typfall - kronisk ischemi Flashcards
samsjuklighet PAD CVD
arteriell insufficiens är delfenomen i en generaliserad aterosklerotisk sjukdom
hjärta
njurar
cerebrovaskulär sjukdom
vad är arteriell insufficiens en indikator på
generaliserad aterosklerotisk sjukdom
= generella insatser för att förebygga sjukdom krävs
anamnes
smärtanamnes
- gångsträcka
- ont nattetid
- vila
andra symtom
sjukdom
- DM
- CVD
LM
status
AT
gångsträcka?
perifera pulsar
BT, ABI
ont i ryggslut eller glutealt
kan vara ocklusion i a. iliaca
när kan falskt höga ABI tryck förekomma
DM
icke-kompressibla kärl
tåtryck mäts då vid misstanke på ischemi
indelning benartärsjukdom
BAS föreligger om ABO < 0.9
- claudiocatio intermittenza
- kritisk ischemi
claudiocatio intermittens
smärta i ben vid ansträngning
släpper i vila
brukar karaktäriseras utifrån den gångsträcka som kan gås innan symtom
kritisk ischemi
cirkulatorisk svikt i extremitet även i vila
- smärta
- sår
- risk för gangrän
vilovärk ff.a. nattetid som kvarstår trots analgetika OCH ELLER ischemiska sår på tå/häl i > 2 veckor
orsak till BAS
ateroskleros:
- genetik
- livsstil
- inflammation
signifikanta förträngningar pga ateroskleros ger cirkulatorisk svikt med ischemi
vart uppstår stenoser primärt
bifurkationer
- turbulent flöde är proaterogent
mediakalcinos
mönckebergs sjukdom
- degenerativ förändring i media
- medelstora artärer
- fibros och förkalkning av media
- DM, njursvikt
fibromuskulär dysplasi
degenerativ sjukdom i median och intiman
ökad fibros vävnad i median, koncentrisk stenos
njurartärstenos, carotis
drabbar medelålderskinnor
kliniska riskfaktorer
rökning
höga blodfetter
HT
DM
hereditär lipidrubbning
hur delar man in BAS
suprainguinal = aortoiliakal
- endovaskulär behandling (PTA) = 90%
- extraanatomisk fem-fem cross over
infrainguinal = femoropopliteal/femorokrural
- anatomiska förutsättningar avgör intervention
- endovaskulär behandling 70%
- öppen kir med bypass (fem-pop bypass VSM) std
vad fokusera på vid us
rökning: hur länge, paketår?
gångförmåga
tidigare sjukdom, LM
kartlägg risker: DM, övervikt, tidigare kärloperationer, CVD, hyperlipidemi
mentalt status: hur mycket används benet, aktivitet, funktionskrav?
AT, hjärta-lunga, kärlstatus, ABI, bukaorta, ditalstaus
vad ingår i kärlstatus
inspektion: sår, färg, håravfall, kapillär återfyllnad, värme, känsel, motorik
auskultation: blåsljud femoralis
palpera pulsar
ABI
bukaorta
vilka pulsar SKA palperas
femoralis
poplitea
tibialis posterior
dorsalis peids
hur graderar man CC
gångsträcka
- lindring > 200 m
= 200 m är ofta gräns för åtgärd - svår: 100-200
- invalidiserande: < 100
provtagning vid undersökning på VC
blodstatus
CRP
lever: ASAT ALAT ALP GT
LDL HDL kolesterol
glukos HbA1c
krea, el, urat
EKG
diffar till CC
spinal stenos
muskuloskeletalt
- höft/knäatros
- diskbråck
- lumbago ischias
reumatisk sjukdom
neuropatisk smärta
spastisk neurologisk sjukdom
hur brukar spinal stenos yttra sig
svårt att komma igång med rörelse, värken släpper med tiden
varför ska man kolla hjärta, lungor också?
syretransport till extremitet beror inte bara på artärer
- hjärta
- lunga
puls vs flöde
blodflödet bidrar till expansion av artärer, artärer har en recoil-effekt och bidrar till att behålla trycket
= palpabel puls. För palpation av puls krävs en hastig tryckstegring vid varje pulsvåg
har man palpabel puls har man i princip okej kärl och cirkulation
om kärlet proximalt om pulsen är ockuperat eller har stenosering är ockluderat/stenoserat dämpas pulskurvan, pulsen försvinner
flödet kan vara bevarat och varierar med hjärtcykeln, det kan avlyssnas med dopplerflödesmätare