Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K7: KÄRL > kronisk bensjukdom > Flashcards

kronisk bensjukdom Flashcards

1
Q

vilka former av kronisk bensjukdom finns

A

claudicatio intermittens

kritisk ischemi (CLTI): kronisk ext. hotande ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

definition claudicatio

A

ansträngningsutlöst smärta och/eller trötthet i muskelgrupper pga nedsatt blodförsörjning, symtomregress efter kort tids vila

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

definiton kritisk ischemi

A

inte akut tillstånd men man ska ha tempo i utredning, allvarligt

  • vilovärk och/eller förekomst av ischemiskt sår/gangrän > 2 veckors duration
  • objektiva fynd på PAD som sänkt ABI eller tåtryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

akut ischemi

A

akut benartärsjukdom = 5 P

  • plötslig (< 2 veckor) debuterande försämring av blodflödet till extremiteter ledande till potentiellt hot mot extremitetens överlevnad.
  • akut hotad extremitet innebär vilovärk, muskel och nervpåverkan (5P)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

etiologi

A

av alla över 60 år:

  • 1/5 har BAS
  • 1/10 har symtomgivande BAS (CC)
  • 1/250 (0.4%) har kritisk ischemi (dålig prognos, överlevnad). Därmed ser man inte samma stegring med ökad ålder pga folk överlever inte länge
  • akut ischemi mer sällsynt, prevalens stiger med åldern
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

riskfaktorer kronisk BAS

A 
njursvikt
CVD i anamnes
rökning
DM
ålder
HT
hyperkolesterolemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

nautralförlopp av claudicatio?

A

endast 1/4 patienter försämras över tid

  • låg risk för amputation (1 %)
  • hög risk för hjärtinfarkt, stroke, död
  • livskvalité påverkas mycket, beror på funktionskrav
  • påverkad överlevnad jämfört med kontrollgrupper (<50% lever efter 10 år)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

naturalförlopp kritisk ischemi?

A

allvarligt tillstånd, dålig prognos, alla ska utvärderas för kärlkirurgisk intervention, men ibland kan primär amputation vara det bästa:

hög mortalitet: hela populationen OCH efter revaskularisering (jämförbart med spridd cancer)

hög amputationsrisk

  1. 50% revaskularisering
  2. 25% primär amputation
  3. 25% farmakologisk behandling

efter 1 år

  1. 25% döda, 25% botade
  2. fortsatt CLTI 20%
  3. 30% levande amputerade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

utredning kronisk BAS:

A
  1. funktionsnivå
    - yrkesaktiv eller agda 95 år (krav, behov)
  2. riskfaktorer, samsjuklighet
  3. specifika symtom: CC eller kritisk ischemi
    - gångsträcka innan smärta
    - ev. objektiv mätning med provokationstest: gångmatteprov, tåhävningar + ABI
  4. status
    - inspektion: reaktiv hyperemi, elevationstest
    - auskultation: carotider, subclavia etc
    - pulspalpation: glöm inte bukaorta
    - funktion: motorik, sensorik
    - ABI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad bör misstänkas om pulsen från a. poplitea är kraftig?

A

poplitea-aneurysm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur mäter man ABI korrekt

A

kvot mellan högst uppmäta ankeltryck och högst systoliska armtrycket i respektive arm

referens 0.9-1.3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

felkällor ABI

A

mediaskleros (mönckebergs skleros): stela kärl hos DM eller uremiker

  • falskt höga värden ABI då kompression av kärl inte är möjligt, låga ABI kan man lita på men INTE normala/höga ABI hos dessa patienter
  • då får man mäta tåtryck på klinfys (> 70 mmHg bra, < 30 mmHg dåligt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

varför fungerar tåtryck bättre vid mediaskleros

A

småkärl påverkas inte lika signifikant av ateroskleros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad spelar ABI för roll?

A

påverkar mortalitet av “alla orsaker” samt CVD-relaterad död

  • död pga aterosklerotisk sjukdom och malignitet
  • både låga och höga ABI (U-formad kurva)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är skillnaden mellan pulspalpation och ABI?

A

puls: nivådiagnostik

ABI: ställer diagnosen BAS (ABI < 0.9)

  • kan i vissa fall ge mått på graden av cirkulationsstörning (grad av nedsatt perfusionstryck)
  • mäter flöde, säger inget om nivå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

fortsatt handläggning claudikatier

A

värdera:

  • symtom
  • komorbiditet, riskfaktorer
  • funktionskrav
  • nivå på hindret: avgörande för intervention, avgör risk med ingreppet

konservativ behandling

  • rökstopp: man gör aldrig intervention på rökare
  • gångträning
  • optimering riskfaktorer
  • vaskulär profylax

uppföljning 6 månader senare, i selekterade fall därefter kartläggning av anatomi inför kirurgi. 25% kommer bli sämre under konservativ behandling, fundera då på utredning/åtgärd, ff.a. om suprainguinal stenos (a. iliaca, femoralis). Dessa patienter har bäst resultat, minst risk för komplikationer. I praktiken gör man bara intervention på invalidiserande CC och kritisk ischemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad innebär vaskulär profylax

A

sekundär-profylax

  1. riskfaktorsanering: optimera DM, HT, lipider (riskfaktorer för ateroskleros) till respektive målvärde
  2. livsstilsfaktorer: motion, rökstopp
  3. farmakologisk behandling: ASA, statiner, lågdos DOAK (rivaroxaban)
18
Q

fortsatt handläggning kritisk ischemi: vilovärk och eller fotsår

A

räddningsbar extremitet eller primär amputation?

komorbiditet, riskfaktorer

hindrets nivå spelar inte lika stor roll, påverkar val av intervention men inte huruvida intervention ska göras eller ej

  1. rökstopp
  2. optimering av riskfaktorer
  3. vaskulär profylax

om op-kandidat (har nytta av intervention, tål operation)

  1. kartläggning av kärlträd
  2. åtgärdsdiskussion
    - endovaskulär intervention
    - öppen kirurgi
    - hybridingrepp
19
Q

vad är viktigt vid kritisk ischemi

A

ha tempo

  • diagnostik och utredning måste gå snabbt
  • väntar man veckor-månader kommer ext. inte kunna räddas
  • kritisk ischemi har “SVF”: målsättning att bedömas av kk inom 2 veckor, opereras inom 2-3 veckor
20
Q

ge exempel på SVF kritisk ischemi

A

välgrundad misstanke

remiss kk

bedömning - utgående ur SVF eller vidare (kandidat för operation)

bilddiagnostik

behandlingsbeslut - utgående ur SVF, amputation

revaskularisering

uppföljning - amputation ev. senare

tempo beror på hur “kritisk” patienten är; men bedömning ska vara gjord inom 2 veckor, intervention inom 2-3 veckor

21
Q

vilka former av invasiv kärlbehandling finns?

A

endovaskulär intervention

öppen kirurgi

hybrid

22
Q

vilka alternativ finns för preoperativ kartläggning?

A

MR-angiografi

CT-angiografi

duplex

diagnostisk angiografi

venmapping

  • titta efter anatomi, lämplig ven för graft, inflöde/avflöde
  • kartläggning = bättre kirurgi
23
Q

vilka metoder av öppen kirurgi finns

A
  1. bypass
  2. TEA (trombendartärektomi)
  3. embolektomi
24
Q

bypass - hur fungerar det?

A

förutsätter tillräckligt lång/bra ven

anatomisk eller extra-anatomisk (fem-fem cross over)

bra vid mer utbred lesion, komplext

eftersträva analog ven, i undantagsfall syntetisk

fem-pop, fem-dist (underbensartärer), fem-pedal

  1. in situ: klaffar destrueras med valvulotomi
  2. reverserad: vänder på ven upp och ned, därmed kan blod rinna förbi klaffar
25
Q

när väljer man syntetiskt material vid graft?

A

om det inte finns bra vener och endovaskulär behandling inte är lämpligt

fem- fem fungerar okej med syntetiskt material, men sämre vid distal konstruktion

rescue: om inte tid eller möjlighet finns att använda ven, t.ex. trauma ung patient

MEN GENRELLT ALLTID ANDRAHANDSVALET: större risk för komplikationer som infektion, trombotisering

26
Q

TEA

A

begränsade lesioner

ofta CC som inte fått effekt av konservativ behandling

ofta ljumsken: a. femoralis communis eller profunda

skala bort stenos, vid behov patch (ven, kalvperikard, syntetiskt)

27
Q

embolektomi

A

ballongkateter, sotning av färsk embolus

akuta fall eller komplikation vid elektiv åtgärd (trombotisering av bypass)

28
Q

vilka former av endovaskulär kirurgi finns det?

A

perkutan transluminal angioplastik (PTA) +- läkemedelscoating (ballongvidgning)

SAP (subintimal angioplastik)

stent (BMS, stentgraft)

trombolys: ge actilys via kateter

trombaspiration

29
Q

när väljer man endovaskulär kirurgi?

A

skör patient

dålig ven som inte duger för bypass

kort lesion

30
Q

öppen kirurgi

A

acceptabel op-risk

bra ven för graft

komplexa lesioner

misslyckade endovaskulära försök

31
Q

hur skiljer sig uppföljning mellan endovaskulär vs öppen kirurgi

A

BÅDA

  • 1 månad, 1 år
  • puls, utseende, temp, ABI

endovaskulär kirurgi
- duplex (eller CT) i vissa fall

öppen kirurgi med bypass

  • duplex enligt uppföljningsprogram något år
  • syfte att hitta “failing grafts”, begynnande förträngningar av bypass. Detta då det är svårt att åtgärda vid total ocklusion. Vengraft skadas av syrebrist inom dygn vid trombos
  • PTA i förebyggande syfte kan då göras tidigt
32
Q

hur ska man tänka kring re-ocklusion efter intervention

A

tidig ocklusion: troligen tekniska problem

sen ocklusion, re-stenos:

  • intimal hyperplasi, vanligen i take-off/landningszon för bypass
  • restenos i behandlat kärlsegment
33
Q

vad tänka på vid avvikande symtom claudikanter

A

aortoilikal sjukdom: smärta ryggslut, glutealt, höft

gluteal claudicatio: trötthet, orkeslöshet i glutealregionen (inre bäckenkärl)

34
Q

vart bildas ateroskleros främst

A

nedre extremitet och bifurkationer

  • turbulent flöde
  • ogynnsam hemodynamik, icke-laminärt flöde är proaterogent
35
Q

hur kan man dela in PAD (låg, hög)

A
  1. suprainguinal sjukdom (aortoilikalt)
    - endovaskulär intervention (PTA, stent): 90%
    - extraanatomisk cross over (fem-fem)
  2. infrainguinal sjukdom
    - isolerad stenos a. femoralis communis, profunda: TEA (endovaskulär inter. inte lämpligt=
    - öppen kirurgi med bypass std (fem-pop)
    - endovaskulär intervention generellt sämre resultat
36
Q

varför gör man ff.a. intervention på de med proximala hinder vid claudikatio?

A

god effekt av endovaskulär behandling

sämre effekt av konservativ behandling

37
Q

varför är endovaskulär intervention sämre infrainguinalt?

A

mindre kärl får mer hyperplasi pga PTA/stent (risk för restenosering)

i ljumskhöjd kommer stent tryckas samman av inguinal-ligamentet

38
Q

när gör man primär amputation?

A

avancerad kritisk ischemi

omfattande gangrän

om extremitet inte används

infektion som inte förväntas läka

39
Q

när remiss kk?

A

kritisk ischemi

kvarstående, förvärrad CC trots adekvat konservativ behandling 6-12 månader

falskt högt ABI där tåtryck krävs (misstanke om ischemiska symtom)

40
Q

viktiga gränsmått ABI

A

signifikant BAS: < 0.9

CC: 0.45-0.75

KI < 0.3 (ankeltryck 50-70, tåtryck < 30)
- då även låg sannolikhet för sårläkning

41
Q

vad heter den teknik som endovaskulär intervention bygger på?

A

seldingerteknik:

  • punktion artär
  • ledare
  • instrument via ledare
42
Q

gradering av claudicatio

A

lindrig: gång > 200 m (gräns för åtgärd 200 m, men beror på behov)

svår: 100-200 m

invalidiserande < 100 m

K7: KÄRL (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions