Socialpsykologi T2 Flashcards
Socialpsykologi
Läran om hur folks tankar, känslor och beteenden influeras av verklig, underförstådd eller föreställd närvaro av andra
Confirmation bias
Tendens att söka, skapa eller tolka information på ett sådant sätt att det verifierar ens egna sätt att tänka.
Varför ses inte personlighet och personality traits längre som en huvudsaklig anledning bakom vårat beteende?
- Finns väldigt lite bevis för stabila personality traits. Människor beter sig olika vid olika tidpunkter och över olika situationer, de påverkas alltså av situation och kontext.
- Om personlighet definieras som stabilt beteende över kontext är det snarare något som bör förklaras än att användas för att förklaras.
Reductionism
Att förklara ett fenomen genom att göra en analys på lägre nivå.
Exempelvis samhället, grupper i samhället, interpersonella processer osv
Social cognition
Kognitiva processer och strukturer som influerar och är influerade av socialt beteende
Attribution
Process där vi kommer fram till en anledning för vårt eller andras beteende
Cognitive miser
En modell inom social kognition som menar att människor använder de minst komplexa och krävande kognitionerna som kan producera generellt adaptivt beteende
Motivated tactician
En modell inom social kognition som karaktäriserar människor för att ha flertalet kognitiva strategier tillgängliga, vilka de väljer mellan baserat på personliga mål, motivationer och behov
Central traits
Traits som har oproportioneligt inflytande på det slutgiltiga intrycket, de som skapar vår personlighet, ex snäll och lojal
Peripheral traits
Traits som har ett osignifikant inflytande på konfigurationen av det slutgiltiga intrycket.
Deras frånvaro eller närvaro säger inte s mycket om andra personlighetsdrag, ex om någon är sarkastisk säger det kanske att de är cyniska men inte så mycket mer om hur personen är eller vilka andra drag den har.
Configural Model
Asch’s gestalt baserade modell för intrycks konfiguration, där central traits spelar en oproportionelig roll i att forma det slutliga intrycket.
Primacy effect
Tidigare presenterad information har betydligt större inflytande på vår sociala kognition
Recency effect
Den senaste informationen presenterad för oss har betydligt större inflytande på vår sociala kognition.
Personal constructs
Idiosynkratiska och personliga sätt att karaktärisera andra. Ex om man tycker det är viktigt att kategorisera människor främst efter humor eller intelligens
Implicit personality theories
personliga sätt att karaktärisera andra och förklara deras beteende
Stereotyp
En delad och simplifierad värderande bild av en social grupp och dess medlemmar
Social judgeability
Perception om huruvida det är okej att döma ett specifikt mål.
Kognitiv algebra
Inriktning till studerandet av intrycks formation som fokuserar på hur folk kombinerar attribut som har valens till ett övergripande positivt eller negativt intryck
Tre principiella modeller för kognitiv algebra
- Summation
- Averaging
- Weighted averaging
Summation
En metod för att forma positivt eller negativt intryck genom att summera valensen av alla konstituerande person-attribut
Averaging
En metod för att forma positiva eller negativa intryck genom att ta medelvärdet från alla konstituerande person-attribut
Weighted averaging
Metod för att forma positiva eller negativa intryck genom att först väga och sen ta fram medelvärdet för valensen av alla konstituerande person-attribut
Schema
Kognitiv struktur som representerar kunskap om ett koncept eller typ av stimulus, dess attribut och relationen mellan dessa attribut
Script
Ett schema om ett event
Roles
Beteendemönster som skiljer mellan olika aktiviteter inom gruppen och som hänger ihop med varandra för gruppens bästa
Fuzzy sets
Kategorier anses vara “fuzzy sets” av drag organiserade runt en prototyp.
Prototype
Kognitiv representation av typiska/ideala definierande drag av en kategori
Family resemblance
Definierande egenskap för medlemskap inom en kategori
Exemplars
Specifika instanser av en medlem i en kategori
Associative network
Model av minne där noder eller ideer är sammanhängande via associativa länkar som kognitiv aktivation sprids via.
Accentuation principle
Kategorisering betonar upplevda likheter inom och mellan olika grupper inom dimensioner som folk tror korrelerar med kategoriseringen. Effekten amplifieras där kategoriseringen och/eller dimensionen har subjektivt värde, relevans eller betydelse.
- Kategoriseringen av ett stimuli skapar en perceptuell accentuering av intra-kategoriska likheter och intra-kategoriska skillnader för dimensioner som tros korrelera med kategoriseringen
- Accentuerings effekten förstärks när kategoriseringen har värde, relevans eller betydelse för individen
- Accentuerings-effekten är mest tydlig när folk är osäkra gällande dimensionen av bedömning, ex var accentueringen större för belgare som gjorde längd uppskattningar i inches och för amerikaner som gjorde det i cm
Skillnaden mellan kategorier överdrivs och skillnaden mellan kategorier minimeras
Social identity theory
Teori om gruppmedlemskap och inom-gruppsrelationer baserade på självkategorisering, social jämförelse och konstruktionen av delad själv-definition i termer av ingrupps definierande egenskaper
Delen av ens självkoncept som grundar sig i att vara medlem i specifika grupper
Self-categorization theory
Teorin om hur processen att kategorisera sig själv som en gruppmedlem producerar social identitet och grupp/mellangrupps - beteenden
Accesibility
Lätthet att minnas scheman eller kategorier som vi redan har i huvet.
Bookkeeping
Stegvis ändring av scheman genom akkumulation av delar av schema-inkonsekvent information
Conversion
Plötsliga schema ändringar som en konsekvens av gradvis akkumulation av schema-inkonsekvent information
Subtyping
Förändring av scheman som en konsekvens av schema-inkonsekvent information som leder till skapandet av subkategorier.
Salience
Egenskaper hos ett stimuli och får det att dra till sig uppmärksamhet framför andra stimuli
Priming
Aktivering av tillgängliga kategorier eller scheman som influerar hur vi processar ny information
Normative models
Ideala processer för att skapa säkra sociala inferenser
Behavioural decision theory
Uppsättning av normativa modeller för att skapa träffsäkra sociala inferenser.
Vad normativa modeller kollektivt är kända som
Regression
Tendens för de första observationerna av en kategori att vara mer extrema än senare observationer
Base-rate information
Blek, faktiskt och statistisk information om en hel klass av händelser
Illusory correlation
Kognitivt överdrivande av samförekommst av 2 stimuli eller event, eller uppfattningen av samförekomst där ingen finns
Associative meaning
Illusorisk korrelation där items ses som att höra ihop för att de borde, detta på bas av tidigare förväntningar
Paired distinctiveness
Illusorisk korrelation där items antas höra ihop eftersom de delar någon ovanlig egenskap
Heuristics
Kognitiva genvägar som förser adekvata, träffsäkra inferenser för de flesta de flesta gångerna
Representativeness heuristics
En kognitiv genväg där saker tilldelas kategorier baserat på allmän likhet till en kategori
Availability heuristic
Kognitiv genväg där frekvensen eller sannolikheten för ett event är baserad på hur snabbt instanser eller associationer kommer till minnet
anchoring and adjustement
kognitiv genväg där inferenser är knutna till initiella standards eller scheman
Internal attribution
Vill tillskriver interna anledning till vårt eller andras beteende
External attribution
Vi tillskriver externa anledningar till vårt eller andras beteende
Correspondent inference
Kausal attribution av beteende till underliggande dispositioner, ex att någon gör något snällt för att de är snälla
Non-common effects
Effekter av beteende som är relativt exklusiva för det beteendet än för andra beteenden
Outcome bias
Tron att resultat av beteende var avsiktliga från personen som utförde beteendet
Hedonisk relevans
Syftar till beteende som har viktiga, direkta konsekvenser för en själv
Personalism
Beteende som verkar vara direkt menat för att gynna eller skada sig själv snarare än andra
Covariation model
Kelleys teori om kausal attribution. Folk gör attribution till beteende till den faktor som samvarierar mest med beteendet.
Innefattar:
- Consistency information
- Distinctiveness information
- Consensus information
Consistency information
Information om hur mycket beteende Y alltid sker tillsammans med stimulus X
Distinctiveness information
Information om en persons reaktion sker endast av et stimulus eller om det är en vanlig reaktion till flertalet stimuli
Consensus information
Information om hur mycket andra personer reagerar på samma sätt mot stimulus X
Causal schemata
Erfarenhetsbaserad tro om hur specifika typer av orsaker interagerar för att producera en effekt
Self-perception theory
Vi får kunskap om oss själva endast genom att göra self-attributions exempelvis drar vi slutsatser om våra attityder från vårt egna beteende
Attributional style
En individuell/personlig predisposition att göra en specifik typ av kausal attribution för ett beteende.
Cognitive miser
En modell inom social kognition som karaktäriserar folk för att använda de minst ansträngande kognitionerna som kan producera generellt adaptivt beteende.
Motivated tactician
Folk använder heuristics (kognitiva genvägar) för att producera generellt adaptivt beteende
Correspondence bias
En attribution bias där folk har en ökad tendens att se beteende som korresponderande med underliggande attityder
Fundamental attribution error
Bias där vi hellre placerar interna/personliga attributioner till andra snarare än sittuationella
Essentialism
Ihållande tendens att se beteende som reflekterande av medfödda och oföränderliga egenskaper av människor eller gruppen de tillhör
Förklaringar till correspondence bias
- Focus of attention, beteendet är mer salient än bakgrunden
- Differential forgetting, Folk tenderar att glömma situationella faktorer oftare än personliga
- Linguistic facilitation, det engelska språket gör det lätt att beskriva ett beteende och aktören i samma termer
Actor-observer effect
Tendens att attribuera vårt beteende till situationella faktorer och andras till interna
False consensus effect
Ser vårt beteende som mer vanligt än det faktiskt är.
Self serving bias
Attributionella snevridningar där vi applicerar personlig attribution till framgång och situationell till misslyckanden, i syfte att stärka och skydda självkänsla och självfötroende
Self-handicapping
Att innan uutryckligen säga externa attributioner till vårt förutspådda misslyckande eller dåliga prestation
Illusion of controll
Tron att vi har mer kontroll över vår egna värld än vi faktiskt har
Intergroup attribution
Vi gör attributioner om vårt eller andras beteende som orsakat av vår grupptillhörighet/vilken grupp vi tillhör
Ethnocentrism
Värderande preferens för alla aspekter av våran grupp relativt till andra grupper
Ultimate attribution error
Tendens att attribuera dåligt utgrupps beteende och gott ingruppsbeteende till interna attributioner och vice versa
Social identity theory
Teori om gruppmedlemskap och intergrupp-relationer baserad på self-categorization, social comparison och konstruktionen av delad själv-definition i termer som definierar ens ingrupp.
Eftersom folk skapar sin identitet från grupperna de tillhör är de mer benägna att vilja bibehålla en mer positivt bild av sin grupp än relevanta utgrupper.
Social representations
Kollektiva utarbetade förklaringar av okända eller komplexa fenomen som transformerar de till familiära eller simpla former
Constructs
Abstrakta eller teoretiska, koncept eller variabler som inte är observerbara och används för att förklara eller klargöra ett fenomen.
Symbolic interactionism
Teori om hur självet kommer fram genom mänsklig interaktion, som involverar att folk delar symboler (språk och kroppsspråk), som vanligtvis är under samförstånd och representerar abstrakta egenskaper snarare än objekt.
Looking-glass self
Självet som kommer från att se oss själva som andra ser oss
Deindividuation
En process där folk förlorar sin känsla av social, individuell identitet vilket leder till ohämmat beteende.
Schema
Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett koncept eller typ av stimulus, samt dess attribut och relationen mellan dessa attribut
Self-discrepancy theory
Higgins teori om att vi gör en distinktion mellan, the actual, the ideal och the ought self. Och att self-comparisons här kommer klargöra själv-diskrepanser
Self-regulation
Strategier vi använder för att matcha vårt beteende till ought eller ideal self
Regulatory focus theory
Folk har 2 separata self regulatory systems som är ute efter att uppnå 2 olika mål:
- The promotion system
- The prevention system
The promotion system
Ett av de 2 systemen i regulatory focus theory. Detta system bryr sig om att uppnå individen mål och aspirationer, exempelvis studenter som söker sätt att förbättra sina betyg, hitta nya utmaningar och behandlar problem som intressanta obstacles att överkomma. Ens ideal
The prevention system
Ett av de 2 systemen i regulatory focus theory.
Bryr sig om att uppnå individens skyldigheter och obligationer. Ens Oughts. Exempelvis dessa studenter skulle undvika nya situationer eller människor och skulle fokusera mer på att undvika misslyckande än att få det högsta betyget
Self-preception theory
Vi får kunskap om oss själva endast genom själv-attributioner, exempelvis att vi endast har kunskap och drar slutsatser om våra attityder baserat på vårt beteende
Overjustification effect
När det saknas självklara externa anledningar till vårt beteende antar vi att vi fritt valt beteendet eftersom vi gillar det
Social comparison theory
Vi jämför vårt beteende och åsikter med andras för att skapa en korrekt och socialt accepterat sätt att tänka och bete sig
Self-evaluation maintenance modell
Folk som är fast vid att göra uppåt-jämförelser som skadar självkänslan som kan leda till att man underspelar eller förnekar likhet med den personen eller att man drar sig tillbaka från relationen med personen
BIRGing, basking in reflected glory
Namn-droppar för att länka ihop en med populära personer eller grupper och därmed öka/förbättra hur andra ser dig.
Social identity
Den del av “self-concept” som härstammar från vilka grupper vi tillhör
Personal identity
Den del av identitet som definieras av idiosynkratiska drag och nära personliga relationer
Social identity theory
Teori om gruppmedlemskap och inomgruppsrelationer som grundar sig i self-categorization, social comparison och den delade konstruktionen av self-definition i termer av ingrupps-definierande egenskaper
Self-categorization theory
Teori om hur processen att sätta sig själv i olika grupper påverkar social identitet, inomgrupps och grupps - beteenden
Prototype
Kognitiv representation av den mest typiska/ideala definierande egenskaperna för en kategori
Meta-contrast principle
Grupp prototyper definierar inte medel eller typiska grupp-attribut utan snarare ideala medlemmar eller attribut
Self-assesment
Motivationen att söka upp ny information om oss själva för att finna vilken typ av människa vi faktiskt är
Self-verification
Att söka upp information som stämmer överens med och bekräftar saker vi redan tror om oss själva
Self-enhancement
Motivationen att skapa och marknadsföra en positiv bild av sig själv
Self-affirmation theory
Teorin om att folk reducerar påverkan av hot mot sitt själv-koncept genom att genom att fokusera på och att bekräfta sin kompetens inom ett annat område
Stigma
Grupp attribut som medierar en negativ social värdering av gruppmedlemmar
Terror management theory
Den mest fundamentala motivationen är att reducerar terrorn av den ofrånkomliga döden. Självkänsla kan vara centralt implementerad i terror management.
Impression management
Folk använder olika strategier för att få andra personer att se de på ett positivt sätt
Self-monitoring
Noggrant kontrollera hur vi presenterar oss själva, det finns personliga och situationella skillnader när det kommer till detta.
Strategic self representation
1 self-promotion – trying to persuade others that you are competent;
2 ingratiation – trying to get others to like you;
3 intimidation – trying to get others to think you are dangerous;
4 exemplification – trying to get others to regard you as a morally respectable individual; and
5 supplication – trying to get others to take pity on you as helpless and needy.
Self-presentation
Ett medvetet försök att agera på ett sätt som skapar ett specifikt intryck, i de flesta fall skapar positiv syn av oss själva
