venös sjukdom

Question 1

hjälper kirurgi vid varicer

Answer 1

något övergående effekt verkar det ha med tiden

Question 2

varicerkirurgi

Answer 2

öppen kirurgi

• HUB-stripp
• lokala extirpationer (flebektomi)

minimalinvasiv kirurgi: oblitererande behandling

1. värme
   - endovenös laser ablation (EVLA)
   - radiofrekvent ablation (RFA)
2. kemisk
   - ultraljuds guidad foam skleroterapi (UGFS)

Question 3

vilken metod är bäst?

Answer 3

alla metoder är effektiva

HUB, laser och RFA jämförbara: 5% kvarståend reflux i VSM efter ett år

skum något sämre

fördel minimalinvaisv behandling: mindre smärtsam, kortare återhämtning, kan återupprepas

Question 4

HUB-stripp: hög underbindning och stripping

Answer 4

preoperativ kartläggning med duplex eller pendoppler

snitt ovan ljumskveck

friläggning av fossa ovalis (öppning för VSM)

Syftet med operationen är att koppla bort den insufficienta delen av det ytliga vensystemet från det djupa, genom att ligera den ytliga venen nära inträdet till de djupa venerna, i ljumsken eller i knävecket. Samtidigt dras den insufficienta venen ut med en så kallad venstripper. Blodet från det ytliga vensystemet leds därmed över i det djupa systemet.
stripping från ljumske till knät, ej till fotled. Endast HUB ger fler recidiv.

Lokala exstirpationer (flebektomier) av åderbråcken görs ofta samtidigt. Via små snitt antingen ligeras venerna eller dras ut från underhuden med speciella venhakar.

Question 5

lokal extirpation = flebektomi

Answer 5

tänk på kosmetiken

11:ans knivblad

snitta i benets längdriktning

ta bort ven: stab and grav, dra och rulla upp ven

tejpa såret

Question 6

vart bildas varicer?

Answer 6

varicer bildas i det ytliga vensystemet, INTE det djupa vensystemet. Dock kan det djupa vensystemet få insufficiens som man inte kan bota.

Ytliga vener kan vara både insufficienta och varicösa

cirka 10% av återtransport av blod svarar det ytliga systemet, därmed kan man ta bott det ytan problem

Question 7

parvaresektion

Answer 7

duplexverifiering

horisontellt snitt

ligera v. parva där den dyker ner

observera n. suralis

max 15 cm resektion

Question 8

vad tänka på postoperativt?

Answer 8

linda 1 dygn

kompressionsstrumpa

fri mobilisering

LMH enligt lokal rutin

sutur tas efter 2 veckor

tejpa sår 6 månader, sola inte

Question 9

komplikationer till kirurgi

Answer 9

skador på n. tibialis, n. saphenus och n. suralis

skador a./v. femoralis

blödning

tromboflebit

DVT, LE

sårinfektion

utebliven effekt

Question 10

EVLA: endovenös laser ablation

Answer 10

ultraljudsledd, endovaskulär behandling med ledare

tumescens bedövning (LA som sprutas lokalt runt vener med ultraljudskontroll)

punktera VSM på underbenet

värme obliterar/trombotisering/fibros av kärlet

Question 11

endovenös RFA

Answer 11

ultraljudsledd

tumescens bedövning

värmen obliterar kärlet

polikliniskt ingrepp

Question 12

ultraljudsledd skumbehandling

Answer 12

liten mängd LA

skleroserande ämne med toxisk effekt på endotel injiceras, ger fibrotisering

skonsamt, snabbt, enkelt, kan ev. bildas brunt pigment

Question 13

vad gör kärljouren vid DVT

Answer 13

förhindra utveckling av post-trombotiskt syndrom

• kompression
• AK

trombolys?

Question 14

när tänker man trombolys vid DVT?

Answer 14

uttalad trombos, t.ex. iliaca-ven-trombos

• kk kopplas in
• kateter i venen, trombolys lokalt + stent
• ingen evidens på att tidig trombolys på vensidan kan förhindra insufficiens av klaffar

Question 15

post-trombotiskt syndrom

Answer 15

stor del av patienter med DVT utvecklar detta synrom efter många år, klaffar destrueras

slutstadiet av kronisk venös insufficiens

• svullnad
• smärta
• hudförändringar, sår
• venös claudicatio (kompression arteriell cirkulation vid höga vävnadstryck)

grund: behandlas med kompresssion

Question 16

tromboflebit

Answer 16

ytlig ventrombos, vanligen i varicösa vener

evidens låg

• lokala traditioner
• LMHV
• antiflogistika
• bakomliggande malignitet?

Question 17

vad göra om tromboflebit migrerar mot ljumske?

Answer 17

duplex
- uteslut DVT i v. femoralis

ev. HUB? stripp?

Question 18

vad är ett vena cava filter?

Answer 18

låg evidens, läggs i vena cava

indikation:

• recidiverande LE trots AK
• proximal DVT och KI att få AK (vanligtvis DVT i kombination med blödning)
• free floating tromb i v. iliaca eller v. cava inferior

Question 19

definition venös insufficiens

Answer 19

samlingsbegrepp för venös dysfunktion i benen, vilket hämmar venöst återflöde och orsakar venös hypertension

multifaktoriellt

Question 20

vad är varicer

Answer 20

åderbråck

beror på klaffinsufficiens

den vanligaste orsaken till venös insufficiens

Question 21

etiologi venös insufficiens

Answer 21

klaffinsufficiens

venös obstruktion, t.ex. trombos

defekt muskelpump

Question 22

vilka 3 vensystem finns

Answer 22

ytliga systemet: saphena magna, parca

djupa systemet: löper med artärer

perforanter

Question 23

primär vs sekundär insufficiens?

Answer 23

primär: föds utan klaffar

sekundär: förvärvad

• vanligaste orsaken post-trombotiskt-syndrom (DVT)
• DVT förstör klaffarnas funktion efter rekanalisering

Question 24

hur påverkas venös tryck av muskelpump?

Answer 24

normal ska muskelpumpen sänka det venösa tryckt då återflödet ökar, därefter stiger trycket långsamt igen

vid klaffinsufficiens eller obstruktion kan blod inte föras bort lika effektivt, därmed ständigt högt ventryck.

Question 25

symtom vid venös insufficiens

Answer 25

tyngdkänsla, värk, klåda (svullnadskänsla, kramp, sveda, restless legs) pittingödem fot, ankel hudförändringar sår varicer

Question 26

typer av hudförändringar vid venös insufficiens

Answer 26

eksem, klåda (staseksem) hyperpigmentering: läckage av RBC och nedbrytning av Hb ger hemosiderin-inlagring lipodermatoskleros: kronisk inflammation i dermis/subcutis - bruk och läderartad hud

Question 27

vad bör man tänka på kring sår (arteriella, venösa, blandsår)

Answer 27

venösa sår: med/lat malleolen arteriella sår: perifert på tryckutsatta områden kombinationer: kontrollera alltid arteriell cirkulation, förutsättning för att såret ska läka är arteriell cirkulation. Om defekt arteriell cirkulation bör det åtgärdas först - svårbehandlat tillstånd

Question 28

graviditet och varicer?

Answer 28

varicer kan börja vid graviditeten pga ökat intraabdominellt tryck, det kan vara början på reflux. Kan vara ett reversibelt tillstånd, men risk för att progress mot varicer är självgenererande

Question 29

riskfaktorer venös insuff:

Answer 29

``` ålder övervikt ärftlighet stående jobb etnicitet (asiat < USA europa) inaktivitet trauma graviditet ```

Question 30

riskfaktorer venösa sår

Answer 30

ärftlighet inaktivitet DVT - 10% med varicer utvecklar bensår, vanligaste orsaken är djup venös insufficiens

Question 31

prevalens venös insufficiens och dess konsekvenser

Answer 31

varicer: 30% kvinnor, 15-40% män ödem 20% hudförändringar 7% bensår 1%

Question 32

CEAP klassifikation

Answer 32

klinisk klassifikation etiologi: primär, sekundär (DVT) anatomi: ytlig, djup, perforant patofysiologi: reflux, obstruktion

Question 33

klinisk klassifikation (CEAP)

Answer 33

C0: inga synliga tecken på venös sjukdom C1: telangiektasier C2: varikösa vener +- symtom C3: varicer + bensvullnad C4: varicer + eksem, pigmentering, lipodermatoskleros C5: varicer + läkt venöst sår C6: varicer + aktivt venöst sår

Question 34

indikation för intervention

Answer 34

gräns vid C4: varicer med hudförändringar, eksem, lipodermatoskleros Dock kan många ha fula varicer redan vid klass C3, dessa får finansiera behandling via privata aktörer

Question 35

utredning varicer

Answer 35

anamnes status: AT, inspektion, palpation, penndoppler (lyssna efter reflux) duplex: golden std - kartläggning djup och ytlig insuffiiciens - anatomiskt stöd - preoperativ duplex bättre operationsresultat

Question 36

primär åtgärd vid venös insufficiens

Answer 36

sänk ventryck

Question 37

olika klasser av stödstrumpor

Answer 37

klass 1: tryck < 25 mm Hg - DVT profylax - varicer klass 2: 25-35 - ödem - kronisk venös insuff klass 3: 35-45 - lymfödem - kronisk venös insuff

Question 38

utredningsgång

Answer 38

symtomgivande varicer +- hudförändringar 1. duplex - ytlig insufficiens: operation - djup: kompression - både och: åtgärda ytlig insufficiens med operation för att motverka bensår, kompression

Question 39

vad gäller för djup insufficiens

Answer 39

ingen bra operationsmetod finns = kompression obs att insufficiens kan bildas i det djupa systemet men inga varicer

Question 40

sårvård

Answer 40

kontrollera arteriell flöde: ABI, tåtryck etc - åtgärda om adekvat arteriell sida: kompression, sårvård - linda när det vätskar mycket - kompression, även efter läkning - omläggning 1-2 ggr/vecka - pumpstövel (om mycket ödem, ingen effekt av konservativ behandling) diff: skivepitelscancer om det inte läker....