånar Steve 20 euro får jag inte tillbaka dem, jag lånade Steve 20 euro därför kommer jag inte få tillbaka dem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Skillnad mellan belief bias och confirmation bias

A
  • Belief bias handlar om hur vi utvärderar hur välgrundad/logisk en slutsats är. Om slutsatsen är förenlig med ens världsbild antas den vara välgrundad/logisk
  • Confirmation bias handlar om hur vi söker och utvärderar information och består därmed av två processer:
    1. Målet med att söka info är att fina info som stödjer, snarare än motbevisar det vi tror på
    2. Vi lägger större vikt vid sån info som stödjer det vi tror på än info som inte gör det. Här ingår även rationalisering.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Modus ponens

A

Typ av conditional syllogism
Om jag pluggar får jag bra betyg
Jag pluggade
Därför kommer jag få bra betyg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Modus tollens

A

Typ av conditional syllogism
Om jag pluggar får jag bra betyg
Jag fick dåligt betyg
Därför pluggade jag inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Deduktion allmänt

A

Upplysningsfilosoferna hade fel, människors resonerande/deduktiva förmåga styrs inte av logikens lagar.
Ologiska resonemang uppstår ibland pga kontextspecifika aspekter, ex belief bias.
Ologiska resonemang kan även uppstå av avsaknaden av kontext (som i Wason card problemet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Beslutsfattande process

A

Allmän kontext (miljö), Uppgiftspecifik kontext (ex allternativ) och minne spelar in till kognitiva processer som leder till bedömning/beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Expected utility theory

A

Teori om förväntad nytta som antyder att målet för homo economicus är nyttomaximering.
- Teorin uttalar sig om hur val görs
- Nytta är ungefär-lika med lycka
- Om man ställs inför fyra alternativ antar teorin att vi gör följande:
1. Vi bedömer förväntad nytta för varje alternativ. Viktigt att förväntade nyttan av ett alternativ beror på förväntade nyttan för de andra alternativen.
2. Vi väljer alternativet med högst förväntad nytta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Kriterier för att klassas som en rationell individ, bryter individen mot minst ett av dessa måste de klassas som irrationell (för expected utility theory)
Hur människor bryter mot de/motbevisar teorin

A
  • Transitivitet, ex om jag föredrar A före B och föredrar B före C så måste jag föredra A före C. Människors preferenser är inte transitativa, vilket student?
  • Regularity, sannolikheten att någon väljer X kan inte öka om man lägger till alternativ Y, stor och liten popcorn, andelen som köper en av storlekarna ska inte öka för vi inför en mellanstor, människor följer inte detta
  • Singla slant experimentet visade att folk hatade att förlora saker mer än de älskar att vinna saker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Endowment effect

A

Fyndet att folk är mer rädda för att förlora något än att vinna något, motbevisar expected utility effect eftersom det antyder att det är svårt att predicera hur mycket nytta och förlust vi kommer få, singla slant experimentet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Utvärdering av ens alternativ påverkas av irrelevant kontextuell information

A
  • Ex fint väder gör att folk donerar mer pengar
  • Antalet personer som vill donera organ är högre i länder där man måste anmäla om man inte vill donera än i länder där man måste anmäla om man vill
  • Folk köper hellre ost som är 90% fettfri än ost som innehåller 10% fett, framing effect, om man vill undvika fett alltså
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Två skolor för hur bedömning och beslutsfattande ska studeras

A
  • Tumregler och tankefel, heuristics and biases
  • Den adaptiva verktygslådan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Tumregler och tankefel som skola

A
  • Människor har 2 parallella beslutsystem, ett analytiskt och ett intuitivt
  • Det analytiska systemet använder sig av situationspecifika algoritmer medan det intuitiva använder ej situationsspecifika tumregler. (heuristics)
  • Tumreglerna leder oftast till rätt lösning, men pga deras generella karaktär uppstår systematiska fel (biases).
  • Om de 2 beslutsystemen kommer fram till olika beslut så väljs det som analytiska systemet genererat
  • Tumregler genererar systematiska fel
  • Genom att studera tankefel kan man uttala sig om de tumregler som skapat dem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Availability heuristic

A

En tumregel.
- Händelser som är lätta att minnas bedöms som mer sannolika eller mer ofta förekommande än händelser som är svåra att minnas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Representativeness heuristic

A

En tumregel.
Sannolikheten att X är medlem av kategori A baseras på hur representativ X är för objekten i kategori A

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Konjunktionsfel

A

Ett tankefel.
Jazz eller jazz och revisor?
De flesta tar alternativ b.
man bedömer R > J&R > J

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Den adaptiva verktygslådan

A

Motreaktion mot tumregler och tankefel.
Tre centrala begrepp:
- Bunden rationalitet
- Representativ design
- Naturliga frekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Bunden rationalitet

A

För att bedöma om ett beteende är rationellt eller inte krävs det att vi tar in följande aspekter i beaktning:
- Aktörens begränsningar
- Miljöns struktur
- Aktörens mål
Ex ärver pengar, ovan att investera, vill inte förlora pengar (mål), har begränsad kunskap (begränsningar). På aktiemarknaden finns en rad olika alternativ och utfall som inte säkert kan prediceras (miljöns struktur). Då är det rationellt att spara pengarna på ett bankonto istället för det teoretiskt optimal beteendet som är att investera på aktiemarknaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Representativ design

A
  • Vi människor är anpassade till den värld vi lever i
  • För at studera mänskligt beteende är det viktigt med “naturliga” experimentuppgifter och material
  • Visats att många tankefel försvinner om man använder sig av en representativ design
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Naturliga frekvenser

A
  • Hur stor andel av alla i klassen har en svart tröja?
  • Vårt system är anpassat för att arbeta med en viss sorts information
  • Mestadels av informationen vi tar emot och förmodligen alla information en stenåldersmänniska tog emot kommer som naturliga frekvenser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Ekologisk rationalitet

A

Underbegrepp av bunden rationalitet.
Ett beteende eller en regel har hög ekologisk rationalitet om den fungerar i miljön

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Social rationalitet

A

Underbegrepp inom bunden rationalitet.
Ett beteende som bryter mot sociala konventioner har låg social rationalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Huvudpunkter i kritik mot tumregler och tankefel

A
  • Klassisk rationalitet är meningslös norm att jämföra bedömningar och beslut med
  • Ger man FD onaturliga uppgifter kommer man få onaturliga resultat, alltså irattionalitet pga försöksledare och inte försöksdeltagare
  • Att studera konstiga beteenden i onaturliga uppgifter kan aldrig ge information om kognitiva mekanismer som ligger bakom bedömningar och beslut
  • Enkla beslutsregler (tumregler) kan även leda till bättre beslut än om en person försöker använda den klassiskt rationella normativa modellen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Base rate-neglect enligt tumregler och adaptiva verktygslådan

A

Exempelvis mammografiproblemet.
Tolkning enligt tumregler och tankefel:
Människor ignorerar basfrekvenser. (I detta fall sannolikheten att ha bröstcancer).
Tolkning enligt adaptiva verktygslådan:
Människor är inte vana att arbeta med sannolikheter i %-form, detta eftersom människor arbetar med naturliga frekvenser. Eftersom de inte är vana vid detta kommer de ge konstiga svar på mammografiproblemet.
Hypotes från teorin om den adaptiva verktygslådan: Base-rate neglect problemet försvinner om man gör om mammografiproblemet så det involverar naturliga frekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Språk hierarkiskt system

A

Komponenter kan kombineras för att bygga större enheter.
Ljud-ord-meningar-berättelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Språk regelstyrt

A

Komponenter sätts ihop på förutbestämt sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Universella delar språk

A
  • Flest människor utvecklar språk och kan följa dess regler
  • Döva barn hittar på eget teckenspråk
  • Universellt över kulturer
  • Finns liknande språkutveckling i olika samhällen
  • Språk är unika en likartade
  • Alla har substantiv, verb, negationer, frågor, tempus…
77
Q

Skillnad mellan mänskligt språk och det hos djur

A
  • Produktivitet/statistik, skapar nya ord och kombinationer
  • Stimulusberoende, vi kan tala om abstrakta eller ickenärvarande saker
  • Kulturellt överfört/medfött via inlärning
  • Ömsesidighet/envägskommunikation
  • Godtycklig koppling till betydelse men inte helt, bobo-kiki effekten är stabil över kulturer
78
Q

Semantik

A

ord/meningsbetydelse

79
Q

Syntax

A

Regler för att kombinera ord till meningar

80
Q

Parsning, tolkning (parsing)

A

Mentalt grupperande av ord till satser som skapar innebörd åt lyssnare/läsare

81
Q

Garden-path meningar

A

Meningar som börjar på ett visst sätt och gör läsarens första, mest troliga tolkning felaktig.

82
Q

Temporal tvetydighet

A

När de första orden är tvetydiga men i slutet av meningen blir innebörden tydlig

83
Q

The garden path model och parsing

A
  • Lyssnare använder heuristiska regler för att ordna ord till satser.
  • Grammatisk struktur i meningen avgör parsningen
84
Q

Late closure

A

Läsare antar att ett nytt ord är en del av den aktuella satsen

85
Q

Hur fungerar parsning? Syntax först approachen

A
  • Läsaren använder först syntax-regler, ordbetydelse och pragmatisk info kommer senare. Grammatisk struktur i meningen bestämmer parsning
  • “after the musician played the piano was”
86
Q

Hur fungerar parsning? Interaktionist-approachen

A
  • Antar att redan från start påverkar andra saker än bara syntax
  • Top-down faktorer - tidigare kunskap:
    “spionen såg en fågel med kikaren”, fåglar brukar inte ha
87
Q

Visuellt ordaparadigm

A

En scens kontext.

88
Q

Skada på Brocas area i frontalloben

A

Brocas afasi.
- Svårt för talproduktion och syntax
- Kan göra seg begriplig
- Svårt att skriva men förstår tal

89
Q

Skada på wernickes area i temporalloben

A

Wernickes afasi:
- Flytande tal med korrekt grammatik men nonsens meningar
- Problem att förstå språk

90
Q

Koherens språk

A

Representation av text i vårt inre som skapar tydliga relationer
- mellan textens delar och/eller mellan textens delar och textens huvudtema

91
Q

Inferens språk

A

Läsare “skapar” själva information som inte explicit uttrycks i texten:
- Anaforisk inferens
- Instrument inferens
- Kausal inferens

92
Q

Anaforisk inferens

A

Binder samman pronomen med objekt/människor.
Stenmark vann med 5 sekunder. Säger allt om hans stolthet

93
Q

Instrument inferens

A

Verktyg eller metoder. John slog in spiken när han satte upp fågelholken.

94
Q

Kausal inferens

A

Händelser i en fras har orsakats av händelser i tidigare.
Stina tog en alvedon. Stinas huvudvärk försvann

95
Q

Situationell modell, läsförståelse

A

Mental representation av vad en text betyder. Människor, objekt, platser, händelser osv
- Representerar händelser som läsaren själv upplevde dem
- Ur huvudpersonens synpunkt

96
Q

Läsförståelse, fysiologi bakom simuleringar

A
  • Ungefär samma områden i hjärnan aktiveras av att göra en handling som att läsa handlingsorden
  • Dock mer utbredd aktivering vid verkligt utförande
97
Q

Common ground, tal

A

Talarnas gemensamma kunskap, antaganden och övertygelser

98
Q

Given-new contract tal

A

Underlätta flyt och därför konstruera meningar där länd info kommer först:
- Börja med känd information
- fortsätt med ny information
- Denna nya info blir då känd osvosv
- känd-känd är tråkigt och ny-ny är osammanhängande

99
Q

Syntaktisk koordinering tal

A
  • Olika talare använder liknande grammatiska konstruktioner
  • ex aktiv eller passiv form
  • anpassning-samspel
100
Q

Syntaktisk priming

A
  • Produktion av viss grammatisk konstruktion leder leder till att någon annan är mer sannolik att använda samma konstruktion
  • Reducerar minnesbelastning i konversationer
  • Reducerar tvetydighet
101
Q

Sapir-Whorf hypotesen

A

En lingvistisk relativitetshypotes
Individs tänkande och förståelse om verkligheten styrs fullständigt av individens språk.
Ex rysk definition av blå

102
Q

The Galton technique

A

Deltagare presenterades ett ord och ombands associera det till skeenden i sitt egna liv.

103
Q

Human factors - ergonomic

A

Tillämpar psykologiska och fysiologiska principer för design av produkter, processer och system. Med mål att minska mänskliga fel och öka produktivitet.

104
Q

Perception och uppmärksamhet, bits och uppmärksamhet

A
  • Varje sekund överför sinnesorgan ca 11 miljoner minnesbitar/bits till hjärnan, ca 10 miljoner av dessa står synen för.
  • Medvetandet hanterar ca 10-60 bits i sekunden, kortmening ca 45b
  • Medvetandet är ett resultat av gallring, urval av vilka stimuli vi lägger våra kognitiva processer på, själva processen kallas ofta för uppmärksamet
  • Enorma infomängder filtreras till en hanterbar mängd
105
Q

Öga tar emot bild

A
  1. Hornhinna och lins fokuserar bild på näthinnan
  2. tas emot av receptorer på näthinnan, stavar och tappar
    Skymning används både stavar och tappar, kallas mesopiskt seende
106
Q

Tappar

A

Används för dagseende, är fototopiska.
Ser rött, grönt och blått ljus. Maximal känslighet för gulgrönt-ljus

107
Q

Stavar

A

Används för mörkerseende, skotopiskt
- Maximalt känsliga för grönt och blått ljus

108
Q

Receptiva fält, öga till hjärna

A
  • varje receptor har ett receptivt fält som reagerar på ljus
  • Receptorn avfyrar ej vid mörker eller fel våglängd/ljus
  • Receptorns responser förs till ganglieceller på näthinnan
  • gangliecellernas koppling mynnar ut på synnerven
109
Q

Ganglieceller har mer komplexa fält och har 2 olika typer

A
  • On-center exciteras av ljus i centrum och inhiberas av omgivande ljus
  • Off-center exciteras av ljus i omgivning och inhiberas av ljus i centrum
110
Q

Konsekvens av gangliecellens 2 typer, mindre

A

Bara en liten del av inkommande ljus leder till respons. Detta eftersom ögat inte är känsligt för totalmängd ljus utan för kontraster. Flesta gangliecellerna reagerar alltså inte på ljusstyrka utan på kontraster.
Kanter mellan objekt och bakgrund, kontrast, objekt mot en bakgrund upptäcks
Ex kamouflage minskar kontrast mot objekt och bakgrund
Ganglieceller betonar kanter

111
Q

Lateral inhibition

A

Neuron inhiberas från avfyrning från avgränsade neuron.

112
Q

Direkt perception

A

Betonar bottom-up processer

113
Q

Konstruktivism (perception)

A

Betoning av top-down processer

114
Q

Direkt perception - ekologiskt perspektiv

A

Synlighet förbättras av rörelse
Perceptuell värld är i hög grad dynamisk
- Perception är för handling
- Individ interagerar med omgivningen, ingen passiv observatör
3 huvudbegrepp:
- texturgradienter, förändringar i täthet
- Affordances, erbjudanden
- Ambient optical flow, rörligt visuellt flöde

115
Q

Texturgradienter

A
  • Hastigheten av förändring av täthet i texturelement specifierar orientering och lutning av ett föremål
  • Skillnad i storlek mellan texturelement nära observatören och hos element nära ett visst föremål bestämmer avståndet till föremålet
116
Q

Affordances

A
  • Relationer som existerar och inte kräver förkunskaper, ex att se en kaffekopp
  • Man ser direkt vad något erbjuder/vad man kan/ska göra med det
  • Ex orangutang som gavs hammare
117
Q

Ambient optic array (optic flow)

A

Omgivande rörligt visuellt flöde ger tydlig information om ett objekts läge i rymden.
- rörelse varierar i förhållande till individens rörelse, ex om vi rör oss rakt mot ett objekt upplevs punkten som orörlig men runtom oss rör sig utåt

118
Q

Konstruktivistisk approach till perception

A
  • Erfarenhet påverkar hur vi upplever omvärlden
  • Mellan sinnesintryck och upplevelse finns en konstruktiv process av omedvetna slutsatser
    Ex Ponzi-illusionen vi baserar vår perception på världens 3 dimensioner
119
Q

Ventrala systemet

A
  • Bearbetar fina detaljer
  • Kunskapsbaserade lagrade representationer av objekt
  • Medvetande
120
Q

Dorsalt system

A

Är snabbare
- Rörelse
- Styr handling relativt till individens orientering

121
Q

Dubbel dissaccosiation

A

Patient med vetntral skada som hardålig visuell uppfattning av föremåls form men kan göra korrekta handrörelser mot föremål, patient med dorsal skada har motsatt mönster

122
Q

Inattentional blindeness

A

Vi kan inte bearbeta all information och behöver därför sålla bort vissa saker
Kan göras på olika sätt:
- Spatialt baserad uppmärksamhet
- Egenskapsbaserad uppmärksamhet
- Objekt baserad uppmärksamhet
-

123
Q

Spatialt baserad uppmärksamhet (kopplas till inattentional blindness)

A

Placerar uppmärksamhet där mest info förväntas, ex där fara kan dyka upp

124
Q

Egenskapsbaserad uppmärksamhet

A

Uppmärksamhet på färg, rörelse och ljud
Uppmärksamhet riktad mot ex en specifik färg kan påverka saker som högre olycksfrekvens vid bilkörning

125
Q

Objektbaserad uppmärksamhet

A

Fokuseras på vanligaste objekt, ex bilar vid bilkörning
Mindre fokus på fotgängare eller motorcyklister

126
Q

Exogen kontroll

A

Höga ljud, blinkande ljus
Sensory conspicuity - salience - Preattentional features (nödvändig) - attention conspicuity

127
Q

Endogen kontroll

A

Inom individen, förväntningar
Stoppskyltar upptäcktes oftare på förväntade platser
LBFS-uppmärksamhet

128
Q

Multiple resources theory, bilar

A
  • Uppmärksamhet är begränsad
  • Konversation är auditiv
  • Bilkörningsmoment i huvudsak övervakning av visuell omgivning
  • Men interferens pga ex aktivering av visuellt minne under konversation
129
Q

Fusiforma ansiktsområdet FFA

A

Speciell modul i hjärnan för ansiktsigenkänning
Ansikten som är upp o ner är svåra

130
Q

Prosopagnosi

A

Kan bero av hjärnskada eller vara medfött
Face blindness,

131
Q

Ansiktsidentifikation

A
  • ## Bra på känna igen bekanta men dålig på obekanta
132
Q

variabler som påverkar ögonvittnesutsagor

A
  • Estimator variabler, inte under rättsystemets kontroll, ex ljus, avstånd
  • System variabler, kan kontrolleras ex antal vid en vittenskonfrontation
133
Q

Estimator variabler

A
  • Etnicitet
  • exponeringstid
  • ljus och avstånd
  • retentionsintervall
  • stress
  • Vapenfokus
134
Q

Systemvariabler policy

A
  1. Administratör ska inte veta vem som är skyldig
  2. Vittnet ska varnas för att förövaren kanske inte är med
  3. Figuranter som passar in på vittnets utsaga ska väljas
  4. Vittnet ska ange sin säkerhet omedelbart efter identifikationen

Ev 5. Sekventiell procedur, ranka efter mest till minst trolig. Leder till färre felaktiga utpekande men också färre korrekta

135
Q

Diagnosticity ratio

A

Kvot mellan korrekta och falska utpekanden.
Sannolikhet att ett vittne har rätt men svårt att tolka pga 2 komponenter
Sekventiella konfrontationer har högre DR

136
Q

Signal detection analys

A
  • Sekventiella procedurer ger endast färre utpekanden, response bias
  • ## Simultana procedurer ger diskriminabilitet
137
Q

Fantombilder 1a generation

A

Identikit, photofit
Använde foton eller teckningar av isolerade ansiktsegenskaper, inte mer pålitliga än teckningar från minne

138
Q

Fantombilder 2a generation

A

E-fit:
Datorbilder, holistisk, intervjuare fyller i på textskärmar utifrån vittnets beskrivning, bra igenkänning av berömda personer

139
Q

Fantombilder 3e generation

A

EvoFIT och E-FIT-V
Presentation av matris med olika ansikten vittnet väljer det som är mest likt mer än fyra gånger mer korrekta svar än generation 1

140
Q

Glasgow face matching test

A

Inget samband mellan erfarenhet och förmåga, nödvändigt med hög reliabilitet och kan användas för vittnets tillförlitlighet

141
Q

Kan man träna upp igenkännare av ansikten?

A
  • Ansiktsigenkänning är hard-wired
  • Problem med avsaknad av feedback
  • Vissa effekter av träning med feedback
  • ## välja ut superigenkännare? ny studie visar stabila individuella skillnader, genetisk komponent?
142
Q

Baddeleys arbetsminnesmodell

A

Centrala exekutiven styr och samverkar mellan visuospatiala sketchpad, fonologiska loopen och episodiska bufferten.
Centrala exekutiven styr genom kontrollprocesser - exekutiva funktioner. Upprätthålla och uppdatera mål, övervaka och korrigera fel, schemalägga responser, hålla minnen vid liv, inhibera irrelevant info, återhämta info från LTM, koordinera aktivitet
Interaktivt system som sammankopplar perception med långtidsminne, ett gränssnitt mellan kognition och handling

143
Q

Central executive - Exekutiva funktioner

A

Tre kärnfunktioner:
- Inhibition, att motstå yttre störning och upprätthålla fokus
- Hantering av arbetsminne
- Kognitiv flexibilitet, att se saker från olika perspektiv

144
Q

Embedded process theory

A

Arbetsminne är bara uppmärksamhet fokuserat på långtidsminne.

145
Q

Arbetsminne kognitivt åldrande

A
  • Centralt för åldersrelaterade nedsättningar i olika kognitiva funktioner.
    Som långtidsminne, språk, problemlösning, beslutsfattande
  • Äldre uppvisar brister i förmåga att manipulera arbetsminnets innehåll, speciellt i uppgifter som kräver dynamisk och flexibel minneskontroll (centrala exekutiven).
  • I uppgifter som kräver exekutiv kontroll har äldre högre aktivering av dorsolateral PFC eftersom minskad neural aktivitet kräver högre aktivering
  • Minskad inhibitorisk kontroll
  • Arbetsminne störs i högre grad av proaktiv interferens
146
Q

Kognitivt åldrande, negativ priming

A
  • Långsam respons för tidigare ignorerat objekt
    1. deltagare ser ett rött och ett grönt objekt ovanpå varandra
    2. De ska komma ihåg den röda och glömma bort den gröna
    3. I nästa fas ska de så snabbt som möjligt ange ett rött objekt
    Negativ priming leder till att deltagare är långsammare på att namnge ett tidigare ignorerat föremål, mindre negativ priming hos äldre
147
Q

Kognitivt åldrande träning (3 typer för att motverka)

A

Exekutiva funktioner kan förbättras med träning:
- Target-training, man blir bättre på en specifik träningsuppgift
- Near-transfer, förbättring på relaterad och otränad uppgift
- Far-transfer förbättring på otränad och orelaterad uppgift
Far-transfer kräver träning som innehåller exekutiv kontroll, snabb bearbetning, uppmärksamhet- adaptiv minnesträning ex N-back uppgiften

148
Q

Kognitiv träning N-back uppgiften

A

Man ska identifiera om ett presenterat stimulus är identiskt med ett tidigare presenterat, varje ny presentation kräver uppdatering av minne och inhibering av tidigare item som skulle kommas ihåg, deltagaren måste uppdatera “targeten”
Ger far transfer effekt på bearbetningshastighet och episodiskt minne, ger near transfer effekt på korttidsminne

149
Q

Vardagsaktiviteter som ger motståndskraft mot kognitivt åldrande

A
  • Flerspråkighet associeras med bättre exekutiv kontroll
  • Pianoträning minst 3 mån
  • Fysisk aktivitet - aerobics, ger tillväxt i hjärnvolym, frontallob, exekutiv kontroll
150
Q

Situation awareness SA

A

Mental modell av situationen:
1. Perception av objekt i omgivningen
2. Förståelse av nuvarande situation
3. Prediktion av framtida utveckling
Bygga en korrekt och fullständig bild av omgivningen

151
Q

Triple code model för numerrepresenation

A

Nummer representeras i 3 koder:
- Verbal kod kopplad till fonologiska loopen
- Visuell kod kopplad till visuospatial sketchpad
- Analog kod, evolutionärt ursprunglig för representation av antal, ger betydelse åt nummer

152
Q

Analog representation av nummer The numerical distance effect

A

The numerical distance effect, människor är bättre på att göra en jämförelse mellan 2 tal som har stort numeriskt avstånd än om det är litet.

153
Q

Approximate number system ANS

A

System för att snabbt göra ungefärlig uppskattning antal analogt och oprecist, finns hos nyfödda och djur.
Fungerar som primär semantisk, analog representation av antal på vilken symboliska siffror mappas

154
Q

Numeroner

A

Neuroner som upptäcker antal, “sjuheten” hos objekt

155
Q

Elaboration (elaborativ inkodning)

A

Semantisk bearbetning fungerar för att involvera mer elaboration av minnesspåret, många kopplingar görs mellan det nya minnesspåret och tidigare minnesspår
Elaborativ inkodning skapar därför ett minnesspår som lättare kan återhämtas i framtiden då det finns fler vägar till återhämtning

156
Q

Visualisering, dual coding theory

A

Lättare att minnas konkreta än abstrakta ord
Konkreta ord lagras in dubbelt upp, utöver verbal kod så även visuell kod, dessutom ännu mer effektivt med interaktiva bilder som Groda-Piano

157
Q

Mind-maps

A

Användbar minnesteknik där man skapar diagram som organiserar anteckningar genom att gruppera relaterade saker till varandra

158
Q

Mnemonics

A

Lättare att komma ihåg meningsfullt material. Men ibland måste vi minnas saker som mobilnummer och liknande och lära us utantill, rote learning.
Vi kan använda första bokstavs eller rimtekniker, eller chunking

159
Q

Loci-metoden mnemonics

A

Associera objekt du ska komma ihåg med en viss plats, mind palace. Fungera bäst med bekanta platser.

160
Q

Varför visuospatial förmåga så viktigt för minne?

A

Minne ska hjälpa individen hitta i sin omgivning, möjliggörs av hippocampla platsceller som avfyrar selektivt vid vissa platser. Upprätthåller en representation av omgivningen, kognitiv data

161
Q

Ansiktsnamnmetoden mnemonics

A

För att komma ihåg namn:
- Föreställer sig ord eller bild som liknar personens namn
- Associera utmärkande drag i personens ansikte med denna representation
Är ansträngande men kan vara effektivt

162
Q

Nyckelordsmetoden mnemonics

A

Vid språkinlärning:
- Tänk på ord i modersmålet som liknar ord i annat språk
- ex pasto o pasta
- Gör en mental bild, ex pasta som ligger i gräs
-

163
Q

Klädnypeord/peg-words mnemonics

A

För att memorera siffersekvenser:
- Associera siffror med rim, one is bun, 2 is shoe osv
- Ska historia från dessa för att minnas

164
Q

Principer bakom minnestekniker

A
  • Meningsfylld inkodning (tidigare kunskap, visualisering)
  • Strukturerad återhämtning (ledtrådar)
  • Övning (mycket snabb bearbetning)
165
Q

Prospektivt minne

A

Att komma ihåg en intention. Ex att ta medicin vid en viss tidpunkt, minnesfel kan få fatala konsekvenser, ålder och delad uppmärksamhet är riskfaktorer
- Att para ihop cue med vad eller när, övervaka omgivningen i sökande efter cue

166
Q

Encoding specificity principen

A

En ledtråd måste innehålla något från originella minnesspåret för att vara effektivt, överlapp mellan egenskaper i återhämtningsledtrådar och det som ursprungligen kodades in.

166
Q

Encoding specificity principen

A

En ledtråd måste innehålla något från originella minnesspåret för att vara effektivt, överlapp mellan egenskaper i återhämtningsledtrådar och det som ursprungligen kodades in.
Feature overlap - kontext och involverar omgivningen
Återställande av kontext kan kraftigt stärka minne
Grad av överlapp bestämmer återhämtningsförmåga

167
Q

The testing effect

A

Minns bättre om man svarat på frågor om material.
Att försöka minnas vad som stod leder till bättre inlärning än att läsa texten igen.
Mest effektiva inlärningstekniken

168
Q

Retrieval induced forgetting

A

Inhibitorisk mekanism. Återhämtning leder till starka minnesspår men på bekostnad av närliggande minnen ex äpple o minnas andra frutker

169
Q

Encoding variability hypothesis

A

Reaktivering av samma bearbetning vid närliggande sessioner.
Åtskiljda sessioner bearbetning skiljer sig åt
Mer varierande inkodning och minnesspår

170
Q

Storage strength och retrieval strength

A

SS, hur stark är inkodningen? (lagringen)
RS, Hur lätt kan ett visst minne återhämtas vid en tidpunkt?

171
Q

Metaminne

A

Estimat av styrkan i egna minnen. Baseras ofta på retrieval strength.

172
Q

Skillnader minne i labbet och vardagen

A
  • Minne i vardagen rör personliga erfarenheter med betydelse, labbet, orienterat mål, labbet rör ofta saker inte intresse eller mål
  • Minne vardag kvalitativa mått, labbet kvantitativa
  • Labbet krävs svara rätt på så mycket som möjligt, i vardagen selektiva minnen med motiv
173
Q

Självbiografiskt minne (autobiographical memory)

A

Minne för händelser vi själva varit med om.
Tre funktioner:
- Vägledning, styra framtida beteende och beslut
- Social funktion, samspel med andra och gruppsammanhållning
- Självidentitet, vem är jag?

174
Q

Cross witness contamination, kan bero på?

A

Att ge information om vad ett annat vittne sagt kan påverka vad nästa säger.
Ex bombning, fel kille stoppad
- Socialt tryck
- Tvivel på eget minne
- Misinformation effect

175
Q

Falska minnen genom suggestion

A

U-studenter, minns du brottet? försök minnas, de flesta minns, visualisera
70% fick falska minnen

176
Q

Misinformation

A

Missvisande info som presenteras för en person efter ett event som kommer påverka hur personen minns det.

177
Q

Förklaring misinformation Trace replacement theory

A

Trace replacement theory, delar av det ursprungliga minnet ersätts med de nya suggestionerna.
- Vanligt att ursprungliga minnet kan återhämtas
- Source missattribution, minns inte vart ett minne kommer från.
- Retrieval induced forgetting, minnas vissa saker leder till att man glömmer andra
- Omkonsolidering efter återhämtning

178
Q

Kognitiv intervju

A

Utvecklat av psykologer, mer komplex än SAI.
- Berätta allting (ostört o utan avbrott)
- Mentalt återinförande av sammanhanget, (se vad som hände och försök känna på samma sätt)
- Berätta händelser i olika ordningsföljder (Omvänd kronologi)
- Byt perspektiv, (Vittnet ser händelsen från annan synvinkel)

179
Q

Vad är ett bra beslut? 2 faktorer

A

Man tar in probability och utility och gör en bedömning

180
Q

Multi attribute utility measurement (MAU)

A

Varje utfall av ett beslut har olika attribut med olika värde för individen.
1. Identifiera relevanta attribut
2. Rangordna attributen, vad är viktigast?
3. Sätt poäng för båda besluten och deras attribut, räkna ut genom att multiplicera vikterna med poängen

181
Q

Gigerenzers evolutionära argument för naturliga frekvenser

A
  • Sannolikhet och sannolikhetslära är kulturella produkter
  • I vår evolutionära historia har vi varit omgivna av naturliga frekvenser av händelser
  • Våra kognitiva är inställda för att arbeta med naturliga frekvenser och inte sannolikhet
182
Q

Cognitive appraisals

A

Tolkning av situation som påverkar emotioner.

183
Q

Processing evaluation theory

A

Uppgiftsirrelevanta tankar försämrar bearbetningseffekten
Konkurrerar om uppmärksamhet och påverkar arbetsminne negativt,
Inte nödvändigtvis sämre prestation men jobbigare

184
Q

Mood congruency effect

A

Mer sannolikt att en individ plockar fram ett minne som överensstämmer med personens aktuella sinnestillstånd, än att en plockar fram minne som inte är kongruent

185
Q

State-dependent learning

A

Humöröverenstämmelse, inkodning o återhämtning

186
Q

Attention biases

A

Tendens att ett informationsbearbetande system favoriserar viss typ av info framför annan

187
Q

Emotional stroop

A

Långsammare namngivning vid emotionella ord, mer för individer med hög trait anxiety
Inte egentligen en stroop effekt
Mekanism som reagerar på hot genom att tillfälligt avbryta all kognitiv aktivitet

Termin 2 (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions