Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Termin 2 > Biologisk och emotionspsykologi > Flashcards

Biologisk och emotionspsykologi Flashcards

1
Q

Somatosensoriska systemet

A
  • Somatosensoriska receptorer (minst 20 st)
  • Ryggmärg (2 somatosensoriska vägar)
  • Somatosensoriska cortex i hjärnan
  • Vestibulärt systemt/middle ear (står lite separat)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nocioception

A

perception av smärta och temperatur ändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hapsis

A

Förmåga att göra skillnad på objekt med hjälp av beröring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Proprioception

A

Uppfattning/perception av kroppens, huvudets och lemmars position samt rörelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Snabbt adapterande receptorer

A

Aktiveras vid början och slutet av ett stimulus, kan inte vara aktiverade en lång period

ex, Ruffini corpuscles (vibration)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Långsamt adapterande receptorer

A

Är aktiva över hela perioden ett stimulus är närvarande

ex, hår receptorer, Merkels receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur levereras somatosensoriska informationen?

A

Doorsal-root ganglion neurons är de som bär information från receptorer vidare i systemet. Deras axon varierar i diameter och myelination-nivå.
Proprioceptiv och haptisk information levereras genom myeliniserade axoner (snabb leverans).
Nocioceptiv info levereras med icke-myeliniserade axoner (långsam leverans)
**Förmedlas båda vägar?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Taktila receptorer

A

Myeliniserade axon, snabb signal , beröring, smärta

icke-myeliniserade axon, långam signal (kyla, värme, smärta, c-trådar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad händer om neuroner i somatosensoriska systemet förstörs eller stängs av?

A
  • Bedövning
  • ## Deafferented, människan tapapr känseln i exempelvis händer pga att somatosensoriska fibrer är förstörda. Måste konstant kompenseras med syn, fast fin-motoriska rörelser tappas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Somatosensoriska informationen levereras (vidare)

A
  1. Dorsal root ganglion neurons levererar information till ryggmärgen
  2. Antingen får vi ryggmärgens respons på somatosensorisk stimulus eller så fortsätter informationen uppåt mot hjärnan
    2b. Somatosensorisk information fortsätter uppåt mot hjärnan genom ryggmärgen via 2 separata vägar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Skador på sensoriska vägar, unilateral (en sida av ryggmärgen)

A

Känsla av smärta och temperatur tappas längre ner i kroppen på motsatts sida från den skadade.
Känsla för mjuk beröring och tryck tappas längre ner på kroppen, samma sida som den skadade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Somatosensorisk cortex - 2 delar

A

Består av primära somatosensoriska cortex och sekundära somatosensoriska cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Primära somatosensoriska cortex

A

Får sensorisk information från kroppen via ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Sekundära somatosensoriska cortex

A

Associations area, får information från primära somatosensoriska cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vestibulärt system funktioner (balans)

A

Talar om hur vår kropp ligger till i relation till gravitation
Samt signalerar om det blev ändringar i rörelseriktning och hastighet (så vi kan kompensera våra egna rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vestibulärt system, Otolith organer

A

Utricle, har ett epitelium lager täckt av hårstrån, känner bäst av linjär acceleration och när huvudet flyttas horisontellt.
Saccule, känner bäst av när huvudet ändrar position vertikalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Organisation av motoriska systemet

A

Det är hierarkiskt och i det ingår:
1. Motoriska områden av frontalloben
2. basala ganglierna
3. Cerebellum (lillhjärna)
4. Hjärnstammen
5. Ryggmärgen
6. Motoriska neuroner som bär systemets order till muskler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Organisation av motoriska systemet

A

Det är hierarkiskt och i det ingår:
1. Motoriska områden av frontalloben
2. basala ganglierna
3. Cerebellum (lillhjärna)
4. Hjärnstammen
5. Ryggmärgen
6. Motoriska neuroner som bär systemets order till muskler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Motoriska systemet frontalloben

A

Sensoriska signaler kommer dit och används för planering av rörelser. De planeras i prefrontal cortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Motoriska systemet, basala ganglierna

A

Samordnar och förbered:
- Förbereder genomförande av frivilliga rörelser
- Håller reda på delarna av komplicerade rörelser
- Kontrollerar styrkan av rörelser
- Viktig del av motorisk inlärning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Skador av basala ganglierna

A

Hyperkinetiska symtom, Ofrivilliga/oönskade starka rörelser
Hypokinetiska symtom, rörelser kan inte utföras alls eller så är själva rörelsen svagare än man vill

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Cerebellums roll för motoriken

A
  • Programmerar rörelserna
  • Står för inlärning av nya motoriska färdigheter
  • samordnar aktivitet mellan strukter och samordnar aktivitet mellan individ och omvärld
  • Klocka som reglerar beteende rytmen
  • Centrum för forward models
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Dorsala vägen i visuella systemet

A

Går direkt till motoriken utan att passera medvetandet och analyserar spatiala egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ventrala systemet i visuella systemet

A

Analyserar och identifierar egenskaper som färg, form och objektets identitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Sensation (sensorik)

A

Process där stimuli tas emot av sinnesorganen , omvandlas till nervimpulser och skickas till hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Transduction (signaltransduktion)

A

Omvandling från en energi till en annan. I sensorik är detta en process där fysisk stimuli omvandlas till nervimpulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Perception

A

Den process där stimulus organiseras och ges mening

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Dorsala strömmen - snabb

A
  • Går mot parietalloben
  • Lokalisera objekt
  • Om skadad, kan inte sträcka ut hand för att greppa föremål eller kan inte redogöra för vart föremål finns
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ventrala strömmen - långsam

A
  • Inferiora temporal cortex
  • Identifiera objekt
  • Om skadad kan ej identifiera föremål eller ansikten
  • Extra bra på att känna igen platser, ansikten och kroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ytterörat, mellanörat och innerörat

A

Fångar/färgar ljudvågor (beroende av infallsvinkel för ljudet).
Dessa vibrationer överförs av 3 små ben i mellanörat till snäckan i innerörat där där sinnescellerna finns.
När sinnescellerna stimuleras utlöses nervimpulser som sänds via hjärnstammen till hörselcentrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Mellanörat

A

Kan både förstärka och dämpa ljud:
Förstärkning:
- Benen i mellanörat fungerar som hävstång
- Trumhinnan är mycket större än ovala fönstret
- Snäckan är en förstärkare

Dämpning:
- Stigbygeln rubbas ur sitt läge
- Trumhinnan spänns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Cortiska organet

A
  • Inre hårceller
  • Yttre hårceller
  • Otoakustiska emissioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Inre hårceller

A

Konverterar rörelse i lymfan till elektriska signaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Yttre hårceller

A

Förstärker svaga ljud mekaniskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

otoakustiska emissioner

A
  • Spontant brus genererat av yttre hårceller
  • Ökar urskiljbarheten av svaga ljud
  • kan även “evoke-as”, natala hörseltester och två toner skapar en “skillnadston”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hörselteorier

A

Frekvens, amplitud och kombination av båda?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Frekvens, hörselteori

A

Analysen sker enligt en spatial (rumslig) princip: Olika frekvenser ger upphov till olika platser för vibrationsmaximum detta kallas tonotopic organization

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Amplitud

A

Kodningen sker i form av antal neurala signaler per tidsenhet - Högre hastighet vid högre amplitud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Stressens 3 faser

A
  • Alarm, vi reagerar på en stressor. Ju mer hotfull den upplevs desto kraftigare blir alarmfasen
  • Motstånd, vi gör det vi kan för att hantera stressorn. Ju längre den håller i sig desto mer påverkas kroppens olika system
  • Utmattning, vi märker att vi inte längre orkar och ser till att vi får återhämta oss. Eller så orkar vi bara inte längre och hamnar i ett stadium av utmattning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Utvecklingaspekt för stress

A

Trygg anknytning kan hjälpa oss hantera stress och vice versa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Förklara skillnaden mellan positiva och negativa reaktioner på påfrestningar?

A

Det är sällan påfrestningar, belastningar eller hot som i sig är avgörande för vårt sätt att agera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Förklara skillnaden mellan positiva och negativa reaktioner på påfrestningar?

A

Det är sällan påfrestningar, belastningar eller hot som i sig är avgörande för vårt sätt att agera. Det är mer relationen mellan upplevda belastningar och upplevda resurser för att hantera de som styr vårt sätt att agera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Betydande överskott för att hantera stress

A

Även detta kan resultera i negativ stress
Exempelvis både allt för mycket och allt för lite att göra kan leda till stress

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

En stress situation uppstår

A

Hjärnan tolkar en situation som hotfull, det retikulära aktiveringssystemet och sympatiska nervsystemet larmas blixtsnabbt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Sympatiska nervsystemet

A

En del av det autonoma nervsystemet, styr andning, blodtryck, puls osv. Sådant vi inte kan påverka med vår egna vilja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Stresshormoner som kortisol, adrenalin och noradrenalin, uppgift

A

Utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet.
Deras uppgift är att se till att puls och blodtryck höjs samt att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för att kunna uppnå fight-or-flight-reaction
Det resulterar i att vi känner av smärta mindre och att vårt blod koagulerar snabbare
Blodflödet dirigeras om så att musklerna och hjärnan får mer blod samtidigt som matsmältning, hud och andra organ som “inte behövs” - för fight/flight får mindre blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Hur hanterar vi stress?

A

Vi kan använda vår analytiska förmåga för att finna adekvata lösningar till stress vi känner.
Men om vi inte kan inte en fungerande kognitiv eller emotionell stresshantering så kommer mer primitiva stressreaktioner ske, ex fly/fäkta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Flykt-kamp-programmet

A

Ett reaktionsmönster som utgår i antingen “kamp”, att verkligen döda angriparen eller om vi finner denne övermäktig oss utgår det i att vi försöker fly därifrån så snabbt som möjligt.
Fäkt/kampas märks med kroppssignaler som signalerar mängder av energi för musklerna över midjan medan fly är samma sak fast för musklerna under midjan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Konsekvenser av intensiv och långvarig stress

A
  • Sänkt immunförsvar
  • Svårigheter att fokusera
  • Försämrat minne
  • ökad känslighet för ny stress
  • Sämre spegelneuronaktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Stressor

A

Ett stimuli som utmanar kroppens homoestas och triggar upphetsning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Stress respons

A

Fysiologisk och beteendemässig upphetsning och alla försök att minska stressen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Stress responsens 2 sekvenser

A

Fast-acting, förbereder kroppen för omedelbar fight/flight. Adrenalin.
Slow-acting, mobiliserar kroppens resurser för att motarbeta en stressor samt reparerar stress-relaterad skada. Kortisol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Långvarig stress, hippocampus och kortisol

A

Cykel av stressens påverkan:
- Utsöndring av mer kortisol
- Förstörande av hippocampala neuroner
- Färre neuroner i hippocampus
- Försämrad förmåga att reglera utsöndring av kortisol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Stresspiralen

A
  • intesiv långvarig belastning
  • hotfullt
  • Kortisol utsöndring
  • frigör energi
  • störd djupsömn
  • Störd hippocampus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Hjärnförändringar vid stress

A
  • Hippocampus
  • Amygdala förstoras
  • Minskad blodgenomströmning i frontalloberna
  • Spegelneruon-systemet störs
  • Hjärnans stamceller påverkas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Hippocampus minskar vid stress (konsekvens)

A

Försämrad inlärningsförmåga eftersom korttidsminnen inte går över till långtidsminnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Amygdala förstoras av stress

A

Vi blir känsligare för hot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Minskad blodgenomströmning i frontalloberna

A

Allvarliga problem med bedömning, kontroll, organisation och planering.
Dessutom får vi minskad empati och vårt svartvita tänkande ökar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Stressorer kan variera i…

A
  • Intesitet/svårighetsgrad
  • Varaktighet
  • förutsägbarhet
  • kontrollerbarhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Genus

A

Beskrivning av socialt beteende och en social roll man antar sig, socialt konstruerad och innefattar bland annat de roller och förväntningar som delvis grundas i det biologiska könet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Kön

A

Biologisk term som definierar individer efter vilka könsceller de producerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Intersex

A

atypiska interna och/eller externa anatomiska könskaraktäristika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Östradiol

A

Steroid-hormon som tillverkas lokalt i hjärnan hos både pojk och flick-foster. Betraktas som den viktigaste kvinnliga könshormonen. Nödvändig för sexuella funktioner och skelettet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Könshormoner

A
  • Östrogen, påverkar cellens hälsa
  • Progesteron, påverkar GABA-signalering och GABA-receptorer. Inhiberar eller skickar vidare aktivering genom hjärnan
  • Testosteron, påverkar myeliniseringsgrad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Neurobiologiska skillnader i vuxna hjärnan

A

Könsskillnader i syntes och receptorer för olika neurotransmittorer
Variation i förhållande till menscykeln hos kvinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Steroidhormoner

A
  • Glukokortikoider, ex kortisol, stress
  • Mineralkortikoider, aldosteron, natriumbalans
  • Androgener, Testosteron och dehydrotestosteron (ökar muskelmassa)
  • Östrogener, östradiol och östriol, ökar bentätheten, påverkar CNS genom ökad halt och effekt av ex serotonin, bidrar till fettmetabolism
  • Progesteron, påverkar CNS genom balansändringar som gör inverkan på sinnesstämning och kognition
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Testosteronhalter

A
  • Knutet till sexlust hos både kvinnor och män
  • Män i förhållande har lägre halter testosteron, tvetydigt för kvinnor
  • Testo sjunker under pappaledighet
  • Män med höga halter testo är mer sannolika att vara otrogna eller skilja sig
  • Påverkas mest av “competitive-activities” och inte av “bond-maintenance activities”.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Testosteron och brottslighet

A

De flesta studier visar samband mellan T och brott, inte för ungdomsbrottslingar, T verkar reglera vasopressinreceptorer i hypothalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Challenge hypothesis

A

Testosteron skapar aggressivitet när det anses fördelaktigt, ex reproduktion, rivalitet, social instabilitet

69
Q

Dual hormone hypothesis

A

Samband mellan testo och brott modereras av kortisol

70
Q

Evolutionary androgenic theory

A

Evolutionärt tryck (T ger större resurser) ger biologiska förändringar(större produktion av androgener) som ger manifestation av beteende (mer tävlingsinriktat/victimization) och ökar både råa och sofistikerade beteenden.

71
Q

Testosteron annat än aggressivitet

A

Både män och kvinnor behöver det för att fungera normalt. Testo-nivån varierar över ålder och tid på dagen och är därför svårt att tolka värden.
Uppmuntrar till rättvisa fördelningar i ekonomiska spel

72
Q

Testosteron Biologisk/fysiologisk funktion

A

Bygga muskelmassa och för syreupptagningsförmåga

73
Q

Hypothalamus, kön och funktion

A
  • De största skillnaderna mellan kön finns i hypothalamus
  • Styr utsöndring av könshormoner
  • Inblandad i reproduktivt beteende
74
Q

Strukturella könsskilnader

A
  • Män har något större hjärna
  • Kvinnor har något fler hjärnceller
  • Män har något mer myelin
  • Kvinnor har något större orbitofrontal cortex, OFC
  • Män har något större cerebellum
75
Q

Strukturella könsskillnader i vuxna hjärnan

A
  • Relativ volym av grå massa, kvinnor har mer i prefrontala och parietala kortex, män större i ventrala occipotemporala och vissa subkortikala regioner
  • Face processing hittilss största kända skillnaden där anatomi kan knytas till förmåga/funktion
  • Vissa skillnader i relativa volymskillnader knutna till regionala uttryck av gener på allosom
76
Q

Könsskillnader i beteende och förmågor

A
  • Flickor har något tidigare språkutveckling
  • Pojkar har något bättre spatial förmåga
  • Flickor/kvinnor mer relationell aggression
  • Pojkar/män mer instrumentell aggression
  • Kulturella variationer i bilden, ex påverkar föräldrar, biologi och omgivning och tidigare intressen kommer att spela roll
77
Q

Biologiska könsskillnader

A
  • Stor skillnad i hormonell exponering
  • Flesta anatomiska könskillnaderna är kopplade till reproduktion/reproduktivt beteende
  • Svårt att särskilja biologiska och sociala effekter
  • Hormonnivåer påverkar beteende och vice versa
  • Över längre tid påverkar både hormonnivå och beteende struktur och funktion
78
Q

Könslikheter

A
  • numerositet/matematisk förmåga
  • Empati, barn som lekt med dockor har större prosocial förmåga. Flickor tröstar mer men empatin är densamma
79
Q

Barns lek

A
  • Fantasilek ökar exekutiv funktion
  • Konstruktionslek/pussel ökar sannolikhet för STEM
  • Lek och intressen spelar stor roll för utveckling
  • Påverkas av föräldrars aktiviteter, modelling
80
Q

Inlärning

A

Förändring i beteende som resultat av erfarenhet

81
Q

Minne

A

Förmåga att komma ihåg/känna igen något som resultat av minne

82
Q

Mänskliga minnet

A
  • All info lagras inte och vi glömmer
  • subjektivt
  • Rekonstrueras och uppdateras pga nya händelser
  • Dynamiskt och föränderligt
  • Påverkbart, motivation, interferens, uppmärksamhet
83
Q

Minnesprocesser

A
  • Inkodning/konsolidering
  • Lagring
  • Framplockning/återkallande
84
Q

Plasticitet, minne

A

Trolig samband mellan minne/inlärning och förändring av strukturer i hjärnan.
Neuron kan bildas och antalet påverkas av miljön.
Miljöstimulans kan öka produktionen av neurotrophic factors

85
Q

Dopaminprojektioner från striatum till prefrontal cortex

A

Viktiga för arbetsminne och reinforcement learning

86
Q

Anatomiska delar och Minnen

A
  • Hippocampus, händelseminnen
  • Amygdala, betingade känslomässiga minnen
  • Cerebellum, betingade motoriska minnen
87
Q

Arbetsminne delar

A
  • Centrala exekutiven
  • Fonologiska slingan
  • visuospatiala skisblocket
  • Episodisk buffert
88
Q

Centrala exekutiven

A

Riktar/kontrollerar uppmärksamheten och sållar bort irrelevant info

89
Q

Fonologiska slingan

A

Tillfällig lagring eller uppdatering av ljudbaserad info

90
Q

Visuospatiala skissblocket

A

Komplement till fonologiska slingan, tillfällig lagring av visuell och spatial info (inre bilder)

91
Q

Episodisk buffert

A

Överföring och framplockning av info till/från episodiska långtidsminnet, kopplar samman minne och medvetande

92
Q

Deklarativt minne

A

Minnen man kan berätta om för andra
Uttrycks i tal och skrift

93
Q

Explicit minne

A

Medvetet minne, kräver medveten enring

94
Q

Implicit minne

A

Omedvetet minne, aktualiseras automatiskt och kräver ingen medveten erinring

95
Q

Icke-associativa minnen

A

Beteenderesponsen minskar över tid efter upprepad stimulering.
En kraftfull stimulering ger upphov till starkare respons för alla efterkommande responser på samma stimuli.

96
Q

Retrograd amnesi

A

Drabbar tiden före uppkommande av amnesi, personen kan inte erinra sig tidigare minnen
- Varierande tidslängd (utbredd eller begränsad)
- Nyare minnen drabbas mer än äldre
- Procedurminnen och info som vi överinlärt oss i barndomen kvarstår

97
Q

Anterograd amnesi

A

Drabbar tiden efter uppkomsten av amnesi, Gamla minnen kvarstår men förmågan att bilda nya långtidsminnen försvinner
- Långtidsminnet drabbas selektivt medan arbetsminnet är intakt
- Minnesbildning för nya fakta, händelser och spatialt minne drabbas
- Förvärvande och uttryck av motoriska eller automatiserade färdogheter fortfarande möjligt
- Klassis betingning fortfarande möjlig
- Priming fortfarande möjligt

98
Q

Anterograd påverkade minnestyper

A

Episodiskt och semantiskt minne är påverkat
Arbetsminne, procedurminne och perceptuelltminne är intakta.

99
Q

slutsatser anatomi och amnesi

A
  • Långtidsminne och arbetsminne har inte samma neurala drag
  • Implicita minnen som procedur och perceptuellt minne verka oberoende av hippocampus
  • Hippocampus verkar nödvändigt för att explicita minnen, som episodiska, och möjligt även semantiska minnen ska kunna formas
100
Q

Spatialt minne hippocampus

A

Platsceller, neuroner som avfyrar på specifika platser

100
Q

Spatialt minne hippocampus

A

Platsceller, neuroner som avfyrar på specifika platser

101
Q

Entorhinal cortex

A
  • Rutnätsceller, aktiveras i funktionella moduler - när man rör sig i rummet
  • Huvudriktningsceller, aktiveras då huvudet vrids åt ett visst håll “inre kompass”
  • Gränsceller, aktiverasi yttre gränszoner
102
Q

Platscellet HC + entorhinala

A

Kognitiv karta för rumsuppfattning och navigering

103
Q

Hippocampus och konsolidering

A
  • Hippocampus överför information från närminnet till fjärrminnet
  • Sinnesintrycken blir ingraverade i hjärnbarken som bestående minnen
  • Hippocampus placerar ut deklarativa minnen på olika platser
104
Q

Var i hjärnan sitter långtidsminne?

A

Episodiskt minne
- Fördelat över stora områden av neocortex, kan förklara varför det är så sårbart för skada eller åldrande
- Består av många delprocesser med delvis olika neural grund
- Både episodisk framplockning och inkodning är ett samspel mellan prefrontala kortex och hippocampus/temporalloben

  • Framplockning, främst höger frontallov
105
Q

Inkodning

A
  • Inkodning sker aktivering av vänster frontallob, mediala temporalloben/hippocampus
106
Q

Framplockning

A
  • Framplockning, främst höger frontallob
107
Q

HERA-modellen

A
  • Inkodning, PFC förser MTL med episodisk komponenter som hippocampus binder samman
  • Framplockning, hippocampus aktiverar hjärnan på ett sätt som påminner och aktivitet vid inkodning
  • Då vi minns en upplevelse länkas dess olika delar i hjärnan samman
  • Därefter aktiveras de i vårt medvetande vilket styrs av frontalloben
108
Q

Semantiskt minne inkodning och framplockning

A

Semantiska uppgifter ingår ofta i episodiska inkodningstest vilket ger aktivering av vänster frontallob

Framplockning sker vid aktivering av främst vänstra sfären av frontalloben

Kan ge specifika aktiveringsmönster beroende på information och därför kan avgränsade hjärnskador påverka specifika minnen/information

109
Q

Procedurminne

A

Inlärning av motoriska färdigheter,

110
Q

Retikulära aktiveringssystemet

A

Sitter i hjärnbalken och utför aktivitet som styr vår vakenhetsgrad
Skada där kan leda till koma eftersom den styr vårt uppvaknande.

111
Q

Ascending reticular activation system

A
  • Går från nedre medullan till övre mitthjärnan
  • Många strukturer är relevanta, ex Raphe kärnor, ventral tegmental area, substantia nigra
  • Aktiviteten i RAS reglerar aktiviteten i thalamus och hypothalamus
112
Q

Suprachiasmatic nucleus

A
  • Har en 24h klocka
  • synkroniserar olika cirkadiska rytmer till ett gemensamt tempo
113
Q

Preoptic nucleus

A

GABA-signalering till stora delar av RAS, initierar icke-REM-sömn, aktiveras kraftigt vid insomnande

114
Q

Retinal ganglion cells

A

finns på näthinnan och är kopplade till blått ljus

115
Q

Tallkotkörteln/epifysen

A

Serotonin blir till melatonin

116
Q

Hypofysen

A

Styr utsöndring av kortisol och andra hormoner

117
Q

REM-sömn, ponto-geniculo-occipital waves

A

Fasiska vågor av neuron-aktiveringar under REM-sömn, kan vara viktiga för att konsolidera minnen från dagen

118
Q

REM-sömn, signalering av acetylkolin i pons

A
  • Singalering med monoaminer som ex serotonin minskar kraftigt, vid närvaro av serotonin sker REM-sömn. SSRI-behandling kan ge minskad REM-sömn
119
Q

Signalering med GABA i pons

A

Leder till mindre REM-sömn, möjligen varför användning av bensodiasepiner kan minska REM-sömn

120
Q

Sömndeprivation konsekvenser

A
  • Tillfälliga hallucinationer, minnesförlust och försämrad problemlösning
  • På sikt, högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke
  • Ångest, depression
121
Q

Minnen stabiliseras när vi sover

A

Delta vågor isolerar samlingar av kortikala neuroner som spelar en vital roll i långtidsminnes formation och konsolidation

122
Q

Minnen, sömn, Hippocampus

A

När vi sover återaktiverar hippocampus sig genom att generera aktivitet likt den när vi är vakna. Den skickar information till kortex som reagerar tillbaka. Detta följs av en delta våg och sedan rytmisk aktivitet (sleep spindle), detta är när kortikala circuits omorganiserar för att forma stabila minnen

123
Q

Glymfatiska systemet

A

Ett omdiskuterat system som ska rensa hjärnan på slaggprodukter.

124
Q

Sömnmedel

A
  • benzodiazepinliknande preparat
  • Benzodiazepiner
  • Melatonin
  • Antihistaminer
  • serotonin anatagonist och återupptags-inhibitorer (SARI)
124
Q

Sömnmedel

A
  • benzodiazepinliknande preparat
  • Benzodiazepiner
  • Melatonin
  • Antihistaminer
  • serotonin anatagonist och återupptags-inhibitorer (SARI)
125
Q

Rädsla

A

Konkret farliga situationer där faran är uppenbar

126
Q

Ångest

A

Relaterar till riskbedömningar i situationer där faran är osäker, ofta eftersom situationen är ny eller för fara funnits i situationen tidigare, anticipatorisk ångest

127
Q

Panikångest

A

En ångestreaktion där upplevda möjliga hot triggar en flyktreaktion

128
Q

Ångest symtom på autonoma nervssytemet

A
  • hjärtklappning
  • svettning
  • spända muskler
  • ökat blodtryck
  • pupillerna vidgas
  • syreupptagning ökar
  • stresshormoner utsöndras
129
Q

Regioner vid inlärning av rädsla

A

Amygdala, liten struktur i limbiska systemet nära kopplingar till hippocampus och moduleras av frontalloben
involverad i att avögra om stimuli är farliga eller emotionellt viktiga

130
Q

Regioner vid inlärning av rädsla

A

Amygdala, liten struktur i limbiska systemet nära kopplingar till hippocampus, involverad i att avögra om stimuli är farliga eller emotionellt viktiga

131
Q

Vart sitter rädslominnen?

A
  • Enkla associationer kan lagras i amygdala
  • Länk till kontext av associationen verkar bildas i hippocampus
  • Lagras även i cortex
  • Ångest och mer komplexa minnen kopplas också till frontalloben
132
Q

Rädd utan amygdala?

A

Mer kognitiv oro och ångest verkar inte härstamma från amygdala

133
Q

Spontan återhämtning (rädsla)

A

Rädslan återkommer en tid efter behandlingen är avslutad och patienten är problemfri

134
Q

Exponering (rädsla)

A

Eftersom rädsla ofta återkommer kan vi utgår från att exponering inte tar bort rädslominnet
Exponering verkar istället skapa ett rivaliserande säkerhetsminne. Dock mer kontextspecifikt än själva rädslominnet.

135
Q

Serotonin och dopamin

A

Mono-aminer
Serotonin finns till 90% i mag och tarm och hjälper till matsmältningen, kan inte ta sig över hjärn/blod-barriären.
Dopamin bildas i ventrala tegmentum eller substantia nigra, ofta påväg ut till eller vid axonterminaler.

136
Q

Emotionsreglering

A
  • Förmåga kontrollera sina emotioner för att uppnå ett långsiktigt mål
  • Nära kopplat till exekutiva funktioner
  • Flexibilitet viktigt, inte samma emotionella svar eller reglering varje gång
  • Viktigt för sociala liv, mer förlåtande än vi tror men märker snabbt när något går emot normen
137
Q

Hedonisk regulation

A

Syfte direkt förstärkning elelr förminskning av känslopplevelser, motionera lyssna på musik

Regulation i syfte att Öka njutning och minska smärta

138
Q

Instrumentell regulation

A

Strategier syftar till att uppnå speciifka mål eller resultat även om de kan ha indirekta effekter på emotion.

För att öka förväntade vinster, använder reglering för att uppnå mål. Hur kan våra emotioner hjälpa oss uppnå mål?

139
Q

Processmodell (Gross 1998)

A

Känslor går i fyra steg
- Situation, går i mörk skog
- Attention, upptäcker stor mörk skugga och gör ett ljud
- Appraisal vi uppfattar det som det kan vara en björn
- Response, vi blir rädda och försöker ta oss därifrån
Alla fyra steg har en lösning på rädsla

140
Q

Processmodell emotionsregleringstrategier

A
  • situation, försiktighetsåtgärd eller förändra situationen
  • Attention, styr uppmärksamhet mot något annat
  • Appraisal, Intalar oss att om det faktiskt är en björn är sannolikheten liten att den är farlig
  • Response, om det kommer en björn försöker vi inhibera responser och gå lugnt därifån
141
Q

Emotionella kontrol/dämpningsområden

A

prefrontala/orbitofrontala cortex, anteriora singulum

142
Q

Hur uppstår beroende?

A
  • Alla får inte samma respons på samma mängder, alla blir inte beroende av samma bruk
  • Missbruk innebär att drogen har en central roll i individens liv, samt att bruket är kroniskt och högt
  • Beroende innebär, eskalering, tvångsmässigt intag och abstinensbesvär
  • Adverse childhood experience är en riskfaktor och kvinnor tenderar att vara beroende oftare än män, delvis kroppsvikt och hormonella signaler
143
Q

Hur uppstår beroende?

A
  • Alla får inte samma respons på samma mängder, alla blir inte beroende av samma bruk
  • Missbruk innebär att drogen har en central roll i individens liv, samt att bruket är kroniskt och högt
  • Beroende innebär, eskalering, tvångsmässigt intag och abstinensbesvär
  • Adverse childhood experience är en riskfaktor och kvinnor tenderar att vara beroende oftare än män, delvis kroppsvikt och hormonella signaler
144
Q

Alla blir inte beroende av samma bruk? Gener

A
  • Gener, större överlapp mellan enägg än andra tvillingar
  • Adopterade barn korrelerar med biologisk fäder
  • Genmodifiering på djur kan skapa alkoholberoende
  • Man har dock inte funnit specifika alkoholistgener
145
Q

Alla blir inte beroende av samma bruk, miljö?

A
  • Stress kan katalysera målinriktad intag till tvångsmässigt
  • Självmedicinering
  • Låg ålder vid första intag
  • Familjerelaterade svårigheter
146
Q

Wanting - liking (tolerans och sentitisering)

A
  • wanting att efterträva, effekten ökar med eskalering av bruk, sentitisering
  • Liking, att tycka om effekterna, effekterna minskar vid missbruk, tolerans
    Beslutet att ta droger görs i frontalloben, sentitisering av mesolimbiska dopaminbanan från VTA mot limbiska systemet
147
Q

Farmakologi - droger

A

Ett sätt att få inblick i vad olika neurotransmittorer kan orsaka för beteende
inte endast kopplat till beroende även om många av drogerna som nämns är vanebildande

148
Q

Alkohol biologisk effekt

A
  • Ökar GABA, underlättar bindning till Cl-
  • Blockerar glutamatreceptorn NMDA
  • Ökar dopaminfrisättning
  • Dopamin till pre-frontal kortex vilket inhiberar beteendeimpulser, lever ut impulser i ökad grad
  • Högt, långvarigt bruk mycket skadligt
149
Q

Bensodiazepiner

A
  • Ökar GABA, öppnar Cl- kanaler oftare
  • Lugnande effekt beteendemässigt
  • Tillvänjningseffekt kräver ökad dos, men platå uppnås ofta
  • Ska trappas ut långsamt
  • Kanske något oförtjänt dåligt rykte, ibland det bästa alternativet
  • Sällan dödliga överdoser men om det blandas med alkohol eller opiater ökar det markant
150
Q

Uppmärksamhet

A

Prefrontala-cortex styrs uppmärksamhet, koncentration och uthållighet på ett övergripande sätt. Även paritalloberna är involverade.

151
Q

Selektiv uppmärksamhet

A

Förmågan att välja de uttryck som förtjänar fortsatt bearbetning

152
Q

Fokuserade uppmärksamhet

A

Förmågan att för tillfället ignorera intryck som är irrelevanta

153
Q

Delad uppmärksamhet

A

Förmågan att uppmärksamma 2 intryck samtidigt

154
Q

Faktorer som påverkar uppmärksamhet

A
  • Vakenhetsgrad
  • Stimulusdriven uppmärksamhet
  • Kontrollerad uppmärksamhet
155
Q

Retikulära aktiveringssystemet uppmärksamet

A

Vakenhet

156
Q

Superior colliculus

A

Styr ögonen
2D-karta över synfältet
Olika storlek på stimuli påverkar vilka neuroner som aktiveras
Positionen i synfältet påverkar vilka neuroner som aktiveras

157
Q

Thalamus

A

Pulvinarkärnan, kopplad till ventrala visuella strömmen
- Input från superior colliculus, 2D
- Återkopplingsloop med cortex

158
Q

Cingulate cortex

A

Innanför prefrontala cortex

159
Q

Parietalloberna

A

Orientering i rummet

160
Q

Frontalloberna

A

Framförallt prefrontala cortex

161
Q

Hur styr emotioner uppmärksamhet?

A

Motivation, (Nucleus accumbens, ventrala pallidum och anterior cingulate cortex)
Emotionella minnen (amygdala, stria terminalis, hippocampus, anterior cingulate cortex)

162
Q

Frontalloben exekutiva funktioner (delar)

A

Prefrontal-cortex
- Ventromedial
- Orbitofrontal
- Dorsolateral
- Generellt lateralt och inte endast dorsolateralt

163
Q

Ventromedial exekutiva funktioner

A
  • Emotionsreglering, inhibera emotionella signalerar och inputs till amygdala, beslutsfattande
164
Q

Orbitofrontal exekutiva funktioner

A
  • Orbito = ögonhålor
  • Social emotionsreglering
  • Inlärning
  • Belöning
165
Q

Dorsolateral exekutiva funktioner

A
  • Ögonrörelser
  • Viktig för arbetsminne
  • Anti saccader (Frontal-eye-fields)
166
Q

Generelt lateralt och inte endast dorsolateralt, exekutiva funktioner

A

Integration av motivation och kognition

167
Q

Exekutiva funktioner

A
  • Bibehållen uppmärksamhet
  • Reflektion
  • Organisation
  • SJälvreglering
  • Social kognition
  • Medgörlighet
  • Arbetsminne
  • Koordination av rörelse
168
Q

Frontallobsskador problem

A
  • Dålig uppmärksamhet och koncentration
  • Bristfällig organisationsförmåga
  • Svårighet att minnas och följa instruktioner
  • Minskar intresse för olika aktiviteter
  • Emotionell labilitet
  • Försämrad social förmåga, irritabilitet

Termin 2 (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions