Nervsystemet Flashcards
Redogör för uppbyggnaden av nervsystemet
• Det centrala nervsystemet(CNS) består av hjärnan och ryggmärgen.
o Stora hjärnan – Cerebrum
o Lilla hjärnan – Cerebellum
o Bryggan – Pons
o Förlängda märgen – Medulla oblongata
o Ryggmärgen – Medulla spinalis
(Detta skall man kunna på svenska och latin)
• Det perifera nervsystemet(PNS) består av nerver som förgrenar sig från ryggmärgen och sträcker sig till alla resterande delar av kroppen.
o Somatiska nervsystemet (viljestyrt)
En komponent i det perifera nervsystemet associerad med frivillig kontroll av kroppsrörelserna via användning av skelettmuskler.
- Motoriska nerver
- Sensoriska nerver
o Autonoma nervsystemet (icke viljestyrt)
En komponent i det perifera nervsystemet som reglerar ofrivilliga fysiologiska processer inklusive hjärtfrekvens, blodtryck, andning, matsmältning och sexuell upphetsning.
- Parasympaticus (dämpande nervssystemet)
- Sympaticus
- Enteriska nervsystemet (mag- och tarm/matsmältningen)
Redogör för funktionen av nervsystemet
Nervsystemet är vår kropps kommandocentral. Den har sitt ursprung i vår hjärna och styr alla våra rörelser, tankar och automatiska svar på världen omkring oss. Det styr också andra kroppssystem och processer, såsom matsmältning, andning och sexuell utveckling (puberteten).
Dessa delas in i tre grupper:
• Sensoriska funktioner
Sensoriska receptorer upptäcker inre stimuli, såsom ett ökat blodtryck, eller yttre stimuli (till exempel en regndroppe som landar på din hud) denna sensoriska information förs sedan in i hjärnan och ryggmärgen genom kranial- och ryggmärgsnerver
• Integrerande funktioner
Nervsystemet bearbetar sensorisk information genom att analysera och fatta beslut för lämpliga svar - en aktivitet som kallas integration
• Motoriska funktioner
När sensorisk information väl har integrerats kan nervsystemet framkalla ett lämpligt motoriskt svar genom att aktivera s.k. effektorer (muskler och körtlar) genom kranial- och spinalnerverna. Stimulering av effektorerna gör att muskler drar ihop sig och körtlar börjar utsöndra.
Beskriv Aktionspotential
En aktionspotential uppstår när en neuron skickar information ner i ett axon, bort från cellkroppen. Aktionspotentialen är en explosion av elektrisk aktivitet som skapas av en depolariserande ström. Detta innebär att någon händelse (en stimulans) skickar impulser som uppnår tröskelvärdet.
När en impuls uppnår tröskelvärdet kommer en neuron att avfyra en aktionspotential. Om neuronen inte når denna kritiska tröskelnivå kommer ingen aktionspotential att utlösas. Dessutom, när tröskelnivån nås, kommer en aktionspotential av en fast storlek alltid att avfyras… för varje given neuron är storleken på aktionspotentialen alltid densamma. Det finns inga stora eller små aktionspotentialer i en nervcell - alla aktionspotentialer är lika stora. Därför når neuronen antingen inte tröskeln eller så avfyras en full aktionspotential - detta är “ALL OR NONE”-principen.
Beskriv Refraktärperiod
Refraktärperiod (återhämtningsfas) absolut eller relativ period.
Under den absoluta perioden kan ingen ny aktionspotential ske, oavsett hur kraftfull stimulering.
Under den relativa perioden kan det ske en ny stimulering rent hypotetiskt, detta är ifall en tillräckligt start stimulering sker(behövs en mycket starkare stimulering än vad som krävs normalt).
Beskriv spatial- och temporal-summation
• Spatial betyder att det kommer från olika neuron, ett flertal olika neuron – därifrån kommer det impulser som gör att tröskelvärdet kommer att uppnås. Det krävs att tillräckligt många neuron till ett specifikt neuron har tillräckligt mycket exciterande signal vilket gör att tröskelvärdet uppnås.
• Temporal betyder att det är ett och samma neuron, men det har med tiden att göra.
När det kommer flera stycken tillräckligt snabbt inpå varandra så kommer man att kunna aktivera det postsynaptiska neuronet och då uppnås tröskelvärdet.
Om det går för lång tid mellan varje signal så kommer man inte kunna uppnå tröskelvärdet, men om tillräckligt många kommer inom ett intervall så kommer man att uppnå det.
Beskriv en synaps och dess funktion
Synaps är platsen för överföring av elektriska nervimpulser mellan två nervceller (neuroner) eller mellan en neuron och en körtel eller muskelcell (effektor).
Synapsens funktion är att överföra de elektriska impulserna från en neuron till en annan. Vid synapsen omvandlas de elektriska impulserna till en signalsubstans som återigen omvandlas till elektrisk impuls när de når nästa neuron
Beskriv vad jonotropisk- och metabotropisk receptor är samt gör.
En jonotropisk receptor är en typ av receptor som omvandlar liganden till en elektrisk signal. Med sina snabbfyrande funktionssätt står jonotropa receptorer i kontrast till metabotropa receptorer.
Metabotropa receptorer skickar sina biologiska meddelanden genom cellen med hjälp av en något långsammare diffusion av kemikalier genom hela kroppen i cellen där receptorn är belägen.
Vilka huvudtyper av transmittorer finns det?
- Neuropeptider
- Småmolekylära
- Aminosyra
- Lösliga gaser
Beskriv transmittoren Neuropeptider.
Neuropeptider
Sammankopplade aminosyror, syntetiseras i nervcellens soma. Frisätts och transporteras via blodet (binder vid cellytan – förändrar kortvarigt den elektriska potentialen.
Substans P – bidrar till att vi skall känna smärta
Endorfin – bidrar till att vi skall ”må bra”, motsatsen till smärta.
Beskriv transmittoren Småmolekylära
Småmolekylära
o Acetylcholin (PNS, ANS, och CNS, nikotin och muskarin receptorer)
o Katekolaminer (noradrenalin, adrenalin, dopamin) – Dopamin bildas först och blir sedan noradrenalin och adrenalin
Dopamin har med lycka att göra.
Beskriv transmittoren Aminosyra
De flesta av dessa dämpar, en hämmande transmittorsubstans.
o GABA – Är hämmande i CNS, finns mycket mer av detta i hjärnan. (benzo)
o Glycin – Är hämmande i CNS, finns mycket mer av detta i ryggmärgen.
o Glutamat och Aspartat – Stimulerande transmittorsubstanser(aktiverar hjärnan), finns i färdigproducerad mat t.ex. fryst mat.
Beskriv transmittoren Lösliga gaser
Produceras och frisätts lokalt direkt vid behov
o Kväveoxid (NO) – är kärlvidgande
o Kolmonoxid
Vad gör EPSP och IPSP?
IPSP hämmar postsynaptiskt nervcell från att alstra en aktionspotential (öppnar Cl- kanaler)
Ökar sannolikheten för en hyperpolarisation när Cl- kanalerna öppnas, allt blir mer negativt.
Motsatt effekt är EPSP (exitatorisk postsynaptisk potential) då där är mer positivt än negativt, alltså att tröskelvärdet kommer att uppnås och vi kommer skicka i väg en aktionspotential.
Redogör för hjärnans indelning
Man brukar dela in hjärnan i tre delar.
- Cerebrum: är den största delen av hjärnan och består av höger och vänster hemisfär. Den utför högre funktioner som att tolka beröring, syn och hörsel, såväl som tal, resonemang, känslor, inlärning och finkontroll av rörelser.
- Cerebellum: ligger under storhjärnan. Dess funktion är att koordinera muskelrörelser, upprätthålla hållning och balans.
- Hjärnstammen: fungerar som ett reläcentrum som förbinder storhjärnan och lillhjärnan med ryggmärgen. Den utför många automatiska funktioner som andning, hjärtfrekvens, kroppstemperatur, vakna och sömncykler, matsmältning, nysningar, hosta, kräkningar och sväljning.
Redogör för hjärnans uppbyggnad
- Hypothalamus: ligger i golvet i den tredje ventrikeln och är huvudkontrollen av det autonoma systemet. Det spelar en roll för att kontrollera beteenden som hunger, törst, sömn och sexuell respons. Det reglerar också kroppstemperatur, blodtryck, känslor och utsöndring av hormoner.
- Hypofysen: ligger i en liten benficka vid skallbasen som kallas sella turcica. Hypofysen är ansluten till hypotalamus i hjärnan av hypofysskaftet. Känd som “mästarkörteln”, den kontrollerar andra endokrina körtlar i kroppen. Det utsöndrar hormoner som styr sexuell utveckling, främjar ben- och muskeltillväxt och svarar på stress.
- Epifysen: ligger bakom tredje ventrikeln. Det hjälper till att reglera kroppens inre klocka och dygnsrytmer genom att utsöndra melatonin. Det har en viss roll i sexuell utveckling.
- Thalamus: fungerar som en relästation för nästan all information som kommer och går till cortex. Det spelar en roll för smärtkänsla, uppmärksamhet, vakenhet och minne.
- Basala ganglier: inkluderar caudate, putamen och globus pallidus. Dessa kärnor arbetar med lillhjärnan för att koordinera fina rörelser, såsom fingertoppsrörelser.
- Limbiska systemet: är centrum för våra känslor, inlärning och minne. Inkluderade i detta system är cingulate gyri, hypotalamus, amygdala (emotionella reaktioner) och hippocampus (minne).
- Dura mater: är ett starkt, tjockt membran som tätt kantar insidan av skallen; dess två lager, periosteal och meningeal dura, är sammansmälta och separerade endast för att bilda venösa bihålor. Duran skapar små veck eller fack. Det finns två speciella duralveck, falxen och tentoriet. Falxen separerar höger och vänster hjärnhalva och tentoriet separerar storhjärnan från lillhjärnan.
- Arachnoid mater: är ett tunt, nätliknande membran som täcker hela hjärnan. Spindelnvävshinnan är gjord av elastisk vävnad. Utrymmet mellan dura- och arachnoidmembranet kallas det subdurala utrymmet.
- Pia mater: kramar om hjärnans yta efter dess veck och räfflor. Pia mater har många blodkärl som når djupt in i hjärnan. Utrymmet mellan arachnoid och pia kallas subarachnoid space. Det är här som cerebrospinalvätskan finns och dämpar hjärnan.
