Vävnader

Question 1

Förklara vad homeostas innebär

Answer 1

Homeostas är tillståndet för balansen i kroppens inre miljö på grund av den ständiga växelverkan mellan kroppens många regulatoriska processer.

Question 2

Hur kan homeostasen i organismen kan upprätthållas.

Answer 2

Negativ feedback,
Nervsystemet reglerar homeostasen genom att skicka elektriska signaler som kallas nervimpulser till organ som kan motverka förändringar från balanserat tillstånd.

Det endokrina systemet innehåller många körtlar som utsöndrar budbärarmolekyler som kallas hormoner i blodet. Nervimpulser orsakar vanligtvis snabba förändringar, men hormoner fungerar vanligtvis långsammare. Båda reglerings-sätten verkar dock mot samma mål, vanligtvis genom system med negativ återkoppling.

Question 3

Förklara vad ett feedback-system är

Answer 3

Ett feedback-system är en cykel av händelser där statusen för ett kroppstillstånd övervakas, utvärderas, ändras, omvärderas m.m. Varje övervakad variabel, såsom kroppstemperatur, blodtryck eller blodsocker kallas ett kontrollerat tillstånd.

Ett feedback-system innehåller tre grundläggande komponenter: en receptor, ett kontrollcenter och en utförande del.

Question 4

Vad menas med receptor (feedback-system)

Answer 4

En receptor är en kroppsstruktur som övervakar förändringar i ett kontrollerat tillstånd och skickar input till ett kontrollcenter.

Question 5

Vad menas med kontrollcenter (feedback-system)

Answer 5

Ett kontrollcenter i kroppen, till exempel hjärnan, ställer in intervallet av värden inom vilket ett kontrollerat tillstånd ska upprätthållas, utvärderar input den får från receptorer och genererar output kommandon när de behövs.

Question 6

Vad menas med utförare (feedback-system)

Answer 6

En utförare är en kroppsstruktur som tar emot output från kontrollcentret och producerar ett svar eller en effekt som ändrar det kontrollerade tillståndet. nästan varje organ eller vävnad i kroppen kan uppträda som en utförande del.

Question 7

Ge exempel på negativ feedback

Answer 7

Ett exempel på negativ återkoppling vid homeostas är hur kroppen reglerar blodtrycket.
Receptorerna i detta fall är tryckkänsliga vener belägna nära hjärtat och huvudet. Dessa receptorer skickar nervimpulser till den del av hjärnan, här kontrollcentret, som reglerar hjärtfrekvensen.
Styrcentralen skickar sedan signaler till effektoren, som i detta fall är hjärtat. Som svar på hjärnans meddelanden snabbar hjärta upp eller saktar ner för att reglera blodtrycket.

Question 8

Vilka huvudgrupper av vävnader finns det?

Answer 8

• Epitel
• Bindväv
• Muskelvävnad
• Nervvävnad
• Flytande vävnad

Question 9

Beskriv vart man hittar EPITEL och vad de gör.

Answer 9

Epitel täcker kroppsytor, kroppshåligheter och kanaler. Den bildar också körtlar. Denna vävnad gjorde det möjligt för kroppen att interagera med både dess inre och yttre miljöer. (huden)

Question 10

Beskriv vart man hittar BINDVÄV och vad de gör.

Answer 10

Bindväv skyddar och stödjer kroppen och dess organ.
Olika typer av bindväv binder samman organ, lagrar energireserver som fett och hjälper till att ge kroppen immunitet mot sjukdomsalstrande organismer.

Question 11

Beskriv vart man hittar MUSKELVÄVNAD och vad de gör.

Answer 11

Muskelvävnad består av celler som är specialiserade för sammandragning och kraftgenerering. I processen genererar muskelvävnad värme som värmer kroppen.

Question 12

Beskriv vart man hittar NERVVÄVNAD och vad de gör.

Answer 12

Nervvävnaden upptäcker förändringar i en mängd olika tillstånd i och utanför kroppen och svarar genom att generera elektriska signaler som kallas nervaktionspotentialer (nervimpulser) som aktiverar muskelsammandragningar och körtelsekret

Question 13

Vad räknas till flytande vävnad?

Answer 13

Blod och lymfvätska.

Question 14

Hur indelas epitelvävnad?

Answer 14

Epitelvävnaden delas in utifrån utseende och lager.

Question 15

Hur är epitelvävnaden uppbyggd?

Enkelt epitel, psuedo stratifierat epitel samt stratifierat epitel.

Answer 15

Epitelvävnaden är arrangerade i ett eller flera lager beroende på funktion:

• Enkelt epitel är ett enda lager av celler som fungerar i diffusion, osmos, filtrering, sekretion eller absorption.
• Pseudo stratifierat epitel verkar ha flera lager av celler eftersom cellkärnorna ligger på olika nivåer och inte alla celler når den apikala ytan(översta delen av cellen).
• Stratifierat epitel består av två eller flera lager av celler som skyddar underliggande vävnad på platser där det finns betydande slitage

Question 16

Beskriv skivepitel, kubiskt epitel, cylindriskt epitel samt övergångsepitel/urotel.

Answer 16

• Skivepitel är tunna, vilket möjliggör snabb passage av ämnen genom dem.
• Kubiskt epitel är lika höga som breda och är formade som kuber eller hexagoner. De kan ha mikrovilli vid sin apikala yta och fungera i antingen sekretion eller absorption.
• Cylindriskt epitel är mycket högre än de är breda, som kolonner, och skyddar underliggande vävnader. De apikala ytorna kan ha flimmerhår eller mikrovilli, och de är ofta specialiserade för sekretion och absorption.
• Övergångsepitel/Urotel ändrar form, från skivepitelformade till kubiska och tillbaka, eftersom organ som urinblåsan sträcker sig (utvidgar) till en större storlek och sedan återgår till en mindre storlek.

Question 17

Vart hittar man enkelt skivepitel och vad är dess funktion?

Answer 17

Enkelt skivepitel är ett enda lager av platta celler
- Vanligtvis täcker skivepitelet kardiovaskulära och lymfatiska systemet (hjärta, blodkärl, lymfkärlsfoder) där det är känt som endotel och bildar epitelskiktet av serösa membran (bukhinnan, lungsäcken, hjärtsäcken) där det kallas mesotel, finns även i lungsäckar, glomerulus kapsel av njurar och inre yta av trumhinnan.

• Skivepitelets funktion finns på platser för filtrering (såsom blodfiltrering i njurar) eller diffusion (såsom diffusion av syre till blodkärl i lungorna) och vid utsöndringsställen i serösa membran.

Question 18

Vart hittar man enkelt kubiskt epitel och vad är dess funktion?

Answer 18

• Enkelt kubiskt epitel är ett enda lager av kubformade celler

• Täcker ytan av äggstocken, täcker främre ytan av kapseln av ögats lins: bildar pigmenterat epitel på baksidan av näthinnan i ögat: täcker njurtubulus och mindre kanaler i många körtlar: utgör en utsöndrande del av vissa körtlar såsom sköldkörtel och kanaler i vissa körtlar såsom bukspottkörteln.
• Det enkla kubiska epitelets funktion är sekretion(produktion och frisättning av en användbar substans av en körtel eller cell; även det ämne som produceras) och absorption(absorption innebär att ett ämne fångar upp och omvandlar energi)

Question 19

Vart hittar man enkelt cylinderepitel och vad är dess funktion?

Answer 19

Delas upp i icke-cilierat enkelt cylinderepitel samt cilierat enkelt cylinderepitel.

• Icke-cilierat enkelt cylinderepitel är ett enda lager av icke-cilierat kolumnliknande celler med ovala kärnor.
Innehåller kolumnära epitelceller med MIKROVILLI.
- Hittas i ledningarna i mag-tarmkanalen (från mage till anus), kanaler i många körtlar samt gallblåsa.
- Dess funktion är sekretion och absorption, då de innehåller större kolumnformade celler och fler organeller.
De utsöndrade slemmet smörjer insidan av matsmältnings- andnings- och fortplantningsorganen och de flesta urinvägar.

• Cilierat enkelt cylinderepitel är också ett enda lager av cilierade kolumnliknande celler med ovala kärnor.
Innehåller CILIER.
- Hittas i bronkioler (små rör) i andningsorganen, livmoderrör (äggledare), livmoder, vissa bihålor, centrala kanalen i ryggmärgen och centriker i hjärnan.
- Dess funktion är att cilier flyttar slem och främmande partiklar mot halsen, där de kan hostas upp, sväljas eller spottas ut.
Cilier hjälper också till att flytta oocyter som drivs ut från äggstockarna genom livmodern (äggledaren) in i livmodern.

Question 20

Vilken funktion har epitelvävnad generellt?

Answer 20

Huvudsakligen så skyddar epitelvävnaden kroppen mot externa och interna hot.

Question 21

Hur försörjs epitelvävnaden?

Answer 21

Epitelvävnaden har sin egen nervtillförselbot som är avaskulär(utan blodkärl) och förlitar sig på att blodkärlen i den intilliggande bindväven tar med sig näringsämnen och tar bort avfall. Detta utbyte av ämnen mellan en epitelvävnad och bindväv sker genom diffusion.

Question 22

Vila stödjevävnader finns det?

Answer 22

• Areolär/lucker bindväv
• Fettvävnad
• Retikulär bindväv
• Stram bindväv
• Elastisk bindväv
• Hyalint brosk
• Fibröst brosk
• Elastiskt brosk
• Benvävnad

Question 23

Vad är karaktäristiskt för AREOLÄR/LUCKER BINDVÄV och vad är dess funktion?

Answer 23

Areolär/lucker bindväv är en av de mest spridda bindvävnaderna, består av fibrer (kollagen, elastiska, retikulära) arrangerade slumpmässigt och flera sorters celler (fibroblaster, makrofager, plasmaceller, adipocyter, mastceller och några vita blodkroppar) inbäddade i halvflytande basämnnen. (hyaluronsyra, kondroitinsulfat, dematansulfat och keratansulfat)

• Du kan hitta dessa i och runt nästan varje kroppsstruktur (så kallad förpackningsmaterial)
• Lucker bindvävs funktion är styrka, elasticitet, stöd.

Question 24

Vad är karaktäristiskt för FETTVÄVNAD och vad är dess funktion?

Answer 24

Fettvävnad har celler som härrör från fibroblaster (kallade adipocyter) som är specialiserade för lagring av triglycerider (fetter) som en stor centralt placerad droppe.

• Du kan hitta dessa varhelst areolär bindväv finns, subkutant lager djupt i huden, runt hjärta och njurar, gul benmärg, stoppning runt leder och bakom ögongloben i ögonhålan.
• Deras funktion är att minska värmeförlusten genom huden, fungerar som en energireserv, stöder och skyddar organ.

Question 25

Vad är karaktäristiskt för RETIKULÄR BINDVÄV och vad är dess funktion?

Answer 25

Retikulär bindväv är ett fint sammanflätat nätverk av retikulära fibrer (tunn form av kollagenfiber) och retikulära celler.

• Du kan hitta dessa i stroma (bindväven strax under ytan av ett organ) i levern, mjälten, lymfkörtlarna, röd benmärg, retikulär lamina i basalmembranet, runt blodkärl och muskler.
• Deras funktion är att de bildar stroma av organ; binder glatta muskelvävnadsceller; filtrerar och tar bort utslitna blodkroppar i mjälte och mikroorganismer i lymfkörtlar

Question 26

Vad är karaktäristiskt för STRAM BINDVÄV och vad är dess funktion?

Answer 26

Stram bindväv bildar glänsande vit extracellulär matris; huvudsakligen kollagenfibrer som är regelbundet arrangerade i buntar med fibroblaster i rader mellan dem.

• Du kan hitta dessa i senor (fäster muskler till ben), de flesta ligament (fäster ben till ben) och aponeuroser (ark liknande senor som fäster muskler till muskel eller muskel till ben).
• Den strama bindvävens funktion är att ge starka fästen mellan olika strukturer. Vävnadsstrukturen tål dragning (spänning) längs fibrernas långa axel.

Question 27

Vad är karaktäristiskt för ELASTISK BINDVÄV och vad är dess funktion?

Answer 27

Elastisk bindväv innehåller övervägande elastiska fibrer med fibroblaster mellan sig.

• Du kan hitta dessa i lungvävnaderna, väggarna i de elastiska artärerna, luftstrupen, luftrören, stämbanden, ligament i penis samt några ligament mellan kotor.
• Den elastiska bindvävens funktion tillåter sträckning av olika organ, den är stark och kan återgå till ursprunglig form efter att ha sträckts. Elasticitet är viktig för normal funktion av lungvävnad (rekyler vid utandning) och elastiska artärer (rekyl mellan hjärtslag för att bibehålla blodflödet).

Question 28

Vad är karaktäristiskt för HYALINT BROSK och vad är dess funktion?

Answer 28

Hyalint brosk innehåller spänstig gel som bassubstans och uppträder i kroppen som en blåvit, glänsande substans.

• Du kan hitta dessa i det mest förekommande brosket i kroppen: i ändarna av långa ben, främre ändar av revben, näsa, delar av struphuvudet, luftstrupe, bronker, luftrören, embryonala- och fosterskelett.
• Hyalint brosks funktion är att ge släta ytor för rörelse i lederna, flexibilitet och stöd. detta är den svagaste typen av brosk och kan få frakturer.

Question 29

Vad är karaktäristiskt för FIBRÖST BROSK och vad är dess funktion?

Answer 29

Fibröst brosk har kondrocyter(den celltyp som till största delen finns i brosk) saknar perikondrium.

• Du kan hitta dessa i blygdsymfysen (där höftbenen går samman anteriört(framåt) mellan kotskivor, menisker (broskskydd) i knäet, delar av senor som fäster in i brosket.
• Fibröst brosk har funktionen att stödja och sammanfoga strukturer. Styrka och styvhet gör det till den starkaste typen av brosk.

Question 30

Vad är karaktäristiskt för ELASKTISKT BROSK och vad är dess funktion?

Answer 30

Elastiskt brosk har kondrocyter i trådliknande nätverk av elastiska fibrer i extracellulär matris.

• Du kan hitta dessa som locket på struphuvudet (struplock/epiglottis), en del av det yttre örat och hörselrören.
• Elastiska broskfunktion är att ge styrka och elasticitet och bibehålla formen på vissa strukturer.

Question 31

Vad är karaktäristiskt för BENVÄVNAD och vad är dess funktion?

Answer 31

Benvävnad består av osteoner (centrala system) som innehåller lameller, lakuner, osteocyter och centrala kanaler.

Däremot består svampig benvävnad av tunna kolumner som kallas trabeculae(poröst ben): utrymmen mellan trabeculae är fyllda med röd benmärg.

• Du kan hitta både kompakt och svampig benvävnad som utgör de olika delarna av kroppens ben.
• Benvävnadens funktion är att stödja, skydda, lagra, hysa blodbildande vävnad, fungerar som spakar som samverkar med muskelvävnad för att möjliggöra rörelse.

Question 32

Ange några olika celltyper som man hittar i bindväv samt deras funktioner.

Answer 32

• Fibroblaster: vandrar i vävnaden. Celler som bl a bildar fibrer i vävnaden
• Makrofager: Fagocyterande celler. “Äter” bakterier och cellskräp
• Plasmaceller: Producerar och utsöndrar antikroppar. Immunsystemet
• Mastceller: Producerar frisätter histamin. Vasodilaterande effekt (kärlutvidgande).
• Adipocyter (fettceller): Lagrar triglycerider (fetter). Stöd, skydd och värme.
• Leukocyter (vita blodkroppar): Immunsystemet – ökar vid t ex infektioner

Question 33

Ange några fibrer som man hittar i bindväv samt deras funktioner.

Answer 33

• Kollagena fiber – starka men flexibla. Kollagen är ett vanlig förekommande protein. (Ben brosk, senor och ligament)
• Elastiska fibrer – elastin (och fibrillin). Bildar nätverk. Finns bla i blodkärlens väggar, lungvävnad och i huden.
• Retikulära fibrer – typ III kollagen. Tunna och löst arrangerade fibrer som tillåter utvidgning av organet. (Lymfnoder, mjälte. Stabiliserar och stöder stödjevävnaden.)

Question 34

Vilka två huvudgrupper av bindväv finns och vad gör dessa?

Answer 34

• Lös bindväv håller organen på plats och fäster epitelvävnad till andra underliggande vävnader.
• Tät bindväv hjälper till att fästa muskler i ben och länka ben i lederna.

Question 35

Ange några funktioner för fettvävnad

Answer 35

• Upplagring av triglycerider från överskottsnäring.
• Värmeisolerande –i form av underhudsfett
• Stötdämpande egenskaper

• Endokrint organ
- Producerar och frisätter leptin (mättnadshormon).

Question 36

Vilka olika typer av fettvävnad finns det samt vilka funktioner har dessa?

Answer 36

Det finns vit, beige och brun fettvävnad.
• Vit fettvävnad lagrar energi och hjälper till att isolera kroppen.

• Brun och beige fettvävnad bränner energi och genererar värme. Deras färg härrör från överflödet av blodkärl och mitokondrier i vävnaden.

• Fler antal mitokondrier – värmealstring
• Brun fettväv finns runt njurarna även hos vuxna individer
• Aktiv brun fettväv finns hos fertila kvinnor och hos små barn.

Question 37

Hur indelas brosk?

Answer 37

• Hyalint brosk
• Elastiskt brosk
• Fibröst brosk

Question 38

Vilka celler finns det i brosk?

Answer 38

De celler som finns i brosk är; kondroblaster samt kondrocyter.

Question 39

Vilken typ av brosk finns det i ledbrosk samt vad skiljer ledbrosket från övrigt brosk?

Answer 39

Det finns hyalint brosk i ledbrosk.

Till skillnad från de flesta vävnader har ledbrosk inte blodkärl, nerver eller lymfatiska organ. Den består av en tät extracellulär matris (ECM) med en sparsam fördelning av kondrocyter.

Question 40

Hur försörjer sig broskceller med näring?

Answer 40

Det finns inga blodkärl i brosket för att förse kondrocyterna med näringsämnen. I stället diffunderar näringsämnen genom en tät bindväv som omger brosket (kallad perikondrium) och in i broskets kärna

Question 41

Vad är en basal lamina/basalmembran, hur är den uppbyggd och vad har den för funktion?

Answer 41

Basalmembran, även kallat basala laminae, är extracellulära skivor av proteiner som omger vävnader.

Denna ger strukturellt stöd, en filtreringsfunktion och en yta för cellvidhäftning, migration och differentiering.

Basalmembranets uppgift är också att förhindra att epitel växer ner i bindväven. Basalmembranet bildar som en barriär

Question 42

Vilka typer av benvävnad finns det? Ange skillnader mellan de olika typerna

Answer 42

Det finns 3 typer av benvävnad:

• Kompakt benvävnad. Detta är den hårdare, yttre vävnaden av ben.
• Spongiös benvävnad. Detta är den svampliknande vävnaden inuti benen.
• Subkondral vävnad. Detta är den släta vävnaden i ändarna av benen, som är täckt med en annan typ av vävnad som kallas brosk.

Question 43

Vilka celltyper finns i ben och vilken funktion har respektive cell?

Answer 43

• Osteoblaster är benbildande celler.

• Tillverkar proteiner till matrix (Osteoider)
• Övergår till osteocyter

• Osteoklaster resorberar eller bryter ner ben.

• Tar bort och ”recyklar/återvinner” benmatrix
• Löser upp matrix och frisätter mineralet

• Osteocyter är mogna benceller.

• Ser till att det sker en kontinuerlig omsättning
• Delar sig vid reparation av skadat ben

En jämvikt mellan osteoblaster och osteoklaster upprätthåller benvävnaden.

Question 44

Beskriv den intramembranösa tillväxten av ben

Answer 44

Intramembranösa tillväxten:
–Börjar inom mesenkymaleller, fibrös bindväv.
–Platta ben i skallen, revben etc.

1. Bildandet av ett ossifieringscentra
   - Osteoblaster utsöndrar extracellulärt matrix (ECM)
2. Kalcifiering
   - Calcium och andra mineraler deponeras
3. Bildandet av trabekler
   - ECM utvecklas till trabekler
4. Utveckling av periosteum
   - Mesenkymalaceller utvecklas till periosteum

Question 45

Beskriv den endokondriella(indirekta) tillväxten av ben

Answer 45

Endokondriell benbildning
- Hyalint brosk utgör modell för benbildningen.

1. Utveckling av broskmodellen.
   - Mesenkymalaceller blir kondroblaster.
2. Broskmodellen växer till.
   - Kondrocyterna delar sig.
3. Utveckling av primär ossifieringscentrum.
   - I diafysenersätts brosk med ben
4. Utveckling av medullärthålrum.
   - Osteoklasterbryter ner ben och hålrummet bildas.
5. Utveckling av sekundärt ossifieringscentrum.
   - Dessa finns i epifyserna.
6. Bildning av ledbrosk och epifysplatta.
   - Båda strukturerna är av brosk

Question 46

Vad gör så att benet blir hårt?

Answer 46

Ben är en levande, växande vävnad.
Det är mestadels tillverkat av två material:
• Kollagen – ett protein som ger en mjuk ram
• Kalcium – ett mineral som ger styrka och hårdhet.
Denna kombination gör benet starkt och flexibelt.

Question 47

Vart återfinns periosteum och endosteum samt vad består det av?

Answer 47

Den yttre ytan av benet är täckt med ett fibröst membran som kallas periosteum.
• Periosteum innehåller blodkärl, nerver och lymfkärl som ger näring till kompakt ben. Senor och ligament fäster också till ben vid benhinnan. Periosteum täcker hela den yttre ytan förutom där epifyserna möter andra ben för att bilda leder.

Märghålan har ett ömtåligt membranfoder som kallas endosteum.
• Endosteum är där bentillväxt, reparation och ombyggnad sker.

Question 48

Hur läker benvävnad efter ett benbrott?

Answer 48

1. Reaktiv fas
   - Tidig inflammation, skadade blodkärl - fraktur hematom;
   - Närliggande benceller dör.
2. Reparativ fas - Bildandet av fibrös broskkallus
   - Fagocyter börjar att städa upp, kallusen bildas av fibröst brosk.
   Bildandet av benkallus
   - Osteroprogenitor celler blir osteoblaster och bildar spongiöst ben.
3. Ombyggnadsfas
   - Dött material resorberas av osteoklaster. Kompakt ben ersätter spongiöstben i periferin.

Question 49

Hur försörjer sig benceller med näring?

Answer 49

Osteocyter tar emot näringsämnen och eliminerar avfall genom blodkärlen i det kompakta benet. Blodkärl i benhinnan och endosteum försörjer blodkärlen i de centrala kanalerna. Näringsämnen lämnar blodkärlen i de centrala kanalerna och diffunderar till osteocyter genom canaliculi.