Biologisk och emotionspsykologi Flashcards
1
Q
Somatosensoriska systemet
A
- Somatosensoriska receptorer (minst 20 st)
- Ryggmärg (2 somatosensoriska vägar)
- Somatosensoriska cortex i hjärnan
- Vestibulärt systemt/middle ear (står lite separat)
2
Q
Nocioception
A
perception av smärta och temperatur ändringar
3
Q
Hapsis
A
Förmåga att göra skillnad på objekt med hjälp av beröring
4
Q
Proprioception
A
Uppfattning/perception av kroppens, huvudets och lemmars position samt rörelse
5
Q
Snabbt adapterande receptorer
A
Aktiveras vid början och slutet av ett stimulus, kan inte vara aktiverade en lång period
ex, Ruffini corpuscles (vibration)
6
Q
Långsamt adapterande receptorer
A
Är aktiva över hela perioden ett stimulus är närvarande
ex, hår receptorer, Merkels receptorer
7
Q
Hur levereras somatosensoriska informationen?
A
Doorsal-root ganglion neurons är de som bär information från receptorer vidare i systemet. Deras axon varierar i diameter och myelination-nivå.
Proprioceptiv och haptisk information levereras genom myeliniserade axoner (snabb leverans).
Nocioceptiv info levereras med icke-myeliniserade axoner (långsam leverans)
**Förmedlas båda vägar?
8
Q
Taktila receptorer
A
Myeliniserade axon, snabb signal , beröring, smärta
icke-myeliniserade axon, långam signal (kyla, värme, smärta, c-trådar)
9
Q
Vad händer om neuroner i somatosensoriska systemet förstörs eller stängs av?
A
- Bedövning
- ## Deafferented, människan tapapr känseln i exempelvis händer pga att somatosensoriska fibrer är förstörda. Måste konstant kompenseras med syn, fast fin-motoriska rörelser tappas.
10
Q
Somatosensoriska informationen levereras (vidare)
A
- Dorsal root ganglion neurons levererar information till ryggmärgen
- Antingen får vi ryggmärgens respons på somatosensorisk stimulus eller så fortsätter informationen uppåt mot hjärnan
2b. Somatosensorisk information fortsätter uppåt mot hjärnan genom ryggmärgen via 2 separata vägar
11
Q
Skador på sensoriska vägar, unilateral (en sida av ryggmärgen)
A
Känsla av smärta och temperatur tappas längre ner i kroppen på motsatts sida från den skadade.
Känsla för mjuk beröring och tryck tappas längre ner på kroppen, samma sida som den skadade.
12
Q
Somatosensorisk cortex - 2 delar
A
Består av primära somatosensoriska cortex och sekundära somatosensoriska cortex
13
Q
Primära somatosensoriska cortex
A
Får sensorisk information från kroppen via ryggmärgen
14
Q
Sekundära somatosensoriska cortex
A
Associations area, får information från primära somatosensoriska cortex
15
Q
Vestibulärt system funktioner (balans)
A
Talar om hur vår kropp ligger till i relation till gravitation
Samt signalerar om det blev ändringar i rörelseriktning och hastighet (så vi kan kompensera våra egna rörelser
16
Q
Vestibulärt system, Otolith organer
A
Utricle, har ett epitelium lager täckt av hårstrån, känner bäst av linjär acceleration och när huvudet flyttas horisontellt.
Saccule, känner bäst av när huvudet ändrar position vertikalt
17
Q
Organisation av motoriska systemet
A
Det är hierarkiskt och i det ingår:
1. Motoriska områden av frontalloben
2. basala ganglierna
3. Cerebellum (lillhjärna)
4. Hjärnstammen
5. Ryggmärgen
6. Motoriska neuroner som bär systemets order till muskler
17
Q
Organisation av motoriska systemet
A
Det är hierarkiskt och i det ingår:
1. Motoriska områden av frontalloben
2. basala ganglierna
3. Cerebellum (lillhjärna)
4. Hjärnstammen
5. Ryggmärgen
6. Motoriska neuroner som bär systemets order till muskler
18
Q
Motoriska systemet frontalloben
A
Sensoriska signaler kommer dit och används för planering av rörelser. De planeras i prefrontal cortex.
19
Q
Motoriska systemet, basala ganglierna
A
Samordnar och förbered:
- Förbereder genomförande av frivilliga rörelser
- Håller reda på delarna av komplicerade rörelser
- Kontrollerar styrkan av rörelser
- Viktig del av motorisk inlärning
20
Q
Skador av basala ganglierna
A
Hyperkinetiska symtom, Ofrivilliga/oönskade starka rörelser
Hypokinetiska symtom, rörelser kan inte utföras alls eller så är själva rörelsen svagare än man vill
21
Q
Cerebellums roll för motoriken
A
- Programmerar rörelserna
- Står för inlärning av nya motoriska färdigheter
- samordnar aktivitet mellan strukter och samordnar aktivitet mellan individ och omvärld
- Klocka som reglerar beteende rytmen
- Centrum för forward models
22
Q
Dorsala vägen i visuella systemet
A
Går direkt till motoriken utan att passera medvetandet och analyserar spatiala egenskaper
23
Q
Ventrala systemet i visuella systemet
A
Analyserar och identifierar egenskaper som färg, form och objektets identitet
24
Sensation (sensorik)
Process där stimuli tas emot av sinnesorganen , omvandlas till nervimpulser och skickas till hjärnan
25
Transduction (signaltransduktion)
Omvandling från en energi till en annan. I sensorik är detta en process där fysisk stimuli omvandlas till nervimpulser
26
Perception
Den process där stimulus organiseras och ges mening
27
Dorsala strömmen - snabb
- Går mot parietalloben
- Lokalisera objekt
- Om skadad, kan inte sträcka ut hand för att greppa föremål eller kan inte redogöra för vart föremål finns
28
Ventrala strömmen - långsam
- Inferiora temporal cortex
- Identifiera objekt
- Om skadad kan ej identifiera föremål eller ansikten
- Extra bra på att känna igen platser, ansikten och kroppar
29
Ytterörat, mellanörat och innerörat
Fångar/färgar ljudvågor (beroende av infallsvinkel för ljudet).
Dessa vibrationer överförs av 3 små ben i mellanörat till snäckan i innerörat där där sinnescellerna finns.
När sinnescellerna stimuleras utlöses nervimpulser som sänds via hjärnstammen till hörselcentrum
30
Mellanörat
Kan både förstärka och dämpa ljud:
Förstärkning:
- Benen i mellanörat fungerar som hävstång
- Trumhinnan är mycket större än ovala fönstret
- Snäckan är en förstärkare
Dämpning:
- Stigbygeln rubbas ur sitt läge
- Trumhinnan spänns
31
Cortiska organet
- Inre hårceller
- Yttre hårceller
- Otoakustiska emissioner
32
Inre hårceller
Konverterar rörelse i lymfan till elektriska signaler
33
Yttre hårceller
Förstärker svaga ljud mekaniskt
34
otoakustiska emissioner
- Spontant brus genererat av yttre hårceller
- Ökar urskiljbarheten av svaga ljud
- kan även "evoke-as", natala hörseltester och två toner skapar en "skillnadston"
35
Hörselteorier
Frekvens, amplitud och kombination av båda?
36
Frekvens, hörselteori
Analysen sker enligt en spatial (rumslig) princip: Olika frekvenser ger upphov till olika platser för vibrationsmaximum detta kallas tonotopic organization
37
Amplitud
Kodningen sker i form av antal neurala signaler per tidsenhet - Högre hastighet vid högre amplitud
38
Stressens 3 faser
- Alarm, vi reagerar på en stressor. Ju mer hotfull den upplevs desto kraftigare blir alarmfasen
- Motstånd, vi gör det vi kan för att hantera stressorn. Ju längre den håller i sig desto mer påverkas kroppens olika system
- Utmattning, vi märker att vi inte längre orkar och ser till att vi får återhämta oss. Eller så orkar vi bara inte längre och hamnar i ett stadium av utmattning
39
Utvecklingaspekt för stress
Trygg anknytning kan hjälpa oss hantera stress och vice versa
40
Förklara skillnaden mellan positiva och negativa reaktioner på påfrestningar?
Det är sällan påfrestningar, belastningar eller hot som i sig är avgörande för vårt sätt att agera
41
Förklara skillnaden mellan positiva och negativa reaktioner på påfrestningar?
Det är sällan påfrestningar, belastningar eller hot som i sig är avgörande för vårt sätt att agera. Det är mer relationen mellan upplevda belastningar och upplevda resurser för att hantera de som styr vårt sätt att agera
42
Betydande överskott för att hantera stress
Även detta kan resultera i negativ stress
Exempelvis både allt för mycket och allt för lite att göra kan leda till stress
43
En stress situation uppstår
Hjärnan tolkar en situation som hotfull, det retikulära aktiveringssystemet och sympatiska nervsystemet larmas blixtsnabbt.
44
Sympatiska nervsystemet
En del av det autonoma nervsystemet, styr andning, blodtryck, puls osv. Sådant vi inte kan påverka med vår egna vilja
45
Stresshormoner som kortisol, adrenalin och noradrenalin, uppgift
Utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet.
Deras uppgift är att se till att puls och blodtryck höjs samt att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för att kunna uppnå fight-or-flight-reaction
Det resulterar i att vi känner av smärta mindre och att vårt blod koagulerar snabbare
Blodflödet dirigeras om så att musklerna och hjärnan får mer blod samtidigt som matsmältning, hud och andra organ som "inte behövs" - för fight/flight får mindre blod
46
Hur hanterar vi stress?
Vi kan använda vår analytiska förmåga för att finna adekvata lösningar till stress vi känner.
Men om vi inte kan inte en fungerande kognitiv eller emotionell stresshantering så kommer mer primitiva stressreaktioner ske, ex fly/fäkta
47
Flykt-kamp-programmet
Ett reaktionsmönster som utgår i antingen "kamp", att verkligen döda angriparen eller om vi finner denne övermäktig oss utgår det i att vi försöker fly därifrån så snabbt som möjligt.
Fäkt/kampas märks med kroppssignaler som signalerar mängder av energi för musklerna över midjan medan fly är samma sak fast för musklerna under midjan
48
Konsekvenser av intensiv och långvarig stress
- Sänkt immunförsvar
- Svårigheter att fokusera
- Försämrat minne
- ökad känslighet för ny stress
- Sämre spegelneuronaktivitet
49
Stressor
Ett stimuli som utmanar kroppens homoestas och triggar upphetsning
50
Stress respons
Fysiologisk och beteendemässig upphetsning och alla försök att minska stressen.
51
Stress responsens 2 sekvenser
Fast-acting, förbereder kroppen för omedelbar fight/flight. Adrenalin.
Slow-acting, mobiliserar kroppens resurser för att motarbeta en stressor samt reparerar stress-relaterad skada. Kortisol.
52
Långvarig stress, hippocampus och kortisol
Cykel av stressens påverkan:
- Utsöndring av mer kortisol
- Förstörande av hippocampala neuroner
- Färre neuroner i hippocampus
- Försämrad förmåga att reglera utsöndring av kortisol
53
Stresspiralen
- intesiv långvarig belastning
- hotfullt
- Kortisol utsöndring
- frigör energi
- störd djupsömn
- Störd hippocampus
54
Hjärnförändringar vid stress
- Hippocampus
- Amygdala förstoras
- Minskad blodgenomströmning i frontalloberna
- Spegelneruon-systemet störs
- Hjärnans stamceller påverkas
55
Hippocampus minskar vid stress (konsekvens)
Försämrad inlärningsförmåga eftersom korttidsminnen inte går över till långtidsminnen
56
Amygdala förstoras av stress
Vi blir känsligare för hot
57
Minskad blodgenomströmning i frontalloberna
Allvarliga problem med bedömning, kontroll, organisation och planering.
Dessutom får vi minskad empati och vårt svartvita tänkande ökar
58
Stressorer kan variera i...
- Intesitet/svårighetsgrad
- Varaktighet
- förutsägbarhet
- kontrollerbarhet
59
Genus
Beskrivning av socialt beteende och en social roll man antar sig, socialt konstruerad och innefattar bland annat de roller och förväntningar som delvis grundas i det biologiska könet
60
Kön
Biologisk term som definierar individer efter vilka könsceller de producerar
61
Intersex
atypiska interna och/eller externa anatomiska könskaraktäristika
62
Östradiol
Steroid-hormon som tillverkas lokalt i hjärnan hos både pojk och flick-foster. Betraktas som den viktigaste kvinnliga könshormonen. Nödvändig för sexuella funktioner och skelettet.
63
Könshormoner
- Östrogen, påverkar cellens hälsa
- Progesteron, påverkar GABA-signalering och GABA-receptorer. Inhiberar eller skickar vidare aktivering genom hjärnan
- Testosteron, påverkar myeliniseringsgrad
64
Neurobiologiska skillnader i vuxna hjärnan
Könsskillnader i syntes och receptorer för olika neurotransmittorer
Variation i förhållande till menscykeln hos kvinnor
65
Steroidhormoner
- Glukokortikoider, ex kortisol, stress
- Mineralkortikoider, aldosteron, natriumbalans
- Androgener, Testosteron och dehydrotestosteron (ökar muskelmassa)
- Östrogener, östradiol och östriol, ökar bentätheten, påverkar CNS genom ökad halt och effekt av ex serotonin, bidrar till fettmetabolism
- Progesteron, påverkar CNS genom balansändringar som gör inverkan på sinnesstämning och kognition
66
Testosteronhalter
- Knutet till sexlust hos både kvinnor och män
- Män i förhållande har lägre halter testosteron, tvetydigt för kvinnor
- Testo sjunker under pappaledighet
- Män med höga halter testo är mer sannolika att vara otrogna eller skilja sig
- Påverkas mest av "competitive-activities" och inte av "bond-maintenance activities".
67
Testosteron och brottslighet
De flesta studier visar samband mellan T och brott, inte för ungdomsbrottslingar, T verkar reglera vasopressinreceptorer i hypothalamus
68
Challenge hypothesis
Testosteron skapar aggressivitet när det anses fördelaktigt, ex reproduktion, rivalitet, social instabilitet
69
Dual hormone hypothesis
Samband mellan testo och brott modereras av kortisol
70
Evolutionary androgenic theory
Evolutionärt tryck (T ger större resurser) ger biologiska förändringar(större produktion av androgener) som ger manifestation av beteende (mer tävlingsinriktat/victimization) och ökar både råa och sofistikerade beteenden.
71
Testosteron annat än aggressivitet
Både män och kvinnor behöver det för att fungera normalt. Testo-nivån varierar över ålder och tid på dagen och är därför svårt att tolka värden.
Uppmuntrar till rättvisa fördelningar i ekonomiska spel
72
Testosteron Biologisk/fysiologisk funktion
Bygga muskelmassa och för syreupptagningsförmåga
73
Hypothalamus, kön och funktion
- De största skillnaderna mellan kön finns i hypothalamus
- Styr utsöndring av könshormoner
- Inblandad i reproduktivt beteende
74
Strukturella könsskilnader
- Män har något större hjärna
- Kvinnor har något fler hjärnceller
- Män har något mer myelin
- Kvinnor har något större orbitofrontal cortex, OFC
- Män har något större cerebellum
75
Strukturella könsskillnader i vuxna hjärnan
- Relativ volym av grå massa, kvinnor har mer i prefrontala och parietala kortex, män större i ventrala occipotemporala och vissa subkortikala regioner
- Face processing hittilss största kända skillnaden där anatomi kan knytas till förmåga/funktion
- Vissa skillnader i relativa volymskillnader knutna till regionala uttryck av gener på allosom
76
Könsskillnader i beteende och förmågor
- Flickor har något tidigare språkutveckling
- Pojkar har något bättre spatial förmåga
- Flickor/kvinnor mer relationell aggression
- Pojkar/män mer instrumentell aggression
- Kulturella variationer i bilden, ex påverkar föräldrar, biologi och omgivning och tidigare intressen kommer att spela roll
77
Biologiska könsskillnader
- Stor skillnad i hormonell exponering
- Flesta anatomiska könskillnaderna är kopplade till reproduktion/reproduktivt beteende
- Svårt att särskilja biologiska och sociala effekter
- Hormonnivåer påverkar beteende och vice versa
- Över längre tid påverkar både hormonnivå och beteende struktur och funktion
78
Könslikheter
- numerositet/matematisk förmåga
- Empati, barn som lekt med dockor har större prosocial förmåga. Flickor tröstar mer men empatin är densamma
79
Barns lek
- Fantasilek ökar exekutiv funktion
- Konstruktionslek/pussel ökar sannolikhet för STEM
- Lek och intressen spelar stor roll för utveckling
- Påverkas av föräldrars aktiviteter, modelling
80
Inlärning
Förändring i beteende som resultat av erfarenhet
81
Minne
Förmåga att komma ihåg/känna igen något som resultat av minne
82
Mänskliga minnet
- All info lagras inte och vi glömmer
- subjektivt
- Rekonstrueras och uppdateras pga nya händelser
- Dynamiskt och föränderligt
- Påverkbart, motivation, interferens, uppmärksamhet
83
Minnesprocesser
- Inkodning/konsolidering
- Lagring
- Framplockning/återkallande
84
Plasticitet, minne
Trolig samband mellan minne/inlärning och förändring av strukturer i hjärnan.
Neuron kan bildas och antalet påverkas av miljön.
Miljöstimulans kan öka produktionen av neurotrophic factors
85
Dopaminprojektioner från striatum till prefrontal cortex
Viktiga för arbetsminne och reinforcement learning
86
Anatomiska delar och Minnen
- Hippocampus, händelseminnen
- Amygdala, betingade känslomässiga minnen
- Cerebellum, betingade motoriska minnen
87
Arbetsminne delar
- Centrala exekutiven
- Fonologiska slingan
- visuospatiala skisblocket
- Episodisk buffert
88
Centrala exekutiven
Riktar/kontrollerar uppmärksamheten och sållar bort irrelevant info
89
Fonologiska slingan
Tillfällig lagring eller uppdatering av ljudbaserad info
90
Visuospatiala skissblocket
Komplement till fonologiska slingan, tillfällig lagring av visuell och spatial info (inre bilder)
91
Episodisk buffert
Överföring och framplockning av info till/från episodiska långtidsminnet, kopplar samman minne och medvetande
92
Deklarativt minne
Minnen man kan berätta om för andra
Uttrycks i tal och skrift
93
Explicit minne
Medvetet minne, kräver medveten enring
94
Implicit minne
Omedvetet minne, aktualiseras automatiskt och kräver ingen medveten erinring
95
Icke-associativa minnen
Beteenderesponsen minskar över tid efter upprepad stimulering.
En kraftfull stimulering ger upphov till starkare respons för alla efterkommande responser på samma stimuli.
96
Retrograd amnesi
Drabbar tiden före uppkommande av amnesi, personen kan inte erinra sig tidigare minnen
- Varierande tidslängd (utbredd eller begränsad)
- Nyare minnen drabbas mer än äldre
- Procedurminnen och info som vi överinlärt oss i barndomen kvarstår
97
Anterograd amnesi
Drabbar tiden efter uppkomsten av amnesi, Gamla minnen kvarstår men förmågan att bilda nya långtidsminnen försvinner
- Långtidsminnet drabbas selektivt medan arbetsminnet är intakt
- Minnesbildning för nya fakta, händelser och spatialt minne drabbas
- Förvärvande och uttryck av motoriska eller automatiserade färdogheter fortfarande möjligt
- Klassis betingning fortfarande möjlig
- Priming fortfarande möjligt
98
Anterograd påverkade minnestyper
Episodiskt och semantiskt minne är påverkat
Arbetsminne, procedurminne och perceptuelltminne är intakta.
99
slutsatser anatomi och amnesi
- Långtidsminne och arbetsminne har inte samma neurala drag
- Implicita minnen som procedur och perceptuellt minne verka oberoende av hippocampus
- Hippocampus verkar nödvändigt för att explicita minnen, som episodiska, och möjligt även semantiska minnen ska kunna formas
100
Spatialt minne hippocampus
Platsceller, neuroner som avfyrar på specifika platser
100
Spatialt minne hippocampus
Platsceller, neuroner som avfyrar på specifika platser
101
Entorhinal cortex
- Rutnätsceller, aktiveras i funktionella moduler - när man rör sig i rummet
- Huvudriktningsceller, aktiveras då huvudet vrids åt ett visst håll "inre kompass"
- Gränsceller, aktiverasi yttre gränszoner
102
Platscellet HC + entorhinala
Kognitiv karta för rumsuppfattning och navigering
103
Hippocampus och konsolidering
- Hippocampus överför information från närminnet till fjärrminnet
- Sinnesintrycken blir ingraverade i hjärnbarken som bestående minnen
- Hippocampus placerar ut deklarativa minnen på olika platser
104
Var i hjärnan sitter långtidsminne?
Episodiskt minne
- Fördelat över stora områden av neocortex, kan förklara varför det är så sårbart för skada eller åldrande
- Består av många delprocesser med delvis olika neural grund
- Både episodisk framplockning och inkodning är ett samspel mellan prefrontala kortex och hippocampus/temporalloben
- Framplockning, främst höger frontallov
105
Inkodning
- Inkodning sker aktivering av vänster frontallob, mediala temporalloben/hippocampus
106
Framplockning
- Framplockning, främst höger frontallob
107
HERA-modellen
- Inkodning, PFC förser MTL med episodisk komponenter som hippocampus binder samman
- Framplockning, hippocampus aktiverar hjärnan på ett sätt som påminner och aktivitet vid inkodning
- Då vi minns en upplevelse länkas dess olika delar i hjärnan samman
- Därefter aktiveras de i vårt medvetande vilket styrs av frontalloben
108
Semantiskt minne inkodning och framplockning
Semantiska uppgifter ingår ofta i episodiska inkodningstest vilket ger aktivering av vänster frontallob
Framplockning sker vid aktivering av främst vänstra sfären av frontalloben
Kan ge specifika aktiveringsmönster beroende på information och därför kan avgränsade hjärnskador påverka specifika minnen/information
109
Procedurminne
Inlärning av motoriska färdigheter,
110
Retikulära aktiveringssystemet
Sitter i hjärnbalken och utför aktivitet som styr vår vakenhetsgrad
Skada där kan leda till koma eftersom den styr vårt uppvaknande.
111
Ascending reticular activation system
- Går från nedre medullan till övre mitthjärnan
- Många strukturer är relevanta, ex Raphe kärnor, ventral tegmental area, substantia nigra
- Aktiviteten i RAS reglerar aktiviteten i thalamus och hypothalamus
112
Suprachiasmatic nucleus
- Har en 24h klocka
- synkroniserar olika cirkadiska rytmer till ett gemensamt tempo
113
Preoptic nucleus
GABA-signalering till stora delar av RAS, initierar icke-REM-sömn, aktiveras kraftigt vid insomnande
114
Retinal ganglion cells
finns på näthinnan och är kopplade till blått ljus
115
Tallkotkörteln/epifysen
Serotonin blir till melatonin
116
Hypofysen
Styr utsöndring av kortisol och andra hormoner
117
REM-sömn, ponto-geniculo-occipital waves
Fasiska vågor av neuron-aktiveringar under REM-sömn, kan vara viktiga för att konsolidera minnen från dagen
118
REM-sömn, signalering av acetylkolin i pons
- Singalering med monoaminer som ex serotonin minskar kraftigt, vid närvaro av serotonin sker REM-sömn. SSRI-behandling kan ge minskad REM-sömn
119
Signalering med GABA i pons
Leder till mindre REM-sömn, möjligen varför användning av bensodiasepiner kan minska REM-sömn
120
Sömndeprivation konsekvenser
- Tillfälliga hallucinationer, minnesförlust och försämrad problemlösning
- På sikt, högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke
- Ångest, depression
121
Minnen stabiliseras när vi sover
Delta vågor isolerar samlingar av kortikala neuroner som spelar en vital roll i långtidsminnes formation och konsolidation
122
Minnen, sömn, Hippocampus
När vi sover återaktiverar hippocampus sig genom att generera aktivitet likt den när vi är vakna. Den skickar information till kortex som reagerar tillbaka. Detta följs av en delta våg och sedan rytmisk aktivitet (sleep spindle), detta är när kortikala circuits omorganiserar för att forma stabila minnen
123
Glymfatiska systemet
Ett omdiskuterat system som ska rensa hjärnan på slaggprodukter.
124
Sömnmedel
- benzodiazepinliknande preparat
- Benzodiazepiner
- Melatonin
- Antihistaminer
- serotonin anatagonist och återupptags-inhibitorer (SARI)
124
Sömnmedel
- benzodiazepinliknande preparat
- Benzodiazepiner
- Melatonin
- Antihistaminer
- serotonin anatagonist och återupptags-inhibitorer (SARI)
125
Rädsla
Konkret farliga situationer där faran är uppenbar
126
Ångest
Relaterar till riskbedömningar i situationer där faran är osäker, ofta eftersom situationen är ny eller för fara funnits i situationen tidigare, anticipatorisk ångest
127
Panikångest
En ångestreaktion där upplevda möjliga hot triggar en flyktreaktion
128
Ångest symtom på autonoma nervssytemet
- hjärtklappning
- svettning
- spända muskler
- ökat blodtryck
- pupillerna vidgas
- syreupptagning ökar
- stresshormoner utsöndras
129
Regioner vid inlärning av rädsla
Amygdala, liten struktur i limbiska systemet nära kopplingar till hippocampus och moduleras av frontalloben
involverad i att avögra om stimuli är farliga eller emotionellt viktiga
130
Regioner vid inlärning av rädsla
Amygdala, liten struktur i limbiska systemet nära kopplingar till hippocampus, involverad i att avögra om stimuli är farliga eller emotionellt viktiga
131
Vart sitter rädslominnen?
- Enkla associationer kan lagras i amygdala
- Länk till kontext av associationen verkar bildas i hippocampus
- Lagras även i cortex
- Ångest och mer komplexa minnen kopplas också till frontalloben
132
Rädd utan amygdala?
Mer kognitiv oro och ångest verkar inte härstamma från amygdala
133
Spontan återhämtning (rädsla)
Rädslan återkommer en tid efter behandlingen är avslutad och patienten är problemfri
134
Exponering (rädsla)
Eftersom rädsla ofta återkommer kan vi utgår från att exponering inte tar bort rädslominnet
Exponering verkar istället skapa ett rivaliserande säkerhetsminne. Dock mer kontextspecifikt än själva rädslominnet.
135
Serotonin och dopamin
Mono-aminer
Serotonin finns till 90% i mag och tarm och hjälper till matsmältningen, kan inte ta sig över hjärn/blod-barriären.
Dopamin bildas i ventrala tegmentum eller substantia nigra, ofta påväg ut till eller vid axonterminaler.
136
Emotionsreglering
- Förmåga kontrollera sina emotioner för att uppnå ett långsiktigt mål
- Nära kopplat till exekutiva funktioner
- Flexibilitet viktigt, inte samma emotionella svar eller reglering varje gång
- Viktigt för sociala liv, mer förlåtande än vi tror men märker snabbt när något går emot normen
137
Hedonisk regulation
Syfte direkt förstärkning elelr förminskning av känslopplevelser, motionera lyssna på musik
Regulation i syfte att Öka njutning och minska smärta
138
Instrumentell regulation
Strategier syftar till att uppnå speciifka mål eller resultat även om de kan ha indirekta effekter på emotion.
För att öka förväntade vinster, använder reglering för att uppnå mål. Hur kan våra emotioner hjälpa oss uppnå mål?
139
Processmodell (Gross 1998)
Känslor går i fyra steg
- Situation, går i mörk skog
- Attention, upptäcker stor mörk skugga och gör ett ljud
- Appraisal vi uppfattar det som det kan vara en björn
- Response, vi blir rädda och försöker ta oss därifrån
Alla fyra steg har en lösning på rädsla
140
Processmodell emotionsregleringstrategier
- situation, försiktighetsåtgärd eller förändra situationen
- Attention, styr uppmärksamhet mot något annat
- Appraisal, Intalar oss att om det faktiskt är en björn är sannolikheten liten att den är farlig
- Response, om det kommer en björn försöker vi inhibera responser och gå lugnt därifån
141
Emotionella kontrol/dämpningsområden
prefrontala/orbitofrontala cortex, anteriora singulum
142
Hur uppstår beroende?
- Alla får inte samma respons på samma mängder, alla blir inte beroende av samma bruk
- Missbruk innebär att drogen har en central roll i individens liv, samt att bruket är kroniskt och högt
- Beroende innebär, eskalering, tvångsmässigt intag och abstinensbesvär
- Adverse childhood experience är en riskfaktor och kvinnor tenderar att vara beroende oftare än män, delvis kroppsvikt och hormonella signaler
143
Hur uppstår beroende?
- Alla får inte samma respons på samma mängder, alla blir inte beroende av samma bruk
- Missbruk innebär att drogen har en central roll i individens liv, samt att bruket är kroniskt och högt
- Beroende innebär, eskalering, tvångsmässigt intag och abstinensbesvär
- Adverse childhood experience är en riskfaktor och kvinnor tenderar att vara beroende oftare än män, delvis kroppsvikt och hormonella signaler
144
Alla blir inte beroende av samma bruk? Gener
- Gener, större överlapp mellan enägg än andra tvillingar
- Adopterade barn korrelerar med biologisk fäder
- Genmodifiering på djur kan skapa alkoholberoende
- Man har dock inte funnit specifika alkoholistgener
145
Alla blir inte beroende av samma bruk, miljö?
- Stress kan katalysera målinriktad intag till tvångsmässigt
- Självmedicinering
- Låg ålder vid första intag
- Familjerelaterade svårigheter
146
Wanting - liking (tolerans och sentitisering)
- wanting att efterträva, effekten ökar med eskalering av bruk, sentitisering
- Liking, att tycka om effekterna, effekterna minskar vid missbruk, tolerans
Beslutet att ta droger görs i frontalloben, sentitisering av mesolimbiska dopaminbanan från VTA mot limbiska systemet
147
Farmakologi - droger
Ett sätt att få inblick i vad olika neurotransmittorer kan orsaka för beteende
inte endast kopplat till beroende även om många av drogerna som nämns är vanebildande
148
Alkohol biologisk effekt
- Ökar GABA, underlättar bindning till Cl-
- Blockerar glutamatreceptorn NMDA
- Ökar dopaminfrisättning
- Dopamin till pre-frontal kortex vilket inhiberar beteendeimpulser, lever ut impulser i ökad grad
- Högt, långvarigt bruk mycket skadligt
149
Bensodiazepiner
- Ökar GABA, öppnar Cl- kanaler oftare
- Lugnande effekt beteendemässigt
- Tillvänjningseffekt kräver ökad dos, men platå uppnås ofta
- Ska trappas ut långsamt
- Kanske något oförtjänt dåligt rykte, ibland det bästa alternativet
- Sällan dödliga överdoser men om det blandas med alkohol eller opiater ökar det markant
150
Uppmärksamhet
Prefrontala-cortex styrs uppmärksamhet, koncentration och uthållighet på ett övergripande sätt. Även paritalloberna är involverade.
151
Selektiv uppmärksamhet
Förmågan att välja de uttryck som förtjänar fortsatt bearbetning
152
Fokuserade uppmärksamhet
Förmågan att för tillfället ignorera intryck som är irrelevanta
153
Delad uppmärksamhet
Förmågan att uppmärksamma 2 intryck samtidigt
154
Faktorer som påverkar uppmärksamhet
- Vakenhetsgrad
- Stimulusdriven uppmärksamhet
- Kontrollerad uppmärksamhet
155
Retikulära aktiveringssystemet uppmärksamet
Vakenhet
156
Superior colliculus
Styr ögonen
2D-karta över synfältet
Olika storlek på stimuli påverkar vilka neuroner som aktiveras
Positionen i synfältet påverkar vilka neuroner som aktiveras
157
Thalamus
Pulvinarkärnan, kopplad till ventrala visuella strömmen
- Input från superior colliculus, 2D
- Återkopplingsloop med cortex
158
Cingulate cortex
Innanför prefrontala cortex
159
Parietalloberna
Orientering i rummet
160
Frontalloberna
Framförallt prefrontala cortex
161
Hur styr emotioner uppmärksamhet?
Motivation, (Nucleus accumbens, ventrala pallidum och anterior cingulate cortex)
Emotionella minnen (amygdala, stria terminalis, hippocampus, anterior cingulate cortex)
162
Frontalloben exekutiva funktioner (delar)
Prefrontal-cortex
- Ventromedial
- Orbitofrontal
- Dorsolateral
- Generellt lateralt och inte endast dorsolateralt
163
Ventromedial exekutiva funktioner
- Emotionsreglering, inhibera emotionella signalerar och inputs till amygdala, beslutsfattande
164
Orbitofrontal exekutiva funktioner
- Orbito = ögonhålor
- Social emotionsreglering
- Inlärning
- Belöning
165
Dorsolateral exekutiva funktioner
- Ögonrörelser
- Viktig för arbetsminne
- Anti saccader (Frontal-eye-fields)
166
Generelt lateralt och inte endast dorsolateralt, exekutiva funktioner
Integration av motivation och kognition
167
Exekutiva funktioner
- Bibehållen uppmärksamhet
- Reflektion
- Organisation
- SJälvreglering
- Social kognition
- Medgörlighet
- Arbetsminne
- Koordination av rörelse
168
Frontallobsskador problem
- Dålig uppmärksamhet och koncentration
- Bristfällig organisationsförmåga
- Svårighet att minnas och följa instruktioner
- Minskar intresse för olika aktiviteter
- Emotionell labilitet
- Försämrad social förmåga, irritabilitet
