Respirationsorganen (Pågående) Flashcards
Ange vad som räknas till andningsorganens ledande- och respiratoriska system.
Andningsorganen
- Strukturell indelning
Övre luftvägar · Näshålan - Cavum nasi · Munhålan - Cavum oris · Bihålorna - Sinus · Svalget - Farynx/Pharynx
Nedre luftvägar · Struphuvud - Larynx · Luftstrupe - Trachea · Bronker - Bronchus · Lungorna - Pulmones
- Funktionell indelning
Luftens väg till lungorna
Via näsan, farynx, trachea, bronker, bronkioler.
Dessa har som uppgift att föra luften till där gasutbytet sker. Men de ska även ge värme, filtrera och fukta inandningsluften på vägen till lungorna.
Respirationszon - gasutbyte
Respiratoriska bronkioler, alveolära kanaler, alveoler
Ange vilket epitel som i huvudsak bekläder andningsvägarna, beskriv hur det är uppbyggt, från näsan till alveoler.
Det epitel som i huvudsak bekläder andningsvägarna är respiratoriskt epitel
Respiratoriskt epitel är ett cylindriskt, skenskiktat epitel som finns på insidan av luftvägarnas väggar.
Vilket har:
· Cellkärnor i två skikt
· Bägarceller och körtlar
· Cilier - vilket transporterar slem mot farynx
Funktion: värmer, fuktar och renar
Undantag: farynx (flersiktat skivepitel)
Ange vad som återfinns i näsan samt vilken uppgift
näsan har.
Näsans uppgift är: • Filtrerar andningsluft • Värmer • Fuktar • Detekterar lukter • Modifierar ljudvibrationer
Det som återfinns i näsan är:
• Näshålan, Cavum Nasi
• Nässeptum - skiljeväggen
Ange bihålornas namn och deras lokalisation.
Bihålorna är hålrum som finns i: • Pannhålan - sinus frontalis • Käkhålan - sinus maxillaris • Silbenshålorna - sinus ethmoidalis • Kilbenshålan - sinus sphenoidalis
Beskriv struphuvudets uppbyggnad, vilken typ av brosk det består av samt vad som återfinns inuti struphuvudet.
Struphuvudet/Larynx är cirka 5 cm lång
• Förbinder farynx med trachea. Lokaliserad anteriort om halskota C4-C6
• Glottis-området för stämband
• Epiglottis - struplock
Laryns är uppbyggt av:
• 9 broskbitar (hyalint och elastiskt)
• Muskler
• Ben
De viktigaste broskdelarna:
• Sköldbrosk - cartilago thyroidea vilket bildar adamsäpplet
• Struplocksbrosket - epiglottis - vilket pressas
nedåt vid sväljning.
• Ringbrosket - cricoid - Nedanför sköldbrosket
Pariga brosk
• Kannbrosk – arytenoid
• Hornbrosk – corniculate
• Kilformat brosk - cuneiform
Beskriv i stora drag hur fonationen och artikulationen
uppstår.
Stämband - fonation
Fonation uppstår då luft från lungorna passerar genom röstspringan, som är mellanrummet mellan stämbanden, förutsatt att vissa krav är uppfyllda, bland annat får stämbanden inte vara för hårt spända och de måste vara fuktiga.
Äkta stämband
- Muskelkontraktioner spänner stämbanden som vibrerar när luft passerar vilket skapar ljud.
Falska stämband
- Skyddar larynx, håller andan.
Redogör för tracheas uppbyggnad.
Luftstrupe - Trachea Är ett cylinderformat luftpassage • Ca. 12 cm lång och 2,5 cm i diameter • Lokaliserade från larynx till delningen vid höger och vänster bronk. • 16-20 hästskoformade segment av hyalint brosk
Uppbyggt av 4 lager:
- Slemhinnan
- Fibrös bindvävshinnan
- Hyalint brosk
- Adventitia (bindväv)
Redogör för bronkträdets indelning (huvudbronker, segmentbronker, bronkioler, respiratoriska bronkioler, alveoler)
Bronkioler: bindväv och ökad andel glatt muskulatur i spiraler,
De primära bronkerna delar sig i mindre bronker i flera steg:
• Första delningen sker precis när den primära bronken äntrat lungan.
• Efter andra ledens delning kallas de för sekundära bronker, eller lobulära bronker eftersom varje lob i lungorna har sina egna sekundära bronk, alltså går det tre på höger sida och två på vänster.
• Inuti loberna delar bronkerna sig igen till tertiära bronker som sedan förgrenar sig till bronkioler. Alla bronker är stabiliserade av brosk medan bronkiolerna helt saknar brosk.
• Bronkiolerna förgrenar sig upprepande gånger i mindre segment för att slutligen bli terminala bronkioler, totalt finns ca 25 förgreningssteg från luftstrupen ner till alveolerna.
• De terminala bronkiolerna är det sista ledet i överledningsdelen av andningsorganen. Resterande del kallas respirationszon och där kallas bronkiolerna respiratoriska bronkioler.
Redogör för hur epitelet, den glatta muskulaturen och bindväven i bronkerna förändras allteftersom bronkerna minskar i storlek fram till alveolerna.
- Bronker (primära/lobulära/segmentella) består är respiratoriskt epitel vilket är ett cylindriskt skenskiktat epitel.
- Större bronkioler består av enkelt cylindriskt epitel.
- Mindre bronkioler består av enkelt cylindriskt epitel.
- Terminala bronkioler består av enkelt cylindriskt epitel.
- Respiratoriska bronkioler består av enkelt kubiskt/enkelt skivepitel.
- Alveoler består av enkelt skivepitel.
Det finns glatt muskulatur i alla bronker men andelen glatt muskulatur ökar i takt med förgreningarna.
I bronkiolerna ligger glatt muskulatur som en spiral runt om som medför att bronkiolerna kan kontraheras och extraheras.
(förmodligen inte rätt förmulerat??)
Ange vilka viktiga muskler som deltar vid inandningen, resp. utandning (passiv och aktiv andning)
Diafragman, är den viktigaste andningsmuskeln som ligger lokaliserad under lungorna. Vid inandningen så kommer diafragmamuskeln kontraheras vilket leder till att bröstkorgen och lungorna vidgas.
Interkostalmuskulaturen är de muskler som fäster emellan revbenen. När de externa interkostalmuskler aktiveras så “höjs” revbenen - vilket ökar volymen i bröstkorgen.
Inandning/inspiration i vila – Aktiv process. • Diafragman • Extern interkostalmuskulatur • Diafragmal och kostal andning.
Utandning- exspiration • Passiv i vila, pga recoil (”fjädring”) • Relaxation av diafragma och interkostalmuskler • Minskad lungvolym = ökat tryck --> luft pressas mot lägre tryck ut i atmosfären.
Forcerad inspiration Accessoriska muskler: • Sternocleidomastoideus- sneda halsmuskeln • Scalenus - lat. halsmuskler • Pectoralis minor – mindre bröstmuskeln
Forcerad exspiration – aktiv
• Bukmuskulatur kontraherar (högre buktryck), trycker diafragma uppåt.
• Inre interkostalmuskler – drar ihop revbenen.
Ange pleuras uppbyggnad och funktion.
Lungsäcken, eller pleuran består av två serösa lager av bindväv som omger och skyddar lungorna.
• Ytliga: Pleura parietale
• Djupa: Pleura viscerale
Pleura är uppbyggd som en ihålig säck av bindväv och epitelvävnad med pleuravätska inuti. Det är pleuran som håller uppe lungorna mot thorax.
Funktionen är att minska friktion på den känsliga lungväggen under lungornas arbete.
Beskriv tryckförändringar i lungor och pleura under normal andning.
För referens så använder man trycket i atmosfären – 760 mmHg
Intrapleuralt tryck(trycket i pleura) är 754 mmHg vid inandning och 756 vid vila.
• Normalt lägre än i atmosfären både vid in och utandning.
• När thorax vidgas dras parietala pleura utåt- viscerala pleura och lungorna dras med.
(parietala + viscerala vidhäfter varandra).
Alveolärt/intrapulmonellt tryck(trycket inne i lungorna)
• Inspiration(inandning): Aleolära/intrapulmonella trycket sjunker till 758 mmHg
• Exspiration(utandning): Minskad volym i thorax/bröstkorgen ökar alveolära trycket, 762 mmHg.
Beskriv andningscentrum, var det ligger samt beskriv hur andningen regleras.
Andningscentrum består av grupper av neuroner.
Vilket delas upp i två delar
1. Respirationscenter i medulla oblongata:
Här styrs den viljestyrda andningen, liksom den normala andningsfrekvensen i vila. Andningsfrekvensen styrs i vila framför allt av reflexer från medulla oblongata att inandas. Regleringen av utandningen är mera passiv.
Här återfinns:
• Dorsala respirationsgruppen (DRG)
- Aktiv i vila, styr inhalationens duration och rytm
• Ventrala respirationsgruppen (VRG)
- Aktiv under forcerad andning
- Pre-Bötzingers(ett kluster av interneuroner)
I vila: inspiration(inandning) 2 s /exspiration(utandning) 3 s
- Pons/hjärnbryggan,
Pons innehåller både det så kallade PNEUMOTAXISKA området, som cykliskt hämmar inspiration (inandning) och fungerar i motsatt riktning mot det APNEUTISKA området, också beläget i pons, som initierar och håller igång inspiration(inandning).
• Pneumotaxiskt centrum
• Apneutiskt centrum
Kontrollerar övergången mellan inspiration(inandning) och exspiration(utandning).
- Förkorta/förlänga inspirationen(inandningen)
- Förändras vid tal, fysisk aktivitet osv.
Nervimpulser från hypothalamus och limbiska systemet kan också aktivera andningscentrumet.
