Tentamen 2019 Flashcards
Förklara begreppet EPSP och IPSP
IPSP hämmar postsynaptiskt nervcell från att alstra en aktionspotential (öppnar Cl- kanaler)
Ökar sannolikheten för en hyperpolarisation när Cl- kanalerna öppnas, allt blir mer negativt.
Motsatt effekt är EPSP (exitatorisk postsynaptisk potential) då där är mer positivt än negativt, alltså att tröskelvärdet kommer att uppnås och vi kommer skicka i väg en aktionspotential.
Vart finns primära motor cortex, respektive primära sensoriska cortex?
Primära motor cortex är belägen längst bak på frontalloben, intill centralfåran.
Den ligger i direkt anslutning till den primära sensoriska cortex i parietallobens framkant
Vilken signalsubstans finns det i det parasympatiska nervsystemet?
Det parasympatiska nervsystemet använder endast acetylkolin som neurotransmittor.
Acetylkolin frisätts från motorneuron till den neuromuskulära synapsen när en aktionspotential når motorneuronets terminal.
Tänk dig följande scenario: en person ser en stor spindel på väggen och blir jätterädd, vad händer i kroppen vid ett sympaticuspåslag?
Ange sex olika fysiologiska reaktioner
> Ögonpupillerna vidgas.
Hjärtfrekvens, kraft av hjärtkontraktion och blodtrycksökning.
Luftvägarna vidgas, vilket möjliggör snabbare rörelse av luft in i och ut ur lungorna.
Blodkärlen som förser njurarna och mag-tarmkanalen drar ihop sig, vilket saktar ner urinbildningen och matsmältningsaktiviteterna.
Skelettmuskler, hjärtmuskulatur, lever och fettvävnad vidgas, vilket möjliggör större blodflöde genom dessa vävnader.
Leverceller utför glykogenolys och fettvävnad utför lipolys.
Frisättning av glukos från levern ökar blodsockernivån.
Processer som inte är nödvändiga för att möta den stressiga situationen hämmas. Till exempel, muskelrörelser i mag-tarmkanalen och matsmältningssekret saktar ner eller till och med stannar.
A) Namnge hjärtats 4 stora hålrum och klaffar, samt var vardera klaff är belägen.
B) Namnge de stora kärl som transporerar blod in till och ut från vardera hjärthalva samt ange vilka av dessa som transporterar syrerikt respektive syrefattigt blod.
A)
Vänter- och höger förmak, vänster- och höger kammare.
Två klaffar lokaliserade mellan förmak och kammare (atrioventrikulära klaffar/segelklaffar) och två klaffar mellan kammare och det kärl som blodet pumpas ut i (semilunarklaffar/fickklaffar).
B)
Syrefattigt blod återförs från kroppen till hjärtat via de övre(V. Cava Superior) och nedre(V. Cava Inferior) hålvenerna.
Sedan pumpar höger kammare vidare det syrefattiga blodet till lungorna via lungartären (A. Pulmonalis)
Syrerikt blod transporteras tillbaks till hjärtat via lungvener(V. Pulmonales)
Sedan pumpas det syrerika blodet ut via vänster kammare och Aorta.
Vad händer i hjärtat i systole och diastole?
Systole är när hjärtat kontraherar (drar ihop sig)
Diastole är när hjärtat extraherar (utvidgas/slappnar av)
Redogör för hur gasutbytet (av CO2 och O2) går till, båda utbytet i lungor och i vävnaden
Gasutbytet sker i miljontals alveoler i lungorna och kapillärerna som omsluter dem. Inandat syre rör sig från alveolerna till blodet i kapillärerna och koldioxid från blodet i kapillärerna till luften i alveolerna.
Beskriv vilka tryckförändringar som sker i lungor och pleura vid in- och utandning
Vid normal viloandning så är det intrapleurala trycket alltid negativt i förhållande till trycket i alveolerna och atmosfärstrycket.
I momentet där man precis andats ut är trycket i pleurarummet 0,5 kPa lägre än atmosfärstrycket. När man sedan drar ett andetag sjunker trycket i pleurarummet ytterligare och är som lägst i slutet av inandningen 0,78 kPa.
(vet inte om detta är rätt information som söks)
Ange 4 musklers funktion
> Gluteus Maximus - Viktigaste funktion är att sträcka och föra låret utåt.
M. Masseter - En av tuggmusklerna och används för att bita ihop
M. Trapezius - Stabilisera skulderbladet och att vara involverad i rörelser i huvud och nacke.
M. sternocleidomastoideus - Gör att du kan böja och vrida på huvudet.
Beskriv vad som händer vid motor-ändplattan
Motorändplattan är den plats på ett muskelfiber där en enskild nervände ansluter till en enskild muskelfiber
Ange de olika celltyperna som finns i benvävnad
> Osteoblaster är benbildande celler.
- Tillverkar proteiner till matrix - Osteoider
- Övergår till osteocyter
Osteoklaster resorberar eller bryter ner ben.
- Tar bort och ”recyklar/återvinner” benmatrix
- Löser upp matrix och frisätter mineralet
Osteocyter är mogna benceller.
- Ser till att det sker en kontinuerlig omsättning
- Delar sig vid reparation av skadat ben
Ange 2 skillnader mellan kortikalt ben och spongiöst ben
> Den kompakta benvävnaden (även kallat kortikal benvävnad) finns på ytan av benet och är packad väldigt tätt. Denna utgör 20% av skelettets vikt.
> Den spongiösa benvävnaden (även kallat trabekulär benvävnad) finns innerst i benen och utgör 80% av skelettets vikt. Denna är porös och kan liknas vid en tvättsvamp i strukturen. Det är i den spongiösa benvävnaden som benmärgen ligger.
Kortikalt ben finns på ytan medan spongiöst finns innerst i benet, kortikalt ben är tätt packat medan spongiöst är packat som en tvättsvamp.
Beskriv var i kroppen som njurarna finns
Njurarna ligger på var sin sida om ryggraden, lite ovanför navelns nivå. Varje njure är formad som en böna.
En av huvudfunktionerna för njurarna är homeostatisk reglering, Ange vilka reglering som sker i njurarna
- Utsöndring av restprodukter via urinen, (urea – restprodukt från nedbrytning av aminosyror)
- Eliminering av restprodukter tillsammans med vätska och andra ämnen som kroppen har överskott av, eliminera läkemedel samt toxiner.
- Homeostatisk reglering – Reglerar koncentrationen jonnivåer i kroppen, stabiliserar pH-värdet i blodet. Reglerar blodtryck och blodnivå samt ser till elektrolyter (natrium, kalium och klorid) håller sig på acceptabla nivåer i blodet.
- Produktion av hormoner – Renin som har en central roll i blodtrycksregleringen, frisätter erytropoetin som stimulerar till bildningen av erytrocyter i ryggmärgen.
Ange på 4 sätt som reabsorption och sekretion kan ske i tubulisystemet
- Diffusion
- Osmos (ffa vatten, urea)
- Kanalmedierad diffusion (kanalproteiner med öppningar)
- Bärarmedierad transport (bärarproteiner)
