venös sjukdom Flashcards

1
Q

hjälper kirurgi vid varicer

A

något övergående effekt verkar det ha med tiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

varicerkirurgi

A

öppen kirurgi

  • HUB-stripp
  • lokala extirpationer (flebektomi)

minimalinvasiv kirurgi: oblitererande behandling

  1. värme
    - endovenös laser ablation (EVLA)
    - radiofrekvent ablation (RFA)
  2. kemisk
    - ultraljuds guidad foam skleroterapi (UGFS)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilken metod är bäst?

A

alla metoder är effektiva

HUB, laser och RFA jämförbara: 5% kvarståend reflux i VSM efter ett år

skum något sämre

fördel minimalinvaisv behandling: mindre smärtsam, kortare återhämtning, kan återupprepas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

HUB-stripp: hög underbindning och stripping

A

preoperativ kartläggning med duplex eller pendoppler

snitt ovan ljumskveck

friläggning av fossa ovalis (öppning för VSM)

Syftet med operationen är att koppla bort den insufficienta delen av det ytliga vensystemet från det djupa, genom att ligera den ytliga venen nära inträdet till de djupa venerna, i ljumsken eller i knävecket. Samtidigt dras den insufficienta venen ut med en så kallad venstripper. Blodet från det ytliga vensystemet leds därmed över i det djupa systemet.
stripping från ljumske till knät, ej till fotled. Endast HUB ger fler recidiv.

Lokala exstirpationer (flebektomier) av åderbråcken görs ofta samtidigt. Via små snitt antingen ligeras venerna eller dras ut från underhuden med speciella venhakar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

lokal extirpation = flebektomi

A

tänk på kosmetiken

11:ans knivblad

snitta i benets längdriktning

ta bort ven: stab and grav, dra och rulla upp ven

tejpa såret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vart bildas varicer?

A

varicer bildas i det ytliga vensystemet, INTE det djupa vensystemet. Dock kan det djupa vensystemet få insufficiens som man inte kan bota.

Ytliga vener kan vara både insufficienta och varicösa

cirka 10% av återtransport av blod svarar det ytliga systemet, därmed kan man ta bott det ytan problem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

parvaresektion

A

duplexverifiering

horisontellt snitt

ligera v. parva där den dyker ner

observera n. suralis

max 15 cm resektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad tänka på postoperativt?

A

linda 1 dygn

kompressionsstrumpa

fri mobilisering

LMH enligt lokal rutin

sutur tas efter 2 veckor

tejpa sår 6 månader, sola inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

komplikationer till kirurgi

A

skador på n. tibialis, n. saphenus och n. suralis

skador a./v. femoralis

blödning

tromboflebit

DVT, LE

sårinfektion

utebliven effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

EVLA: endovenös laser ablation

A

ultraljudsledd, endovaskulär behandling med ledare

tumescens bedövning (LA som sprutas lokalt runt vener med ultraljudskontroll)

punktera VSM på underbenet

värme obliterar/trombotisering/fibros av kärlet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

endovenös RFA

A

ultraljudsledd

tumescens bedövning

värmen obliterar kärlet

polikliniskt ingrepp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ultraljudsledd skumbehandling

A

liten mängd LA

skleroserande ämne med toxisk effekt på endotel injiceras, ger fibrotisering

skonsamt, snabbt, enkelt, kan ev. bildas brunt pigment

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad gör kärljouren vid DVT

A

förhindra utveckling av post-trombotiskt syndrom

  • kompression
  • AK

trombolys?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

när tänker man trombolys vid DVT?

A

uttalad trombos, t.ex. iliaca-ven-trombos

  • kk kopplas in
  • kateter i venen, trombolys lokalt + stent
  • ingen evidens på att tidig trombolys på vensidan kan förhindra insufficiens av klaffar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

post-trombotiskt syndrom

A

stor del av patienter med DVT utvecklar detta synrom efter många år, klaffar destrueras

slutstadiet av kronisk venös insufficiens

  • svullnad
  • smärta
  • hudförändringar, sår
  • venös claudicatio (kompression arteriell cirkulation vid höga vävnadstryck)

grund: behandlas med kompresssion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

tromboflebit

A

ytlig ventrombos, vanligen i varicösa vener

evidens låg

  • lokala traditioner
  • LMHV
  • antiflogistika
  • bakomliggande malignitet?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad göra om tromboflebit migrerar mot ljumske?

A

duplex
- uteslut DVT i v. femoralis

ev. HUB? stripp?

18
Q

vad är ett vena cava filter?

A

låg evidens, läggs i vena cava

indikation:

  • recidiverande LE trots AK
  • proximal DVT och KI att få AK (vanligtvis DVT i kombination med blödning)
  • free floating tromb i v. iliaca eller v. cava inferior
19
Q

definition venös insufficiens

A

samlingsbegrepp för venös dysfunktion i benen, vilket hämmar venöst återflöde och orsakar venös hypertension

multifaktoriellt

20
Q

vad är varicer

A

åderbråck

beror på klaffinsufficiens

den vanligaste orsaken till venös insufficiens

21
Q

etiologi venös insufficiens

A

klaffinsufficiens

venös obstruktion, t.ex. trombos

defekt muskelpump

22
Q

vilka 3 vensystem finns

A

ytliga systemet: saphena magna, parca

djupa systemet: löper med artärer

perforanter

23
Q

primär vs sekundär insufficiens?

A

primär: föds utan klaffar

sekundär: förvärvad

  • vanligaste orsaken post-trombotiskt-syndrom (DVT)
  • DVT förstör klaffarnas funktion efter rekanalisering
24
Q

hur påverkas venös tryck av muskelpump?

A

normal ska muskelpumpen sänka det venösa tryckt då återflödet ökar, därefter stiger trycket långsamt igen

vid klaffinsufficiens eller obstruktion kan blod inte föras bort lika effektivt, därmed ständigt högt ventryck.

25
Q

symtom vid venös insufficiens

A

tyngdkänsla, värk, klåda

(svullnadskänsla, kramp, sveda, restless legs)

pittingödem fot, ankel

hudförändringar

sår

varicer

26
Q

typer av hudförändringar vid venös insufficiens

A

eksem, klåda (staseksem)

hyperpigmentering: läckage av RBC och nedbrytning av Hb ger hemosiderin-inlagring

lipodermatoskleros: kronisk inflammation i dermis/subcutis
- bruk och läderartad hud

27
Q

vad bör man tänka på kring sår (arteriella, venösa, blandsår)

A

venösa sår: med/lat malleolen

arteriella sår: perifert på tryckutsatta områden

kombinationer: kontrollera alltid arteriell cirkulation, förutsättning för att såret ska läka är arteriell cirkulation. Om defekt arteriell cirkulation bör det åtgärdas först
- svårbehandlat tillstånd

28
Q

graviditet och varicer?

A

varicer kan börja vid graviditeten pga ökat intraabdominellt tryck, det kan vara början på reflux. Kan vara ett reversibelt tillstånd, men risk för att progress mot varicer är självgenererande

29
Q

riskfaktorer venös insuff:

A
ålder
övervikt
ärftlighet
stående jobb
etnicitet (asiat < USA europa)
inaktivitet
trauma
graviditet
30
Q

riskfaktorer venösa sår

A

ärftlighet
inaktivitet
DVT

  • 10% med varicer utvecklar bensår, vanligaste orsaken är djup venös insufficiens
31
Q

prevalens venös insufficiens och dess konsekvenser

A

varicer: 30% kvinnor, 15-40% män

ödem 20%

hudförändringar 7%

bensår 1%

32
Q

CEAP klassifikation

A

klinisk klassifikation

etiologi: primär, sekundär (DVT)
anatomi: ytlig, djup, perforant
patofysiologi: reflux, obstruktion

33
Q

klinisk klassifikation (CEAP)

A

C0: inga synliga tecken på venös sjukdom

C1: telangiektasier

C2: varikösa vener +- symtom

C3: varicer + bensvullnad

C4: varicer + eksem, pigmentering, lipodermatoskleros

C5: varicer + läkt venöst sår

C6: varicer + aktivt venöst sår

34
Q

indikation för intervention

A

gräns vid C4: varicer med hudförändringar, eksem, lipodermatoskleros

Dock kan många ha fula varicer redan vid klass C3, dessa får finansiera behandling via privata aktörer

35
Q

utredning varicer

A

anamnes

status: AT, inspektion, palpation, penndoppler (lyssna efter reflux)

duplex: golden std
- kartläggning djup och ytlig insuffiiciens
- anatomiskt stöd
- preoperativ duplex bättre operationsresultat

36
Q

primär åtgärd vid venös insufficiens

A

sänk ventryck

37
Q

olika klasser av stödstrumpor

A

klass 1: tryck < 25 mm Hg

  • DVT profylax
  • varicer

klass 2: 25-35

  • ödem
  • kronisk venös insuff

klass 3: 35-45

  • lymfödem
  • kronisk venös insuff
38
Q

utredningsgång

A

symtomgivande varicer +- hudförändringar

  1. duplex
    - ytlig insufficiens: operation
    - djup: kompression
    - både och: åtgärda ytlig insufficiens med operation för att motverka bensår, kompression
39
Q

vad gäller för djup insufficiens

A

ingen bra operationsmetod finns
= kompression

obs att insufficiens kan bildas i det djupa systemet men inga varicer

40
Q

sårvård

A

kontrollera arteriell flöde: ABI, tåtryck etc
- åtgärda

om adekvat arteriell sida: kompression, sårvård

  • linda när det vätskar mycket
  • kompression, även efter läkning
  • omläggning 1-2 ggr/vecka
  • pumpstövel (om mycket ödem, ingen effekt av konservativ behandling)

diff: skivepitelscancer om det inte läker….