Socialpsykologi T2 Flashcards
1
Q
Socialpsykologi
A
Läran om hur folks tankar, känslor och beteenden influeras av verklig, underförstådd eller föreställd närvaro av andra
2
Q
Confirmation bias
A
Tendens att söka, skapa eller tolka information på ett sådant sätt att det verifierar ens egna sätt att tänka.
3
Q
Varför ses inte personlighet och personality traits längre som en huvudsaklig anledning bakom vårat beteende?
A
- Finns väldigt lite bevis för stabila personality traits. Människor beter sig olika vid olika tidpunkter och över olika situationer, de påverkas alltså av situation och kontext.
- Om personlighet definieras som stabilt beteende över kontext är det snarare något som bör förklaras än att användas för att förklaras.
4
Q
Reductionism
A
Att förklara ett fenomen genom att göra en analys på lägre nivå.
Exempelvis samhället, grupper i samhället, interpersonella processer osv
5
Q
Social cognition
A
Kognitiva processer och strukturer som influerar och är influerade av socialt beteende
6
Q
Attribution
A
Process där vi kommer fram till en anledning för vårt eller andras beteende
7
Q
Cognitive miser
A
En modell inom social kognition som menar att människor använder de minst komplexa och krävande kognitionerna som kan producera generellt adaptivt beteende
8
Q
Motivated tactician
A
En modell inom social kognition som karaktäriserar människor för att ha flertalet kognitiva strategier tillgängliga, vilka de väljer mellan baserat på personliga mål, motivationer och behov
9
Q
Central traits
A
Traits som har oproportioneligt inflytande på det slutgiltiga intrycket, de som skapar vår personlighet, ex snäll och lojal
10
Q
Peripheral traits
A
Traits som har ett osignifikant inflytande på konfigurationen av det slutgiltiga intrycket.
Deras frånvaro eller närvaro säger inte s mycket om andra personlighetsdrag, ex om någon är sarkastisk säger det kanske att de är cyniska men inte så mycket mer om hur personen är eller vilka andra drag den har.
11
Q
Configural Model
A
Asch’s gestalt baserade modell för intrycks konfiguration, där central traits spelar en oproportionelig roll i att forma det slutliga intrycket.
12
Q
Primacy effect
A
Tidigare presenterad information har betydligt större inflytande på vår sociala kognition
13
Q
Recency effect
A
Den senaste informationen presenterad för oss har betydligt större inflytande på vår sociala kognition.
14
Q
Personal constructs
A
Idiosynkratiska och personliga sätt att karaktärisera andra. Ex om man tycker det är viktigt att kategorisera människor främst efter humor eller intelligens
15
Q
Implicit personality theories
A
personliga sätt att karaktärisera andra och förklara deras beteende
16
Q
Stereotyp
A
En delad och simplifierad värderande bild av en social grupp och dess medlemmar
17
Q
Social judgeability
A
Perception om huruvida det är okej att döma ett specifikt mål.
18
Q
Kognitiv algebra
A
Inriktning till studerandet av intrycks formation som fokuserar på hur folk kombinerar attribut som har valens till ett övergripande positivt eller negativt intryck
19
Q
Tre principiella modeller för kognitiv algebra
A
- Summation
- Averaging
- Weighted averaging
20
Q
Summation
A
En metod för att forma positivt eller negativt intryck genom att summera valensen av alla konstituerande person-attribut
21
Q
Averaging
A
En metod för att forma positiva eller negativa intryck genom att ta medelvärdet från alla konstituerande person-attribut
22
Q
Weighted averaging
A
Metod för att forma positiva eller negativa intryck genom att först väga och sen ta fram medelvärdet för valensen av alla konstituerande person-attribut
23
Q
Schema
A
Kognitiv struktur som representerar kunskap om ett koncept eller typ av stimulus, dess attribut och relationen mellan dessa attribut
24
Q
Script
A
Ett schema om ett event
25
Roles
Beteendemönster som skiljer mellan olika aktiviteter inom gruppen och som hänger ihop med varandra för gruppens bästa
26
Fuzzy sets
Kategorier anses vara "fuzzy sets" av drag organiserade runt en prototyp.
27
Prototype
Kognitiv representation av typiska/ideala definierande drag av en kategori
28
Family resemblance
Definierande egenskap för medlemskap inom en kategori
29
Exemplars
Specifika instanser av en medlem i en kategori
30
Associative network
Model av minne där noder eller ideer är sammanhängande via associativa länkar som kognitiv aktivation sprids via.
31
Accentuation principle
Kategorisering betonar upplevda likheter inom och mellan olika grupper inom dimensioner som folk tror korrelerar med kategoriseringen. Effekten amplifieras där kategoriseringen och/eller dimensionen har subjektivt värde, relevans eller betydelse.
- Kategoriseringen av ett stimuli skapar en perceptuell accentuering av intra-kategoriska likheter och intra-kategoriska skillnader för dimensioner som tros korrelera med kategoriseringen
- Accentuerings effekten förstärks när kategoriseringen har värde, relevans eller betydelse för individen
- Accentuerings-effekten är mest tydlig när folk är osäkra gällande dimensionen av bedömning, ex var accentueringen större för belgare som gjorde längd uppskattningar i inches och för amerikaner som gjorde det i cm
Skillnaden mellan kategorier överdrivs och skillnaden mellan kategorier minimeras
32
Social identity theory
Teori om gruppmedlemskap och inom-gruppsrelationer baserade på självkategorisering, social jämförelse och konstruktionen av delad själv-definition i termer av ingrupps definierande egenskaper
Delen av ens självkoncept som grundar sig i att vara medlem i specifika grupper
33
Self-categorization theory
Teorin om hur processen att kategorisera sig själv som en gruppmedlem producerar social identitet och grupp/mellangrupps - beteenden
34
Accesibility
Lätthet att minnas scheman eller kategorier som vi redan har i huvet.
35
Bookkeeping
Stegvis ändring av scheman genom akkumulation av delar av schema-inkonsekvent information
36
Conversion
Plötsliga schema ändringar som en konsekvens av gradvis akkumulation av schema-inkonsekvent information
37
Subtyping
Förändring av scheman som en konsekvens av schema-inkonsekvent information som leder till skapandet av subkategorier.
38
Salience
Egenskaper hos ett stimuli och får det att dra till sig uppmärksamhet framför andra stimuli
39
Priming
Aktivering av tillgängliga kategorier eller scheman som influerar hur vi processar ny information
40
Normative models
Ideala processer för att skapa säkra sociala inferenser
41
Behavioural decision theory
Uppsättning av normativa modeller för att skapa träffsäkra sociala inferenser.
Vad normativa modeller kollektivt är kända som
42
Regression
Tendens för de första observationerna av en kategori att vara mer extrema än senare observationer
43
Base-rate information
Blek, faktiskt och statistisk information om en hel klass av händelser
44
Illusory correlation
Kognitivt överdrivande av samförekommst av 2 stimuli eller event, eller uppfattningen av samförekomst där ingen finns
45
Associative meaning
Illusorisk korrelation där items ses som att höra ihop för att de borde, detta på bas av tidigare förväntningar
46
Paired distinctiveness
Illusorisk korrelation där items antas höra ihop eftersom de delar någon ovanlig egenskap
47
Heuristics
Kognitiva genvägar som förser adekvata, träffsäkra inferenser för de flesta de flesta gångerna
48
Representativeness heuristics
En kognitiv genväg där saker tilldelas kategorier baserat på allmän likhet till en kategori
49
Availability heuristic
Kognitiv genväg där frekvensen eller sannolikheten för ett event är baserad på hur snabbt instanser eller associationer kommer till minnet
50
anchoring and adjustement
kognitiv genväg där inferenser är knutna till initiella standards eller scheman
51
Internal attribution
Vill tillskriver interna anledning till vårt eller andras beteende
52
External attribution
Vi tillskriver externa anledningar till vårt eller andras beteende
53
Correspondent inference
Kausal attribution av beteende till underliggande dispositioner, ex att någon gör något snällt för att de är snälla
54
Non-common effects
Effekter av beteende som är relativt exklusiva för det beteendet än för andra beteenden
55
Outcome bias
Tron att resultat av beteende var avsiktliga från personen som utförde beteendet
56
Hedonisk relevans
Syftar till beteende som har viktiga, direkta konsekvenser för en själv
57
Personalism
Beteende som verkar vara direkt menat för att gynna eller skada sig själv snarare än andra
58
Covariation model
Kelleys teori om kausal attribution. Folk gör attribution till beteende till den faktor som samvarierar mest med beteendet.
Innefattar:
- Consistency information
- Distinctiveness information
- Consensus information
59
Consistency information
Information om hur mycket beteende Y alltid sker tillsammans med stimulus X
60
Distinctiveness information
Information om en persons reaktion sker endast av et stimulus eller om det är en vanlig reaktion till flertalet stimuli
61
Consensus information
Information om hur mycket andra personer reagerar på samma sätt mot stimulus X
62
Causal schemata
Erfarenhetsbaserad tro om hur specifika typer av orsaker interagerar för att producera en effekt
63
Self-perception theory
Vi får kunskap om oss själva endast genom att göra self-attributions exempelvis drar vi slutsatser om våra attityder från vårt egna beteende
64
Attributional style
En individuell/personlig predisposition att göra en specifik typ av kausal attribution för ett beteende.
65
Cognitive miser
En modell inom social kognition som karaktäriserar folk för att använda de minst ansträngande kognitionerna som kan producera generellt adaptivt beteende.
66
Motivated tactician
Folk använder heuristics (kognitiva genvägar) för att producera generellt adaptivt beteende
67
Correspondence bias
En attribution bias där folk har en ökad tendens att se beteende som korresponderande med underliggande attityder
68
Fundamental attribution error
Bias där vi hellre placerar interna/personliga attributioner till andra snarare än sittuationella
69
Essentialism
Ihållande tendens att se beteende som reflekterande av medfödda och oföränderliga egenskaper av människor eller gruppen de tillhör
70
Förklaringar till correspondence bias
- Focus of attention, beteendet är mer salient än bakgrunden
- Differential forgetting, Folk tenderar att glömma situationella faktorer oftare än personliga
- Linguistic facilitation, det engelska språket gör det lätt att beskriva ett beteende och aktören i samma termer
71
Actor-observer effect
Tendens att attribuera vårt beteende till situationella faktorer och andras till interna
72
False consensus effect
Ser vårt beteende som mer vanligt än det faktiskt är.
73
Self serving bias
Attributionella snevridningar där vi applicerar personlig attribution till framgång och situationell till misslyckanden, i syfte att stärka och skydda självkänsla och självfötroende
74
Self-handicapping
Att innan uutryckligen säga externa attributioner till vårt förutspådda misslyckande eller dåliga prestation
75
Illusion of controll
Tron att vi har mer kontroll över vår egna värld än vi faktiskt har
76
Intergroup attribution
Vi gör attributioner om vårt eller andras beteende som orsakat av vår grupptillhörighet/vilken grupp vi tillhör
77
Ethnocentrism
Värderande preferens för alla aspekter av våran grupp relativt till andra grupper
78
Ultimate attribution error
Tendens att attribuera dåligt utgrupps beteende och gott ingruppsbeteende till interna attributioner och vice versa
79
Social identity theory
Teori om gruppmedlemskap och intergrupp-relationer baserad på self-categorization, social comparison och konstruktionen av delad själv-definition i termer som definierar ens ingrupp.
Eftersom folk skapar sin identitet från grupperna de tillhör är de mer benägna att vilja bibehålla en mer positivt bild av sin grupp än relevanta utgrupper.
80
Social representations
Kollektiva utarbetade förklaringar av okända eller komplexa fenomen som transformerar de till familiära eller simpla former
81
Constructs
Abstrakta eller teoretiska, koncept eller variabler som inte är observerbara och används för att förklara eller klargöra ett fenomen.
82
Symbolic interactionism
Teori om hur självet kommer fram genom mänsklig interaktion, som involverar att folk delar symboler (språk och kroppsspråk), som vanligtvis är under samförstånd och representerar abstrakta egenskaper snarare än objekt.
83
Looking-glass self
Självet som kommer från att se oss själva som andra ser oss
84
Deindividuation
En process där folk förlorar sin känsla av social, individuell identitet vilket leder till ohämmat beteende.
85
Schema
Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett koncept eller typ av stimulus, samt dess attribut och relationen mellan dessa attribut
86
Self-discrepancy theory
Higgins teori om att vi gör en distinktion mellan, the actual, the ideal och the ought self. Och att self-comparisons här kommer klargöra själv-diskrepanser
87
Self-regulation
Strategier vi använder för att matcha vårt beteende till ought eller ideal self
88
Regulatory focus theory
Folk har 2 separata self regulatory systems som är ute efter att uppnå 2 olika mål:
- The promotion system
- The prevention system
89
The promotion system
Ett av de 2 systemen i regulatory focus theory. Detta system bryr sig om att uppnå individen mål och aspirationer, exempelvis studenter som söker sätt att förbättra sina betyg, hitta nya utmaningar och behandlar problem som intressanta obstacles att överkomma. Ens ideal
90
The prevention system
Ett av de 2 systemen i regulatory focus theory.
Bryr sig om att uppnå individens skyldigheter och obligationer. Ens Oughts. Exempelvis dessa studenter skulle undvika nya situationer eller människor och skulle fokusera mer på att undvika misslyckande än att få det högsta betyget
91
Self-preception theory
Vi får kunskap om oss själva endast genom själv-attributioner, exempelvis att vi endast har kunskap och drar slutsatser om våra attityder baserat på vårt beteende
92
Overjustification effect
När det saknas självklara externa anledningar till vårt beteende antar vi att vi fritt valt beteendet eftersom vi gillar det
93
Social comparison theory
Vi jämför vårt beteende och åsikter med andras för att skapa en korrekt och socialt accepterat sätt att tänka och bete sig
94
Self-evaluation maintenance modell
Folk som är fast vid att göra uppåt-jämförelser som skadar självkänslan som kan leda till att man underspelar eller förnekar likhet med den personen eller att man drar sig tillbaka från relationen med personen
95
BIRGing, basking in reflected glory
Namn-droppar för att länka ihop en med populära personer eller grupper och därmed öka/förbättra hur andra ser dig.
96
Social identity
Den del av "self-concept" som härstammar från vilka grupper vi tillhör
97
Personal identity
Den del av identitet som definieras av idiosynkratiska drag och nära personliga relationer
98
Social identity theory
Teori om gruppmedlemskap och inomgruppsrelationer som grundar sig i self-categorization, social comparison och den delade konstruktionen av self-definition i termer av ingrupps-definierande egenskaper
99
Self-categorization theory
Teori om hur processen att sätta sig själv i olika grupper påverkar social identitet, inomgrupps och grupps - beteenden
100
Prototype
Kognitiv representation av den mest typiska/ideala definierande egenskaperna för en kategori
101
Meta-contrast principle
Grupp prototyper definierar inte medel eller typiska grupp-attribut utan snarare ideala medlemmar eller attribut
102
Self-assesment
Motivationen att söka upp ny information om oss själva för att finna vilken typ av människa vi faktiskt är
103
Self-verification
Att söka upp information som stämmer överens med och bekräftar saker vi redan tror om oss själva
104
Self-enhancement
Motivationen att skapa och marknadsföra en positiv bild av sig själv
105
Self-affirmation theory
Teorin om att folk reducerar påverkan av hot mot sitt själv-koncept genom att genom att fokusera på och att bekräfta sin kompetens inom ett annat område
106
Stigma
Grupp attribut som medierar en negativ social värdering av gruppmedlemmar
107
Terror management theory
Den mest fundamentala motivationen är att reducerar terrorn av den ofrånkomliga döden. Självkänsla kan vara centralt implementerad i terror management.
108
Impression management
Folk använder olika strategier för att få andra personer att se de på ett positivt sätt
109
Self-monitoring
Noggrant kontrollera hur vi presenterar oss själva, det finns personliga och situationella skillnader när det kommer till detta.
110
Strategic self representation
1 self-promotion – trying to persuade others that you are competent;
2 ingratiation – trying to get others to like you;
3 intimidation – trying to get others to think you are dangerous;
4 exemplification – trying to get others to regard you as a morally respectable individual; and
5 supplication – trying to get others to take pity on you as helpless and needy.
111
Self-presentation
Ett medvetet försök att agera på ett sätt som skapar ett specifikt intryck, i de flesta fall skapar positiv syn av oss själva
112
Attitude
(1) - En relativt bestående gruppering av övertygelser, känslor och beteende-tendenser, mot socialt signifikanta grupper, objekt, event eller symboler
(2) - En generell känsla eller värdering - positiv eller negativ - om en person, objekt eller "issue"
113
One-component attitude model
En attityd består av affekt mot eller en bedömning av objektet
114
Two-component attitude model
En attityd består av en mental beredskap att agera och guidar värderande/bedömande responser
115
Three-component attitude model
En attityd består av kognitiva, beteende och affektiva komponenter. Denna uppdelning har uråldrigt ursprung och grundar sig i att tanke, känsla och agerande är centrala för mänskliga upplevelser
116
Stereotyp
Brett spriden och simplifierad bild av en social grupp och dess medlemmar
117
Cognitive consistency theory
En grupp av attityd teorier som påtrycker att folk vill uppnå intern konsistens, order och överenskommelse mellan sina olika kognitioner
118
Kognition
Den kunskap, tro, tankar och ideer vi har om sig själva och deras miljö.
Kan också referera till mentala processer som vi får kunskap genom, inkluderar perception, minne och tanke.
119
Balance theory
Folk föredrar attityder som är konsistenta med varandra mer än de som inte är det.
BALANCED TRIAD
120
Sociokognitiv model
Attityd teori som understryker en värderande komponent. Kunskap om ett objekt är representerat i minne tillsammans med en sammanfattning av hur det bör värderas
121
Information processing
Värdering av information, i relation till attityder, de medel folk får kunskap på och formen samt förändringen av attityder
122
Information integration theory
Teorin om att vi använder kognitiv algebra för konstruera attityder utifrån information vi får om objekt
123
Kognitiv algebra
En inriktning inom studerandet av intrycks formation. Kognitiv algebra innebär att vi kombinerar attribut som har valens till ett övergripligt positivt eller negativt intryck
124
Theory of reasoned action
Teorin om relationer mellan beteende och attityder.
En specifik attityd med normativ support predicerar en intention att agera, vilket i sin tur predicerar faktiskt beteende
125
Theory of planned behaviour
En modifiering av theory of reasoned action. Som menar att prediktionen av beteende som görs genom attityder förbättras om människor tror att de har kontroll över det specifika beteendet.
126
Protection motivation theory
Att anta ett hälsosamt beteende kräver kognitiv balansering mellan det upplevda hotet av ohälsa och våra möjligheter till att hantera de beteende förändringar som krävs.
127
Automatic activation
Attityder som har en stark värderande länk till situationella ledtrådar/cues är mer sannolika att komma rakt till medvetandet från minnet automatiskt.
128
Moderator variable
En variabel som kvalificerar en annars simpel hypotes med ett synsätt för att stärka dess prediktiva styrka.
Ex A orsakar B men endast när moderator variabeln C är närvarande
129
Attitude formation
Processen av att forma våra attityder. Görs främst från våra egna upplevelser, influerandet från andra och våra emotionella reaktioner
130
Mere exposure effect
Att bara utsättas för ett stimuli flera gånger kommer leda till att vi gillar det mer
131
Evaluative conditioning
Ett stimuli kommer gillas mer eller gillas mindre om det konsistent paras ihop med stimuli som är positiva eller negativa
132
Spreading attitude effect
En gillad eller ogillad person (eller attitude object) kan påverka både en annan person direkt knuten till den första men också folk som endast är relaterade på något vis till den andra personen
133
Modelling (observational learning)
Tendens för en person att reproducera beteende, attityder och emotionella responser som visats av en verklig eller symbolisk modell.
134
Values
Ett högre tanke-koncept som ger struktur för att organisera attityder
135
Ideology
En systematisk interrelaterad samling av troer vars främsta funktion är förklaring.
Det begränsar tänkande vilket gör det svårt för individen att undkomma dess formning/MOULD???
136
Expectancy value model
Direkt upplevelse med ett "attitude object" säger oss hur mycket det objektet borde gillas eller ogillas i framtiden
137
Semantic differential
Ett sätt att mäta attityder som frågar om uppskattning på en skala sammansatt av bipolära adjektiv.
138
Relative homogenity effect
Tendens att se medlemmar av utgrupper som alla likadana men medlemmar av in-gruppen som mer olika/differentierade
139
Priming
Aktivering av tillgängliga kategorier eller scheman i vårt minne som influerar hur vi processar ny information
140
Attitude change
Alla signifikanta ändringar av en individs attityd. I en övertalningsprocess innefattar detta kommunikatören, kommunikationen, mediumet som används och åhörarnas karaktäristika.
Attityd förändring kan även ske genom att få en person att begå ett beteende som motsäger deras attityd.
141
Cognitive dissonance
Stadie av psykologisk spänning som skapas av att samtidigt ha 2 kognitioner som säger emot varandra. Folk är motiverade att minska denna spänning, oftast genom att ändra eller förneka en av kognitionerna.
Festinger föreslog att vi söker balans i våra attityder, vår tro och beteende och att vi försöker minska spänning mellan dessa element.
142
Persuasive communication
En meddelande ämnat att ändra åhörare attityd och beteende relaterat till attityden
143
Third-person effect
De flesta tror att de påverkas mindre av reklam än andra
144
Persuasion process 3 delar
Fungerar bäst att beskriva denna process som en interaktion av tre variabler:
- Källa, var denna process grundat sig
- Meddelande, kommunikation från en källa till åhörare
- åhörare, de man vill övertyga med denna process
145
Sleeper effect
Ett övertalande meddelandes inflytande ökar med tiden.
146
Disconfirmation bias
Tendens att lägga märke till, tillbakavisa och anse som svaga när det gäller argument som säger emot det vi tror på
147
Elaboration-likelihood model
Model för attityd-förändring. När folk lägger noggrann uppmärksamhet på ett meddelande använder de en central route för att processa det. Denna model tävlar med heuristic-systematic model.
148
Heuristic-systematic model
Modell för attityd-förändring. När folk lyssnar noggrant på ett meddelande så processar de det systematiskt, annars processar de informationen med hjälp av heuristiker (mentala genvägar).
Denna modell konkurrerar med elaboration-likelihood model
149
Compliance
ytlig, offentlig och övergående förändring i beteende och uttryckta attityder i respons till förfrågan, tvång eller grupptryck
150
Ingratiation
Strategiskt försök att få någon at gilla dig i syfte att uppnå compliance med en förfrågan
151
Reciprocity principle (reciprocity norm)
Kan referera till ett försök att få compliance genom att först göra en tjänst för någon annan eller till ömsesidig aggresion/attraktion
152
Multiple requests
Taktik för att få compliance genom 2 steg. Detta genom att det första förslaget fungerar som ett uppläggande för det andra, riktiga
Foot-in-the-door, door in the face and lowballing
153
Mindlessness
Att gå med på ett förslag/erbjudande utan att tänka på det. Ett litet erbjudande är sannolikt att accepteras trots att anledningen kan vara oäkta.
154
Cognitive consistency theory
Teorier om attityder som säger att individer strävar efter att bibehålla intern konsistens mellan sina kognitioner.
155
Effort justification
En speciell form av kognitiv dissonans. Inkonsistens upplevs när en individ lägger väldigt mycket ansträgning på ett medelmåttigt mål.
156
Induced compliance
En speciell form av kognitiv dissonans där inkonsistens upplevs eftersom en person övertalats att agera på ett vis som motsäger deras attityder.
157
Post-decisional conflict
Dissonans kopplad till att agera på ett motsägellsefullt vis i relation till sina attityder. Dissonansen kan minska genom att föra attityden i linje med beteendet
158
Reactance
Teorin om att människor vill bibehålla sin fira vilja att agera, så när de upplever att denna frihet håller på att tas från dem kommer de agera för att få tillbaka den
159
Social influence
Process där attityder och beteende influeras av verklig, insinuerad eller påhittad närvaro av andra.
160
Norms
Underförstådda beteende och attityd konformiteter som definierar gruppmedlemskap
161
Reference group
Term för en grupp som är psykologiskt signifikant för vårt beteende och attityder
162
Membership group
Term för den grupp vi tillhör, enligt något objektivt externt kriteria
163
Dual process-dependency model
Generell modell för social influence, där 2 separata processer agerar.
- Beroende av andra för social acceptans
- Beroende av andra för info om verkligheten
164
Power
kapacitet att influera andra samtidigt som man motstår deras försök att influera en själv
165
Agentic state
Ett sinnestillstånd som tänks karaktärisera obetingad lydnad, där folk som agenter för över personligt ansvar till personen som ger order
166
Conformity
Djupt rotad, privat och ihållande förändring i beteende och attityder pga grupptryck.
167
Informational influence
Att acceptera information från andra som bevis på saker i verkligheten
168
Normative influence
En influens att "conform"/konformeras till den positiva förväntingen andra har, för att få social acceptans eller undvika utfrysning
169
Referent informational social influence
Press att konformera till en grupp norm eftersom den definierar dig som gruppmedlem.
170
Minority influence
Processer av socialt inflytande där numeriska elelr "power-minoriteter" förändrar attityden hos majoriteten
171
Conformity bias
En tendens för folk inom socialpsykologi att klassificera grupp-inflytande som en one-way process, där individer eller minoriteter alltid conforms till majoriteten
172
Conversion effect
När minoriteters inflytande bidrar till en plötslig och dramatisk, intern och privat förändring av attityden hos majoriteten
173
Entitativity
Egenskapen hos en grupp som får en grupp att verka som en sammanhängande, enhetlig och distinkt entitet
174
Social facilitation
Närvaron av folk från samma art kommer leda till att väl inlärda eller lätta beteenden får en ökad prestation och vice versa
175
Drive theory
Teori som säger att endast närvaron av andra kommer skapa upphetsning och leda till motivation att utföra habituerade beteenden
176
Evaluation apprehension model
Säger att anledningen till att vi påverkas så starkt av andras närvaro är eftersom vi lärt oss att vara uppmärksamma på att och när vi blir bedömda
177
Distraction-conflict theory
Närvaron av andra är distraherande och leder till konflikt mellan att fokusera på vad man gör och de som kollar på
178
Process loss
Grupper presterar sämre än individer pga alla möjliga störningsfaktorer, inferenser etc som kan uppkomma mellan gruppmedlemmar
179
Coordination loss
Grupper presterar sämre än individer eftersom det uppstår problem när det kommer till att koordinera beteende
180
Ringelmann effect
Individuell ansträgning minskar ju större gruppen blir
181
Free rider effect
Kan kopplas ihop med social loafing.
Att få tillgång till fördelarna av att vara gruppmedlem, detta genom att undvika kostliga skyldigheter och låta andra medlemmar ådra sig de skyldigheterna
182
Cohesiveness
Egenskapen hos en grupp som affektivt binder folk som gruppmedlemmar som ger gruppen en känsla av solidaritet och enhetlighet
183
Expectation states theory
Roller i grupper skapas som en konsekvens av folks statusbaserade förväntningar om andras utförande:
- Specific statur characteristics, attribut som relaterar direkt till egenskaper av gruppens uppgift
- Diffuse status characteristic, attribut som inte relaterar direkt till förmåga inom uppgiften men är mer allmänt kända som goda eller dåliga egenskaper i samhället
184
Schism
Uppdelning av en grupp in i subgrupper som varierar i sina attityder, ideologier och värderingar
185
Subjective group dynamic
En process där normativa avvikare som avviker mot en ut-grupp behandlas sämre än de som avviker från än ut-grupp
186
Uncertainty identity theory
För att minska osäkerhet och kännas sig mer bekväm kring vilka de är väljer personer att identifiera sig med grupper som är distinkta, är tydligt definierade och har samförstådda normer
187
Social ostracism
Att bli utesluten från en grupp baserat på gemensamt samtycke
188
Ledarskap
Att få gruppmedlemmar att uppnå gruppens mål
189
Great person theory
Perspektiv på ledarskap som attribuerar effektivt ledarskap till medfödda eller förskaffade individuella egenskaper
190
3 olika typer av ledare
- Autocratic leaders
- Demokratiska ledare
- Laissez-Faire ledare
191
Autokratiska ledare
Ledare vars stil är baserad på att ge order till andra, organiserar aktiviter, gav order, var på avstånd och fokuserade endast på uppgiften de hade.
Gillade mindre, gruppdynamiken blir aggressiv, beroende och självorienterad.
Produktiviteten är hög med närvarande ledare och tvärtom
192
Demokratiska ledare
Ledare som har en stil som grundar sig i konsultation och att uppnå överenskommelse samt samtycke från andra gruppmedlemmar, ex frågar efter förslag, diskuterar med andra och beter sig som en vanlig gruppmedlem.
Gillade mer, dynamiken blir vänlig, uppgiftsorienterad och produktiviteten blir hög bpde med och utan ledare närvarande
193
Laissez-faire ledare
Ledare vars stil visar ointresse för gruppen, ex går därifrån och låter de hantera situationen själva.
Mindre omtyckta, dynamiken blir vänlig och inriktad på led.
Produktiviteten blir låg och ännu sämre när ledaren inte är närvarande
194
Leader behaviour description questionnaire (LBDQ)
En skala designad för att mäta ledarskaps-beteende. denna mäter iniating structure och consideration dimensions.
Iniating structure innebär att definiera gruppens mål och organisera medlemmar till att jobba mot det.
Consideration innebär att oroa sig för medlemmars välfärd och uppmuntra goda relationer etc mellan varanra
195
Contingency theories
Teorier om ledarskap som anser att ledarskaps effektivitet för specifika beteenden eller beteende stilar är beroende av naturen hos ledarskaps-situationen
196
Normative decision theory (ledarskap)
En teori om ledarskap som fokuserar på olika ledarskaps-stilars effektivitet när det kommer till gruppbeslut.
197
Path-goal theory (ledarskap)
En teori om ledarskap som också kan klassas som en transaktionell teori. Fokuserar på hur strukturering och övervägande beteenden motiverar följeslagare
198
Transactional leadership
Fokuserar på transaktion av resurser mellan ledare och följare, även en typ av ledarskap.
Främsta antagandet är att ledarskap är en process av utbyte.
199
Idiosyncrasy credit
Transaktionell teori som säger att följare belönar ledare för att uppnå gruppens mål genom att låta de vara relativt idiosynkratiska
200
Leader-member exchange theory
Effektivt ledarskap hänger på ledarens förmåga att utveckla kvalitetsrika, personliga relationer av utbyten med individuella medlemmar
201
Vertical dyad linkage model
Man menar främst att ledare skapar dyadiska relationer med gruppmedlemmar. I dessa relationer kan medlemmen behandlas som en nära och viktig gruppmedlem eller på ett mer avgränsat sätt som en ut-grupps medlem i förhållande till ledaren.
Individen behandlas alltså som en in-grupp eller ut-grupps-medlem
202
Transformational leadership
Inriktning mot ledarskap som fokuserar på sättet ledare transformerar gruppers mål och beteenden. Främst genom karisma.
Även en ledarstil baserad på karisma
203
Leader categorization theory
Vi har flera scheman om hur ledare bör vara, när en ledare klassas som en specifik typ av ledare fyller scheman in detaljer om hur denna ledare kommer att agera
204
Status characteristics theory (expectation states theory)
Attribuerar stort inflytande till de som besitter både task specific characteristics och diffuse status characteristics
205
Social identity theory of leadership
Development of social identity theory används för att förklara ledarskap som en identitets-process där prototypiska ledare i en framträdande grupp kommer vara mer effektiva än mindre prototypiska ledare
206
Relational model of authority in groups
Hur effektiv auktoritet inom grupper hänger på rättvisa mellan ledare och följare.
- Distributive justice, rättvisan i resultat av ett beslut
- Procedural fairness, rättvisan i processen som används för att få fram ett beslut
207
Glass ceiling
En osynlig barriär som hindrar kvinnor och minoriteter från att nå ledarskap i form av top-positioner
208
Role congruity theory
Människors schema för kvinnor och ledare stämmer ofta inte väl överens och därför utvärderar folk ofta kvinnor som sämre ledare
209
Stereotype threat
Rädslan för att leva upp till andras stereotyper om ens grupp och sig själv
210
Glass cliff
En tendens att kvinnor oftare än män tillsätts ledarroller för uppgifter med större sannolikhet att misslyckas
211
Social decision schemes
Explicita eller implicita regler för beslutsfattande som relaterar till individuella åsikter och gruppens slutgiltiga beslut
212
Social transition scheme
Metod för att kartlägga hur medlemmars åsikter förändras under en grupp diskussion
213
Brainstorming
Ohämmad produktion av så många ideer som möjligt i syfte att öka gruppen kreativitet och produktivitet.
214
Production blocking
Minskad individuell produktivitet och kreativitet i brainstorming grupper pga avbrytningar och att ta tur
215
Illusion of group effectivity
Erfaranhetsbaserad tro att vi producerar fler och bättre ideer i grupp än individuellt
216
Transactive memory
Gruppmedlemmar har delat minne för vem i gruppen som ansvarar för att komma ihåg vad , och vem som är expert på vad
217
Group mind
Ideen om att folk antar ett annat sätt att tänka när de är i grupp.
218
Groupthink
När viljan att uppnå konsensus får en grupp att se bort från kritiskt tänkande etc.
219
Risky shift
Om individer innan grupp diskussion uppvisat sig vara för rikstagadne kommer gruppens beslut i sin tur avra ännu mer risktagande
220
Group polarisation
Tendens för grupper att producera mer extrema gruppbeslut än individerna innan diskusionen själva kom fram till.
221
Persuasive arguments theory
Folk övertygas lätt av ny info som överensstämmer med sättet de redan tänker på vilket kommer leda till att de blir mer extrema gällande sin initiella position
222
Prejudice
Ogynnsam attityd mot en social grupp och dess medlemmar
223
Three component attitude model
Säger att en attityd består av kognitiva, affektiva och beteende komponenter.
Detta kan förklara exempelvis fördomar genomar:
Affektiva, Starka känslor mot en grupp och de kvaliteer de anses ha
Kognitiva, tron om en grupp
Beteende/conative, intentioner att bete sig på ett visst sätt mot en grupp
224
Sex role
Beteende som bedöms rimligt för ens sex-grupp
225
Role congruity theory
Används mest för att beskriva könsskillnader i ledarskapsroller, eftersom sociala stereotyper för kvinnor är inkonsekventa med folks scheman för effektivt ledarskap bedöms kvinnor som sämre ledare.
226
Gender
Sex-stereotypiska attribut hos en person
227
face-ism
Att inom media läggs mer fokus på manliga ansiktet men kvinnliga kroppen
228
Tokenism
En liten eller trivial positiv handling, en token, mot en medlem av en minoritetsgrupp i syfte att avvärja anklagelser om fördomar eller diskriminering
229
Reverse discrimination
Att offentligt vara fördomsfullt på ett gynnsamt vis mot minoriteter, för att förhindra anklagelser om diskriminering och fördomar. Kan kortsiktigt vara bra men inte långsiktigt
230
Self-fulfilling prophecy
förväntningar och antaganden om en person som influerar vår interaktion med den personen och eventuellt förändrar deras beteende i linje med vad vi redan trodde
231
Frustration-aggression hypothesis
Teorin om att all frustration leder till aggression och att all aggression kommer från frustration. Används för att förklara fördomar och integrupp-relationer.
232
Scapegoat
Individ eller grupp som får ta emot aggression och frustration som orsakats av andra grupper, individer eller omstndigheter
233
Displacement
Ett psykodynamiskt begrepp som används för att beskriva när man placeras frusttration och aggresion på något annat än det som skapade det.
234
Relative deprivation
Vi känner att vi har mindre än vi förtjänar
235
Authoritarian personality
Personlighetssyndrom som härstammar från en uppväxt som lärt in individer att vara fördomsfulla
236
Social dominance theory
Teori som attribuerar fördomar till individers acceptans av en ideologi som legitimiserar in-grupps hierarki och dominering. Samt förnekar egalitära ideologier.
237
Belief congruence theory
Teori att liknande troer/uppfattningar främjar omtycke och social harmoni. Och olika skapar motsatsen och fördomar
238
Intergroup behaviour
Beteende mellan individer som reguleras av individernas medvetenhet om och identifiering med olika sociala grupper.
239
Egoistic relative deprivation
En känsla av att personligen ha mindre än vi förtjänar. Relativt till våra mål eller andra individer
240
Fraternalistic relative deprivation
En känsla att vår grupp har mindre än den förtjänar relativt till dess mål eller till andra grupper
241
Superordinate goals
Mål som båda grupper vill uppnå men som endast kan uppnås med hjälp av samarbete
242
Realistic conflict theory
Teori om intergrupp konflikt som förklarar inomgruppsbeteende. Om individer vill uppnå samma mål sammarbetar de men vill de uppnå olika mål kommer de jobba individuelt och tävla mot varadnra
243
Prisoners dilemma
2 person spel där båda personen är i ett dilemma mellan samarbete och tävlande. Beroende av gemensamma beslut kan båda antingen vinna eller förlora
244
Commons dilemma
Socialt dilemma där samarbete av alla hjälper alla men tävling mellan alla sårar alla
245
Intergroup differentiation
Beteende som understryker skillnader mellan vår grupp och andra grupper
246
Depersonalisation
Att uppfatta och behandla sig själv och andra inte som individer utan som prototypa förkroppsligganden av en social grupp
247
Social creativity
Grupp-baserade beteende-strategier som förbättrar social identitet men som inte direkt attackerar den dominanta gruppens position
248
Social competition
Gruppbaserade beteendestrategier som förbättrar social identitet genom att direkt konfrontera den dominanta gruppens position i samhälelt
249
System justification theory
Teori som attribuerar social stas till folks efterlevnad för en ideologi som rättfärdigar och skyddar status quo
250
Accentuation effect
Överdriver likheter mellan personer i en kategori och överdriver skillnader mellan folk i olika kategorier.
251
Emergent norm theory
Kollektivt beteende reguleras av normer baserade på distinkt beteende som uppkommer i den initiellt normlösa gruppen/samlingen
252
Extended contact
Att veta om en ingrupps-medlem som har en nära relation med en utgruppsmedlem kan förbättra ens egna attityder mot utgruppen.
253
Excitation transfer model
Att uttrycka aggression är en funktion av inlärt beteende, någon excitation från annan källa och persons tolkning av upphetsningen
254
Learning by direct experience
Förskaffar ett beteende eftersom vi belönades för det
255
Learning by viacriuos experience
Förskaffar ett beteende eftersom någon annan belönades för det beteendet
256
disinhibition
Nedbrytning av lärda kontroller mot att bete sig impulsivt eller aggressivt. Exempelvis kan alkohol ha en sådan effekt
257
General aggression model
Personliga och situationella faktorer samspelar när det gäller aggression. Detta aktiverar affekt, och kognition.
Personens appraisal av situatinen är det som leder till den sociala handlingen/beteendet
258
Culture of honor
Kultur som stödjer manligt våld som ett sätt att reagera på hot mot ens sociala rykte eller ekonomiska position
259
Subculture of violence
En subgrupp i samhället där en högre mängd våld är en accepterad norm
260
Desentisisation
En seriös reduktion av en persons lyhördhet till material som vanligtvis väcker en stark emotionell reaktion som våld eller sex
261
Objectification theory
Kvinnors livsupplevelser och köns-socialisering inluderar rutinmässigt upplevelser av sexuell objektifiering
262
Belief in a just world
Tron om att världen är rättvis och förutsägbar, goda saker händer goda människor och dåliga saker händer dåliga människor
263
Institutionalised aggression
Aggression som ges ett formellt eller informellt erkännande och social legitimitet genom att vara insnävda i regler och normer, ex kampsport
264
Prosocial behavior
Agerande/beteenden som ses på positivt av samhället
265
Helping behaviour
Ageranden som avsiktligt gynnar andra
266
Bystander-calculus model
När en nödsituation sker gör åskådaren en aklkulering av de upplevda vinsterna och kostnaderna när en hjälper till i förhållande till dem som inte hjälper till
267
Empathy costs of not helping
Att inte kunna hjälpa skapar distress eftersom man empatiserar med offrets vädjan
268
Personal costs of not helping
Att inte hjälpa kan kosta personligt genom att man ex blir beskyldd för att inte ha hjälpt till
269
Empathic concern
Ett element i Batsons theory of helping behavior. I kontrast till personlig distress, inkluderar det att känna värme, vara godhjärtad och ha medkänsla för någon i nöd
270
Bystander intervention
När någon bryter sin roll som bystander för att hjälpa en person i nöd
271
Latane and Darleys cognitive model
Attend to what
is happening
Define event as
emergency
Assume
responsibility
Decide what can be done
Give help
272
Social responsibility norm
Iden om att vi borde hjälpa folk som behöver det, denna är motsägande mot en anan norm som säger att man inte ska lägga sig i folks liv
273
Proximity
Att bo nära varandra är en viktig faktor när en ny vänskap ska formas
274
Linguistic relativity
Synen att språk avgör tanke och att människor som talar olika språk därför ser världen väldigt olika
275
Culture bound och culture-blind
1. Teori och data betingad av en specifik kulturell bakgrund
2. Teori och data otestad utanför värd-kulturen
276
Etic-emic distinction
Man gör en distinktion mellan psykologiska konstrukt som är relativt universeella över kulturer och de som är relativt kultur-specifika
277
Contact hypothesis
Genom att föra ihop medlemmar av motstående sociala grupper kommer men förbättra mellangruppsrelationer och minska fördomar och diskriminering
278
Display rules
Kulturella och situationella regler som bestämmer hur lämpligt det är att uttrycka känslor i en viss kontext
279
Acculturation
När en individ lär sig om beteenderegler från en annan kultur
