Lymfoida organ Flashcards
Ange vilka organ som räknas till det lymfatiska systemet.
Lymfnoder (lymfknutor) lymfkörtlar
Mjälten
Brässen eller thymus
Övrig lymfatisk vävnad, till exempel halsmandlar (tonsiller)
Primära lymfoida organ: • Röd benmärg - Produktion av B-celler och pre T-celler • Thymus/Brässen - Utmognad av T-celler - Utsortering av defekta T-celler
Sekundära lymfoida organ och vävnader: • Lymfknutor • Mjälten • Tonsiller • Mukosa-associerad lymfatisk vävnad (MALT t.ex. luftvägarna, mag/tarmkanalen)
Ange vad som är typiskt för lymfatisk vävnad.
Den vanligaste celltypen i lymfvävnaden är lymfocyten. Liksom makrofager bildas lymfocyter från stamceller i benmärgen och cirkulerar sedan i blodet till lymfvävnaden.
Lymf innehåller en mängd olika ämnen, inklusive proteiner, salter, glukos, fetter, vatten och vita blodkroppar. Till skillnad från ditt blod innehåller lymfan normalt inte några röda blodkroppar. Sammansättningen av lymfan varierar mycket, beroende på var i kroppen den har sitt ursprung.
Ange vilken funktion de lymfatiska organen har.
Lymfkärlen tar hand om överskottsvätska (kapillärerna filtrerar ut ca. 2-4 L mer vätska än det som absorberas tillbaka till kärlen [det som inte kommer ut utanför blodkärlen]), och detta transporteras tillbaka till cirkulationssystemet. Fungerar lymfsystemet inte bra kan det bildas ödem eller svullnad.
• Transport av lymfa
- Från vävnadsvätskan till blodet (upprätthålla konstant blodvolym!) lymfdränage
• Transport av lipider
- Fetter samt fettlösliga vitaminer (A, D, E, K) från tarmarna till blodet som sedan tas upp i lymfkärlen
- Mjölkvit vätska –lipider tas upp från tunntarmen chylomikroner
• Immunförsvar
- Bekämpa infektioner
Beskriv lymfknutornas(lymfnoder) uppbyggnad
I vår kropp finns det mellan 500-1000 st lymfnoder. Dessa är mellan 1-10 mm. Har man en infektion eller sjukdom kan dessa svälla upp, då kan man t.ex. känna dessa ytligt på halsen. De har både afferenta och efferenta vägar (det går åt en riktning).
Lymfnoderna består av ett STROMA, en stödjande bindväv. Vilket består av en kapsel, trabekler, retikulära fibrer och fibroblaster.
Sedan har vi den funktionella delen, den parenkyma delen.
Denna har:
• Yttre cortex
- Ett aggregat av B-celler som kallas lymfatiska noduler (folliklar), plats för plasmaceller och minne B-cellbildning.
• Inre cortex
- Huvudsakligen T-celler och dendritiska celler (antigenpresterande celler)
• Medulla
- B-celler, plasmaceller som bildar antikroppar från cortex, och makrofager.
Beskriv lymfknutornas(lymfnoder) funktion
Lymfnoder fungerar som ett filter vilket fångar mikroorganismer och molekyler som normalt inte ska finnas i blodet, dessa förstörs av makrofager el av immunförsvarets lymfocyter
Är utspridda i regioner längs efter lymfkärlen -> lymfan filtreras många gånger innan den övergår till blodet.
Omges av bindvävskapsel och byggs upp av cortex (bark) och medulla
(märg).
Förklara vad en sinusoid är.
Anatomisk term för hålrumsliknande, fina tunnväggiga blodkärl, t.ex. kapillärsinusoider i benmärgen, levern och mjälten.
Sinusioderna i märgen leder lymfan till de efferenta lymfkärlen.
Beskriv lymfkärlens uppbyggnad.
Lymfkärlen består av endotelceller där porerna mellan cellerna är större än i blodkärlen.
Proteiner kan därmed pressas tillbaka till blodet och därmed undviks att ödem bildas
Större lymfkärl liknar vener men med tunnare väggar.
Ange var ytliga och djupa lymfdränage finns.
Ytligt lymfdränage
Huden och underhuden
Detta dränage sker via lymfnoder
i halsen (lymfa från huvudet), armhålan
(lymfa från arm och bålen ovanför naveln)
och ljumsken (nedre extremiteterna och bålen)
Djupt lymfdränage
- Halsen (tonsillit)
- Torakala (del av aortan)
- Buken och bäckenet
Vilken vävnad består organens kapslar av?
Bindväv
Beskriv var mjälten är lokaliserad
Mjälten är kroppens största lymfatiska organ. Den ligger på vänstersida alldeles under mellan gärdet som illustreras på bilden och skyddas av nedersta revbenet.
Beskriv mjältens uppbyggnad (i stora drag)
Den är formad som en böna och innehåller lymfatisk vävnad med lymfocyter, plasmaceller och celler med förmåga att äta invaderade celler.
Den är 12 cm lång och väger ca 150 g. Den omges av en skyddande kapsel av bindväv, den innehåller även blodfyllda hålrum. Både blod- och lymfkärl passerar in och ut ur mjälten.
Mjälten består av röd och vit pulpa - den röda pulpan omger den vita pulpan.
Ange mjältens funktioner
Mjälten är ett organ som har flera olika funktioner.
Om kroppen är utsatt för en olycka kan mjälten exempelvis hjälpa till att minimera blodförlusten. Mjälten förvarar nämligen blod och kan frisätta det om det behövs. Mjälten hos en frisk vuxen person kan förvara upp emot 240 milliliter blod.
Den har till uppgift att delta i kroppens skydd mot infektioner.
Här sker nedbrytning av gamla erytrocyter och trombocyter, och kan ta tillvara på nedbrytningsprodukterna t.ex. hemoglobinet som kan tas till benmärgen och kan användas till nya blodkroppar.
Fungerar även som en depå för trombocyter.
Fungerar som ett blodlager och då även bildar blodkroppar under fosterstadiet.
Mjälten fungerar också som ett viktigt filter i blodomloppet. Där rensar den ut avfallsämnen och bakterier ur blodet och bryter ned gamla eller skadade blodceller. I processen återanvänder mjälten också användbara näringsämnen som exempelvis järn, som kan användas i andra funktioner i kroppen.
Mjälten ser alltså till att det blod som cirkulerar i din kropp är rent och fungerar optimalt.
Vad leder det till när man opererar bort mjälten?
Man kan överleva utan mjälten om den skadas.
För även om mjälten är en viktig del av vårt immunsystem, så kan många av dess funktioner skötas av levern och andra delar av lymfsystemet.
Utan mjälten är vi dock mer utsatta för infektioner med vissa bakterier, som kan ge livsfarliga sjukdomar. Det gäller exempelvis pneumokocker och meningokocker.
Det beror på att de andra delarna av lymfsystemet inte fullt ut kan överta den roll mjälten har rörande att filtrera och bekämpa särskilda bakterier i blodet.
Därför rekommenderas alla som saknar mjälte att regelbundet låta sig vaccineras mot de sjukdomar som mjälten normalt bekämpar som t.ex:
Vaccinationer mot pneumokocker, meningokocker och Haemophilus influenzae typ b (Hib)
Beskriv var thymus (brässen) är belägen
Ligger bakom bröstbenet mellan lungorna.
Beskriv hur thymus (brässen) är uppbyggd samt skillnaden i storlek hos barn och vuxna.
Är störst i förhållande till kroppsvikten hos barn och krymper i storlek (involution) hos vuxna individer. Från 70g hos spädbarn till 3g i vuxen ålder.
Thymus är en lymfatisk vävnad omgiven av en bindvävskapsel.
Den är indelad i två lober som är förenade med varandra med bindväv. Loberna omges av en bindvävskapsel och från denna kapsel utgår septa (trabekler/bindvävssträngar), som delar in loberna i mindre lober. Blodkärlen löper längs trabeklerna.
Den delas in i en cortex (bark [blå]) och medulla (märg [lila]).
