aortadissektion Flashcards
orsak aortadissektion
svaghet i intiman, adventitia intakt
blod går in i kärl via intiman, falsk lumen bildas
entry-re-entry
ibland kongenital sjukdom bindväv
ateroskleros inte lika vanligt som orsak
indelning av dissektioner
klassifikation utifrån lokalisation
- standford klassifikation
- typ A: från aortarot, drabbar ascendens
- typ B: bortanför a. subclavias avgång, descendens
- DeBakey 1-3
- 1: aorta ascendens och descendens
- 2: aorta ascendens
- 3: aorta descendens (typ IIIa/IIIb)
indelning akut vs kronisk
akuta dissektioner < 14 dagar symtom
kroniska > 14 dagar symtom
symtom vid dissektion
smärta
- bröst: A
- rygg: B
neurologiska symtom
- synkope: A
- paraplegi (spinal ischemi: interkostalkärl): B
ändorgan ischemi: dissektion kan sprida sig och bryta flödet till andra organ
- viscerala organ
- renalt
- extremiteter
hur ställer man diagnosen
CT-angiografi
lab: ekg, troponin, blodstatus, CRP, elstatus, leverprover + amylas
typ A-dissektion: ukg, CTA
typ B-dissektion: CTA
hur behandlas dissektion typ A
tamponadrisk föreligger (det man dör av)
akut thoraxkirurgi: rekonstruktion aorta, stentgraft (TEVAR) förstahandsmetod +- klaffoperation
rupturrisk 1-3% per timme/24h 50% inom 48 h 70% inom 1 vecka 90% inom ett år
hur behandlas dissektion typ B
- akut men okomplicerad: medicinsk behandling = vanligast > 90%
- sänk BT
- smärtlindring - akut (ruptur, malperfusion organ) eller kronisk (aneurysm eller malperfusion)
- kirurgi kärlkirurg
- stengraft förstahandsmetod
hur fungerar stent-graft (TEVAR)
stent täcker entry
förhoppning är trombotisering av falsk lumen när flödet minskar, i de flesta fall kvarstår dock viss perfusion genom falsk lumen
kroniska dissektioner är lättare att sy i då vävnaden är bättre
prevalens aortadissektion
3-4/100 000
- vanligare än rAAA
hur skiljer sig symtom åt vid akut vs kronisk AD
akut
- smärta
- påverkat AT
- fokal ischemi: extremitet, paraplegi etc
- då dissektion kan drabba samtliga avgående grenar från aorta är symtom varierande
kronisk
- oftast inga
- aneurysm vanlig komplikation
- malperfusion med ischemi
- om typ A med aneurysm: klaffvitium, sviktbild.
- Påverkad ascendens eller arcus: lokala nervsymtom med heshet
orsak, riskfaktorer
HT, rökning, PAD
ärftlighet: marfans, ehler danlos syndrom
kliniska fynd vid dissektion
svår bröstsmärta: antingen som enda fynd eller i kombination med
- hypertoni och prechock/chock
- frånvaro av ischemitecken på EKG
- pulsbortfall i extremitet
- BT-skillnad armar
- visceral malperfusion (akut njurinsufficiens, tarmischemi)
typ A-dissektion: nytillkomna blåsljud på hjärtat, tecken på hjärttamponad (takykardi, svaga hjärttoner, halsvenstas), PEA
diff-diagnostik
akut hjärtinfarkt
LE
akut pankreatit
akut buk
extremitetsishcemi
pleurit
handläggning akut dissektion
2 grova infarter
ekg, telemetri
lab
syrgas
smärtlindring 5-10 mg morfin iv vb
artärnål
akut CTA
kontakta thoraxkirurg (typ A), kärlkirurg (typ B)
vid akut blodtryck > 200 mm Hg: betablockad iv
IVA-patient: optimal BT-sänkning för att motverka progress av dissektion (t.ex. propranolol, metoprolol). SBT < 120 mmhg är målet om adekvat organperfusion
hur följer man upp konservativ behandling typ B-dissektioner
följ upp med bilddiagnostik för att kontrollera om aneurysm utvecklas (30% utvecklar sekundärt aneurysm efter 5 år)